Pärlor, pärlor, pärlor

Som godis på min handled är armbandet jag gjorde på Erica Laurells workshop i Bergianska trädgården i helgen. Min sambo smyckesfobikern är bara försiktigt skeptisk.

Upptäckte dessutom att jag alldeles glömt blogga om att jag fått den fina awarden igen. Den här gången av mästerliga Kinoko. Tack, jag blev otroligt glad! Mina svar och vilka jag skickade den vidare till finns här.

Mjuka flaskor

När jag var gravid första gången överdoserade jag på artiklar om plastberg i Stilla havet och sedan dess bojkottar vi plast så gott vi kan. Bönan dricker till exempel ur glasflaska. Två flaskor har gått sönder - en tappade jag på en kullerstensgränd i Vadstena och en drämde bönan i stengolvet på Liljevalchs konsthall. Ganska bra statistik på två år, men nu när lillebror snart börjar med välling tänkte jag ändå klä in dem lite mjukare.

Virkade flaskfodral i restgarner jag fått av barnens farmor. Flaskorna är Evenflo. Jag har köpt mina på Uni på Åsögatan i Stockholm och kan verkligen rekommendera dem.

Var på väg att blanda in lite gult, men då påminde fodralen plötsligt väldigt mycket om OS-mössan. Nu blev de istället väl babypojkiga. Som jag skulle gå på en babyshower i Desperate housewives eller så. Får trappa ner lite på de amerikanska pysselbloggarna den närmsta tiden.

Fick en utmaning av Rumba de kransen - öppna fjärde mappen i ditt bildarkiv och visa upp den fjärde bilden på bloggen. Fjärde mappen i min bildmapp är mobilkamerabilder så ursäkta den usla bildkvaliteten.

Blev glad när jag hittade den fjärde bilden. Det påminner om en morbid nåldyna, men är ett stoppat tygbröst BB-sköterskorna använde för att demonstrera amning. När de glömde kvar det på mitt rum var jag tvungen att fota det och mms:a till mina kompisar. Har funderat mycket på det där bröstet. Undrar vem som syr dem - en engagerad sköterska eller finnas det en lukrativ business bakom?

I mobilmappen hittade jag även anledningen till att jag började sy kläder till bönan från första början. Vi kallade den knasbyxan, men den rätta benämningen är frejkabyxa. Det är en byxa med en platta i grenen som används för att förebygga höftledsfluxation. Bönan hade den i åtta veckor som nyfödd för att höftledskulan skulle falla på plats. Den var inte bara gräsligt ful. Den var sydd i något galonaktigt material och fruktansvärt svettig under den varma sommaren. Blöjbyten var krångliga och vi var hela tiden rädda att blöjan skulle läcka eftersom vi inte fått någon extrabyxa. När vi äntligen fick ta av den sa sköterskan att många föräldrar syr egna byxor i annat material. Jag höll på att krevera. Jag trodde den var superexakt framtagen och hade inte kommit på tanken att man skulle kunna sy en egen. Drömmer fortfarande ibland om att jag syr frejkabyxor i brun manchester.