Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Transfiguration pending
Hoppa till innehållet

Diskussion:Sociologi

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia


C.Wright Mills bör nämnas bland betylsefulla amerikanska sociologer av empirisk sort.Källa Jan Milch "C.Wright Mills"Uppsats Sociologiska Institutionen Göteborgs Universitet 1992, emailadress [email protected]

"Stämpling" länkas fel

[redigera wikitext]

Stämpling som nämns i slutet av andra stycket länkas till stämpling i juridisk mening, vilket inte har någonting att göra med det uttryck som används inom sociologin. Stämplingsteorin grundar sig i samma utgångspunkter som den symboliska interaktionismen och fenomenologin, nämligen att människan inte reagerar omedelbart och oreflektivt till sin omvärld utan till sin uppfattning och idéerna om denna omvärld. Denna reflektivitet innebär att människor kan tänka om sig själva som objekt, att betrakta sig själva och sina handlingar från utanför sig själva, som en ”annan” person skulle göra. På så vis kan man se att om man definierar människor på ett visst sätt kan man påverka deras självbild och få de att definiera sig på samma sätt - uttrycket stämpling hänvisar till att man blir stämplad/märkt.

Översättning

[redigera wikitext]

Den svenska artikeln "sociologi" interwiki-länkar till den franska "sociologie", men betyder orden verkligen samma sak? Utan att begripa franska, får jag intrycket att sociologie där används mycket bredare, ungefär som svenska "samhällskunskap" (som saknar fransk interwikilänk). När började man tala om sociologi på svenska? Finns ordet med i Nordisk familjebok? (Svar: ja!) När började man undervisa i "sociologi" vid svenska högskolor? Den svenska artikeln kanske borde ta upp frågan om eventuella betydelseskillnader mellan språken. -- På franska Wikipedia finns årtalsartiklar inom sociologi, med start vid 1840. Engelska Wikipedia har nöjt sig med en artikel per årtal, t.ex. 1840s in sociology. --LA2 24 augusti 2008 kl. 08.05 (CEST)[svara]

Ingressens språk är alldeles för komplicerat. Vår målgrupp är alerta 15-åringar som vill veta vad Sociologi handlar om(tex om det har med socialism att göra eller ej) som studerar samhällen, mönster i sociala relationer, klass, social interaktion, arbete, kultur och vardagslivet Eftertexten efter social relationer gör att de flesta tappar tråden, dvs onödigt tillkrånglat. OCh fortsättningen bergiper inte en jag något av Sociologin använder olika metoder för empirisk undersökning för att utveckla kunskap om sociala processer. Exempelvis kan sociologer försöka förklara och förstå handlingar, sociala identiteter; grupprelationer & -processer; social skiktning(samhällsklass),Socialisation och sociala systemprocesser. Såväl som vilka kulturella strukturer och processer som präglar samhällen. Yger (diskussion) 12 december 2019 kl. 12.06 (CET)[svara]

Jag väntar en dag, men kan inte låta dina försämringar ligga någon längre tid. (och jag kan inte skriva om, då jag inte kan ämnet).Yger (diskussion) 12 december 2019 kl. 12.10 (CET)[svara]

Vad tycker du nu då? Förstår du? (Förresten, det är aldrig för sent att sätta sig in i ämnet!) Encyklopedian (diskussion) 12 december 2019 kl. 12.35 (CET)[svara]

klart bättre och jag låter det vara nu (jag bröt dock upp den första tunga meningen in en huvudsats och en bisats)Yger (diskussion) 12 december 2019 kl. 18.33 (CET)[svara]

Utmärkt. Kul att artikeln nu känns som en halvt värdig kort introduktion som inte förvillar. Encyklopedian (diskussion) 12 december 2019 kl. 18.38 (CET)[svara]

Språket har styrts upp ytterligare, så att sidan berättar vad sociologi är innan det förtydligas vad det inte är.Dr J Bååth (diskussion) 26 april 2021 kl. 12.36 (CEST)[svara]

Kan någon som vet hur centrera bilderna på klassikerna?

[redigera wikitext]

Det vore trevligt det ser inte så bra ut nu.

Deng420 (diskussion) 29 juni 2020 kl. 22.49 (CEST)[svara]

Fixat. Tack vare user:Larske, som listade ut ett sätt utanför manualen.--LittleGun (diskussion) 30 juni 2020 kl. 00.00 (CEST)[svara]

Exempel på kända sociologer

[redigera wikitext]

Det förekommer ett par ganska vilda listor över kända sociologer, så väl i Sverige som generellt. Dessa bör styras upp och kortas ner.

En speciell lista med inflytelserika kvinnliga sociologer är ganska förlegat. Det finns nog med inflytelserika kvinnliga sociologer för att ha dem i en lista tillsammans med manliga dito. Listan bör inte heller vara särdeles lång. I så fall bör sociologerna kategoriseras.

Freud så väl som flera av de nu nämnda kvinnliga sociologerna är inte sociologer, även om de har haft stort inflytande på sociologin. Det kan såklart nämnas viktiga tänkare som påverkat sociologin, men dessa bör inte framställas som sociologer.

Vad gäller svenska sociologer efter Segerstedt bör nog ett litet antal nämnas (förslagsvis Zetterberg, Therborn, Swedberg, Hedström), samt därpå hänvisa till wiki-sidan som listar svenska sociologer. Dr J Bååth (diskussion) 26 april 2021 kl. 12.43 (CEST)[svara]

Som jag just skrev på din diskussionssida, hjälp gärna till med att göra dessa fokuseringar!Yger (diskussion) 26 april 2021 kl. 12.55 (CEST)[svara]

Språket II

[redigera wikitext]

Disembodied Soul har efterfrågat språkändringar. Dessa pekas dock tyvärr inte ut i någon vidare omfattning. Vilket gör det svårare än vad det hade behövt vara. Kan någon annan se något som behöver ändras? Det går säkert att hitta något. Finner ingen något föreslår jag att mallen tas bort. Sozialwissenschaften (diskussion) 25 juni 2021 kl. 13.53 (CEST)[svara]

"För den som gillar att generalisera". Varför det? Det är ju vad det är, och kan stå i första meningen. Sen kan man bryta ned i mikro och makro och underdiscipliner. "Empiriskt och teoretiskt" är implicit i vetenskap.78.72.213.19 25 juni 2021 kl. 14.49 (CEST)[svara]


Tack! 78.72.213.19 Sozialwissenschaften (diskussion) 25 juni 2021 kl. 15.06 (CEST)[svara]

@Sozialwissenschaften: Det är ganska gott om stavfel i artikeln. Här är några exempel:
  • spekrat
  • subdicipliner
  • sociologika
  • funktionsätt
  • institionaliseringen
  • karraktäristiska
  • dessamma
  • karraktär
  • aproximation
  • forsking
  • handligar
  • regiliöst
  • köpcentran
  • repspektive
Vet inte vad du använder för ordbehandlare för att redigera texten i artikeln, men det kan vara lämpligt att aktivera en svensk stavningskontroll som gör att ord som inte finns i ordlistan, som till exempel ovan nämnda, blir markerade och kan rättas innan artikeluppdateringen sparas. För stavfel som resulterar i att det blir ett helt annat ord än avsett är det lite svårare.
Läsbarhetsindex
Ett annat tips är att kontrollera textens "läsbarhet" genom att undersöka dess Läsbarhetsindex.
Om jag stoppar in texten i artikelns första stycke, alltså det som kommer före "Sociologins historia" i det här verktyget får jag resultatet 64. Styckets sju meningar har i genomsnitt 19 ord per mening och det är 45 procent av orden som är längre än sex tecken. Som du kan se kategoriseras en text med ett lix-värde som är större än 60 som Mycket svår, byråkratsvenska.
--Larske (diskussion) 25 juni 2021 kl. 15.25 (CEST)[svara]

Hej!

Tack för att du pekat ut dessa! Efter lite pet på den här hemsidan: http://www.lix.se/index.php får jag ut nummer 57. Den bästa lösningen är troligt att löpande mer explicit förklara begrepp i texten snarare än att försöka "dumma ner" innehållet. På den fronten återstår det att göra. Kul att du ville vara med och bidra!

Lix-värde efter stycke: Introduktion:64 Sociologins historia:60 Weber:54. Durkheim: 50. Marx:54

Sociologiämnet som vetenskaplig disciplin: Underrubriker: Inriktningar:66 Avgränsningar:57 Metodologi:61 Datorunderstödd sociologi:61 Typiska ämnesval:60

Sociologer och deras verksamhet:65 Tillämpad sociologi:52 Den svenska sociologin: 62 Gymnasieämnet sociologi: 48 Etymologi: 52

Sozialwissenschaften (diskussion) 25 juni 2021 kl. 15.57 (CEST)[svara]

"Samtida sociologisk teori bär spår av dessa traditioner, men de är inte ömsesidigt uteslutande. Någon kan således exempelvis nyttja ett Durkheimistiskt influerat synsätt på mesonivå och ett teoritiskt perspektiv influerat av Moishe Postones mer sociologiska teoribildning." Är detta ett krångligt sätt att säga att det inte existerar några skarpa gränser mellan olika synsätt? Med ordet mesonivå använt utan förklaring. Inte unikt för denna vetenskap om så är fallet.78.72.213.19 26 juni 2021 kl. 13.18 (CEST)[svara]