Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Pergi ke kandungan

Kapal tulud

Mantad Wikipedia

Airplane
ClassificationVehicle
IndustryVarious
ApplicationTransportation
Fuel sourcePetrol, electricity, diesel, natural gas, hydrogen, solar
PoweredYes
Self-propelledYes
Inventor
Invented1903; 121 years ago (1903)

Kapal tulud nopo nga iso kawo padsakayan id tawan i kiwaa talad om momoguno do injin jet kikiap toi ko' injin rukit mooi do kotulud. Kapal tulud nopo nga mantad mogisusuai ginayo, bontuk om koinan-inano do tulud.

Oguno padsakayan diti miampai pointongkop montok mogisuusuai tudu kaampai no rekreasi, padsakayan tulun om kakamot, ketenteraan om ponoriukan. Lobi mantad apat riong susumakai i pinotulud miampai komersial sontoun maya kapal tulud pointongkop pogun[1] om papasakai lobi mantad 200 riong tan-kilometer kargo sontoun, ii no okuri ko' 1% mantad koguraon kargo sompomogunan.[2]

Kogumuan nopo kapal tulud nga potuludon do juruterbang, nga kiwaa piipiro kawo kapal tulud i milo tarampason mantad sodu toi ko' momoguno komputer.

  1. Editors. "Global air traffic hits new record". Channel NewsAsia (id boros Inggeris AS). Linoyog ontok 12 Mikat 2018. {{cite news}}: |last= has generic name (help)
  2. Crabtree, Tom; Hoang, Tom; Tom, Russell (2016). "World Air Cargo Forecast: 2016–2017" (PDF). Boeing Aircraft. Linoyog ontok 12 Mikat 2018.