Diskussion:Uppsats

Bologna?

Ska inte kandidat- och magisteruppsatser bolognaanpassas? Jag bara utgår från att det gjorts, men jag har ingen koll på hur det blivit. OJH 30 december 2008 kl. 22.46 (CET)

Grundskolans uppsatser

Ska inte nämnas att uppsatskrivande förekommer i princip genom hela grundskolan från det att man lär sig skriva? Som prov och i svenska och engelskaundervisning Bzzzt (disk) 17 april 2012 kl. 19.24 (CEST)

Jag gjorde ett försök, men var inte rädd att fixa själv. Mange01 (disk) 17 april 2012 kl. 22.52 (CEST)

Motiveringen av källmallen

Jag säger inte att jag motsäger mig motiveringen i källmallen, bara att jag undrar lite över vad "Ingen garanti för att uppgifterna är välavvägda; kontext de gäller framgår inte nödvändigtvis" betyder. Förstår jag det rätt att det som eftersöks är att det är tydligare vilka påståenden som gäller för vilken typ av uppsatser? På vilket sätt kan man göra det tydligare? Jag kan kika på artikeln mer noggrant, men jag är nyfiken på vari problemen ligger.//Hannibal (disk) 13 augusti 2012 kl. 11.30 (CEST)

Jag skrev den i all hast, då jag övergick till annat arbete, och formuleringen blev inte bra. Dessutom gällde den i första hand intron, som jag ändrade själv (där stod inget om att det gällde svenska förhållanden och författaren hade glömt att det finns skoluppsatser).

Källor saknas och texten gäller i huvudsak situationen då texten skrevs, utan hänvisning till de bestämmelser förhållandena grundar sig på och utan årtal eller annan referenspunkt. Då bestämmelser eller praxis ändrats har man ändrat i texten, men utan att kolla att allt föråldrat fått rätt tempus.

(Texten är i mycket obegriplig för mig. Jag vet inte vilka "nivåer" man räknar med i svenskt högskoleväsen, inte vad D-uppsats, E-nivå eller "salsskrivning" är o.s.v.)

Jag vet ju inte så mycket om det svenska utbildningsväsendet, som är det enda som behandlas, men påpekar några märkliga formuleringar:

• används främst i svenska och engelska: inte i modersmål och andra främmande språk?
• redogörelse för grupparbete: är det sant? i de skolor där jag gått resulterade grupparbeten i redogörelser som aldrig varit i form av uppsatser (så som jag uppfattar ordet)
• projektrapport som skrivs ... ersattes: fel tempus om ersatt
• examenskraven ... på varje nivå: endast slutarbeten? jag skrev uppsatser i många kurser för att öva essäskrivande, förekommer inte det i Sverige?

Själva motiveringen avser att det intryck man får av vad ordet betyder inte nödvändigtvis är korrekt. Det kan finnas viktiga klasser av uppsatser som helt förbigås (såsom skoluppsatserna i den tidigare intron). Kontextfriheten avser främst bristen av koppling i tid, och huruvida beskrivningen kanske gäller vissa utbildningar men inte andra.

--LPfi (disk) 14 augusti 2012 kl. 10.43 (CEST)

Okej, då förstår jag bättre. Jag kikar mer på det där i morgon och lägger till fler källor. Har jag inte gjort det om några dagar får du gärna påminna mig :-) //Hannibal (disk) 14 augusti 2012 kl. 17.20 (CEST)

Jag la näsan i blöt och omformulerade avsnittet om akademiska uppsatser lite - ändra gärna. Som sagt, källor skulle behövas. Mange01 (disk) 15 augusti 2012 kl. 02.03 (CEST)

Bra. Utom att källor behövs borde man göra en tydlig skillnad mellan uppsatserna och de arbeten som inte benämns uppsats (såsom tydligen i yrkesutbildningen), i den mån man anser en diskussion om skillnaden relevant. --LPfi (disk) 15 augusti 2012 kl. 09.34 (CEST)

HSV:s officiella namn är självständigt arbete, som kanske skulle behöva en egen artikel. Sedan kan lärosätet kalla kursplanen Uppsats, Esamensarbete eller Självständigt arbete. Jag kan inte se någon tydlig skillnad mellan dessa kursplaner, så jag kan inte tydliggöra skillnaden bättre än jag har gjort. Ibland talar man om att exjobb sker för uppdragsgivare, och får karaktär som praktikplats. Begreppet uppsats blir mindre vanligt och examensarbete allt vanligare - tidigare förekom exjobb främst på ingenjörsutbildningar, och teknologie kandidat/masterexamen, men numera skriver musiklärare, ekonomoer och många andra studenter exjobb. Kanske som att led i att tillämpad forskning blir vanligare och grundforskning mer ovanligt. Mange01 (disk) 15 augusti 2012 kl. 12.02 (CEST)

(avindenterar) Jag skrev om inledningen. Ni får gärna kika på det och tycka till. Det fortsatta arbetet funderar jag på att göra så här:

• lägga in ett etymologi-avsnitt
• i stil med flera format, såsom roman, lägga in ett historikavsnitt. Här tar jag gärna emot hjälp från någon som vet när och var uppsatsen utvecklades
• skriva mer om stil, struktur och processen att skriva, baserat bland annat på Rienecker/Stray Jorgensen
• problematisera begreppet uppsats
• mer?

Jag tar det här lite löpande under veckan som kommer. Ni får såklart gärna hjälpa till.//Hannibal (disk) 16 augusti 2012 kl. 14.43 (CEST)

Sammanläggningsavhandling

Jag är överraskad av den nya uppgiften (under akademiska uppsatser i Sverige) att "En sammanläggningsavhandling kan i Finland emellertid bestå av flera tidigare opublicerade uppsatser eller esääer, medan en sådan avhandling i Sverige främst består av publicerade forskningsartiklar."

Med avhandling förstår jag licensiat- och doktorsavhandlingar. Dessa består (åtminstone inom teknik och naturvetenskaper) i allmänhet av ett antal artiklar sammanbundna genom ett förord. Min uppfattning är att dessa artiklar i allmänhet uttryckligen är publicerade, då arbetet med att få artikeln publicerad är en viktig del av forskarutbildningen och det uppfattas som ineffektivt att skriva en skild avhandling (vilket alltså är orsaken till att man övergått till sådana avhandlingar).

--LPfi (disk) 15 augusti 2012 kl. 09.34 (CEST)

Det är väl snarare tvärt om? En avhandling måste man ju ändå skriva för att bli examinerad. Att publicera det man kommer fram till under forskningen i artiklar gör man delvis för att finansiera sin forskning eftersom sådana artiklar ofta ger gratifikationer. /ℇsquilo 15 augusti 2012 kl. 13.07 (CEST)

Kanske så i teorin eller för trettio år sedan. Alla doktorander jag känner till publicerar sig i mån av möjlighet och jag kan svårligen tänka mig en disputand som inte publicerat artiklar i åtminstone någorlunda välrenommerade tidskrifter. Har doktorandskolorna ändrat på det? (Och vilka vetenskapliga tidskrifter ger gratifikationer? Artiklar i dagspress och populärvetenskapliga tidskrifter kan förstås ge inkomster, men sådana artiklar är ju omöjliga att använda i avhandlingen.) --LPfi (disk) 15 augusti 2012 kl. 19.41 (CEST)

Utvecklingen går från monografiavhandlingar till att sammanläggningsavhandlingar (publicerade artiklar med några inledande nyskrivna kapitel som utgör "kappa" eller sammanfattning) blir allt vanligare, och i Finland kan det senare utgöras av "Essäavhandling". Se en:Thesis by publication, som jag har skrivit. Där nämns den finska källan Compilation thesis, som talar om "Essay thesis". Den finska källan Fakultetens anvisningar talar om "Essäavhandling". Men essä och uppsats är nog inte samma sak, så nu vid närmare eftertanke inser jag att detta kanske är för perifert för denna artikel, utan kan flyttas till sammanläggningsavhandling och ev essä. Var inte rädd att radera.Mange01 (disk) 16 augusti 2012 kl. 14.35 (CEST)

Jag tror att LPfi missförstod vad jag menade med "tvärt om". Jag menade inte att våra doktorander inte publicerar vetenskapliga artiklar, för det gör de. Vad jag menade med "tvärt om" var att de inte sitter och spottar ur sig artiklar och när de har fått ihop tillräckligt många kan klistra ihop en uppsatts av dem, utan de forskar för sin uppsatts och eventuella godbitar kan man även göra artiklar av, vilket är bra. Det innebär att även en sammanläggningsavhandling ofta innehåller tidigare opublicerat material. Rena monografier är väldigt ovanliga, även om de förekommer. /ℇsquilo 16 augusti 2012 kl. 15.12 (CEST)

Nej, man spottar inte ur sig artiklar, men de viktigaste artiklarna torde man skriva med tanke på att kunna använda dem i doktorsavhandlingen. Om man vill skriva en sammanläggningsavhandling så måste delarna (utom "kappan") vara publicerade artiklar. Om godbitarna publiceras i en form olämplig för avhandlingen måste man publicera dem på nytt i lämplig form, vilket innebär mycket merarbete (man måste ju ha något nytt att komma med), eller också blir det att separat skriva en monografi, som i och för sig kan bygga på den redan publicerade forskningen. --LPfi (diskussion)

Jag är förundrad över den formulering som resulterade av diskussionen: "... tidigare publicerade forskningsartiklar med inledande kappa (ett antal sammanfattande kapitel), eller (främst i Finland) en essäavhandling bestående av flera tidigare opublicerade essäer eller uppsatser." Att här tala om "opublicerade essäer eller uppsatser" i motsats till "publicerade forskningsartiklar" ger vid handen att de förra inte vore forskningsartiklar. Anvisningarna från Helsingfors universitet anger att "[essäerna] ska vara publicerade eller självständiga helheter som är färdiga för publicering och referentgranskning" (den andra källan är otillgänglig), vilket jag tolkar som om skillnaden (åtminstone ur lekmannasynvinkel) är artiklar som publicerats vs artiklar som är färdiga att publicera, inte någon skillnad mellan artiklarna i sig. Också "främst i Finland" är missvisande, då "essäavhandlingar" enligt källan främst tillåts i ekonomiska vetenskaper, alltså inte generellt i Finland. Jag är också tveksam till att "främst Finland" skulle ha gått in för detta (jämför den dödlänkade källan med internationell praxis?)

--LPfi (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 13.06 (CET)

Paper

Jag sökte (det vill säga gjorde en wikipediasökning) på ordet paper för att försöka begripa vad som avses mer exakt med detta ord. Men jag hänvisades till artikeln om uppsats, vilket nog kan vara rimligt, men denna artikel nämner inte detta begrepp. Så jag undrar fortfarande vad som avses med ett paper i akademiska sammanhang, främst svenska sådana. Att det är en typ av skrift/uppsats är klart, men vad gör något till ett paper till skillnad från ett pm, en essä, en rapport eller något annat? Jag skulle alltså önska att artikeln kompletteras med någon rad om detta. Åsa L (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 12.36 (CEST)

Håller med. Jag ändrade omdirigeringen av Paper till Vetenskaplig publicering och skrev lite om paper i det sammanhanget - där betyder det vetenskaplig artikel. Se en:Academic publishing#Scholarly paper. Men det finns även andra paper, t.ex. white paper. Ett paper eller papper är helt enkelt ett kort självständigt dokument.Mange01 (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 19.46 (CEST)

Tack! Åsa L (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 15.33 (CET)

Är inte Paper engelska? Bara att omlänka till wikitionary [1] eftersom inte wikipedia inte är ett lexikon. Maundwiki (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 21.07 (CEST)

Fast varför skulle inte begreppet paper kunna behandlas encyklopediskt? Det är engelska, ja, men används i svenskt språkbruk specifikt om en typ av (akademisk) skrift. Åsa L (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 15.33 (CET)

Finns det accepterade källor att det är etablerat språkbruk är det bara att skriva. Maundwiki (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 20.28 (CET)

Uppsatser i tidskrifter, årsböcker och festskrifter med mera

Även denna högst aktuella betydelse av ordet bör tas upp. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2016 kl. 10.40 (CEST)

Jag lägger in en topplänk till monografi. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2016 kl. 12.36 (CEST)