Hovudkjelda for vår kunnskap om Gaut Jonsson er Håkon Håkonssons saga. Her opptrer han første gong – med lendmanns rang – ved konungstekja i Bergen sommaren 1217, da han svor eid til kong Håkon Håkonsson. Same hausten la han ut på ei mislykka krossferd, og var borte eit års tid. Han fekk ved heimkomsten tildelt halve Elvesysla, ein utsett styringspost i ein riksdel der det framleis var aktive opposisjonsgrupper mot det nye rikskongedømet. At Gaut vart plassert der, tyder derfor på at han alt no hadde ei nøkkelstilling i den indre krinsen kring kong Håkon.
Etter vanleg oppfatning vart han seinare syslemann i Sunnhordland, altså i sitt eige heimedistrikt. Både i og utanfor Kvinnherad rådde han over eit omfattande jordegods, mellom anna garden Mel, som seinare kom til å utgjere kjernen i Rosendalsgodset.
I 1220-åra var Gaut aktiv på Håkon Håkonssons side i kampen mot ribbungane, både i åpen strid og i taktiske drøftingar. Han var til stades på riksmøtet i Bergen sommaren 1223, da det vart gitt endeleg lovorskurd (avgjerd ved lov) om kong Håkons arverett, men utan å ha noko aktiv rolle i drøftingane.
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må være logga inn for å kommentere.