Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till innehållet

Användare:Achird/Djursystematik

Från Wikipedia

Organismers systematik

[redigera | redigera wikitext]
Fylogenetiskt träd
Fylogenetiskt träd
Evolutionary tree
Evolutionary tree

Jag har visst inte hängt med i utvecklingen, så jag får organisera upp alla organismer här, så jag lär mig något.

  1. Prokaryoter (Procaryotae), encelliga organismer utan cellkärna och kärnmembran.
    1. Arkéer (Archaea), cellväggar av pseudomurein, saknar oftast yttre cellmembran.
    2. Bakterier (Bacteria), cellväggar av peptidoglykan.
  2. Eukaryoter (Eukaryota), har cellkärna avgränsat med cellmebran.
    1. Unikonta, har en flagell.
      1. Opisthokonta
        1. Djur (Animalia eller Metazoa)
          1. Parazoa
            1. Svampdjur (Porifera)
            2. Placozoer (Placozoa)
          2. Mesozoa?
          3. Eumetazoa
            1. Radiata
              1. Nässeldjur (Cnidaria)
              2. Kammaneter (Ctenophora)
            2. Tvåsidiga djur (Bilateria)
              1. Protostomer (Protostomia)
                1. Ecdysozoa, innehåller bl.a. leddjur.
                2. Lophotrochozoa, innehåller bl.a. blötdjur och ringmaskar.
              2. Deuterostomer (Deuterostomia)
                1. Ryggsträngsdjur (Chordata)
                2. Tagghudingar (Echinodermata)
                3. Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
        2. Svampar (Fungi)
          1. Sporsäcksvampar (Ascomycota), innehåller bl.a. jästsvamp, murklor, tryfflar, flera slags mögelsvampar, svampkomponenten i de flesta lavar, samt de svampar som orsakar fotsvamp och ringorm.
          2. Basidiesvampar (Basidiomycota), innehåller främst hattsvampar, men även rostsvampar, sotsvampar och en mindre del svampkomponenter till lavar.
          3. Gisselsvampar (Chytridiomycota)
          4. Glomeromycota
          5. Kopplingssvampar (Zygomycota)
        3. Choanozoa
        4. Mesomycetozoa
      2. Amöbor (Amoebozoa)
    2. Bikonta, har två flageller.
      1. Archaeplastida
        1. Glaucophyta, mikroskopiska alger.
        2. Rödalger (Rhodophyceae)
        3. Chloroplastida (eller Viridiplantae) omfattar växter och grönalger.
          1. Chlorophyta, grönalger.
          2. Chlorodendrales, grönalger
          3. Prasinophytae, primitiv grönalg.
          4. Mesostigma, basal grönalg.
          5. Charophyta
            1. Eventuellt andra grupper av grönalger.
            2. Streptophytina
              1. Kransalger (Charales)
              2. Växter (Plantae)
                1. Embryophyta
                  1. Mossor (Bryophyta)
                  2. Kärlväxter (Tracheophyta)
                    1. Lummerväxter (Lycopodiophyta)
                    2. Euphyllophyta
                      1. Moniliformopses
                        1. Ormbunksväxter
                      2. Fröväxter fanerogamer (Spermatophyta)
                        1. Kottepalmer (Cycadophyta)
                        2. Ginkgo (Ginkgophyta)
                        3. Barrväxter (Pinophyta)
                        4. Gnetophyta (Gnetum, Ephedra, Welwitchia)
                        5. Gömfröväxter (Magnoliophyta, tidigare Angiospermae eller Anthophyta)
      2. Chromalveolata
        1. Brunalger (Phaeophyceae)
      3. Rhizaria
        1. Cercozoa
        2. Foraminiferer (Foraminifera), encelliga organismer med kalkskal.
        3. Radiolarier (Radiolaria), encelliga organismer med mineralskelett.
      4. Excavata, encelliga organismer.

Djurs systematik I

[redigera | redigera wikitext]

Djurriket indelas i stammar:

  1. Svampdjur (Porifera)
  2. Kammaneter (Ctenophora)
  3. Nässeldjur (Cnidaria) (koraller, maneter m.fl.)
  4. Placozoer (Placozoa)
  5. Tvåsidiga djur (Bilateria)
    1. Myxozoer (Myxozoa, små parasiter)
    2. Acoeler (Acoelomorpha)
    3. Protostomier (Protostomia)
      1. Bukhårsdjur (Gastrotricha)
      2. Ringbärare (Cycliophora)
      3. Hjuldjur (Rotifera)
      4. Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
      5. Hakmaskar (Acanthocephala)
      6. Pilmaskar (Chaetognatha)
      7. Pansarmaskar (Kinorhyncha)
      8. Korsettdjur (Loricifera)
      9. Snabelsäckmaskar (Priapulida)
      10. Rundmaskar (Nematoda)
      11. Tagelmaskar (Nematomorpha)
      12. Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
      13. Trögkrypare (Tardigrada)
      14. Klomaskar (Onychophora)
      15. Rhombozoer (Rhombozoa)
      16. Stavsimmare (Orthonectida)
      17. Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
      18. Blötdjur (Mollusca) (musslor m.fl.)
      19. Stjärnmaskar (Sipuncula)
      20. Slemmaskar (Nemertea)
      21. Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
      22. Skedmaskar (Echiura)
      23. Bägardjur (Entoprocta)
      24. Mossdjur (Bryozoa)
      25. Armfotingar (Brachiopoda)
      26. Hästskomaskar (Phoronida)
    4. Deuterostomier (Deuterostomia)
      1. Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor m.fl.)
      2. Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
      3. Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)

Artantal i djurrikets stammar

[redigera | redigera wikitext]
Stammar inom djurriket
Svenskt namn Engelskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Procentuell
andel arter i världen
Antal arter i Sverige
Svampdjur Sponges Porifera 5000 0,3 130
Kammanet Comb jellies Ctenophora 100 3
Nässeldjur Cnidarians Cnidaria 10000 0,7 182
Placozoer Placozoa 1 0
Myxozoer Myxozoa 1300 0,09 ?
Acoeler Acoelomorpha ? ?
Bukhårsdjur Hairy backs Gastrotricha 700 15
Ringbärare Cycliophora 2 1
Hjuldjur Wheel animals Rotifera 2000 0,14 500
Dvärgkäkmaskar Micrognathozoa 1 0
Hakmaskar Thorny-headed worms Acanthocephala 1000 0,07 30
Pilmaskar Arrow worms Chaetognatha 120 8
Pansarmaskar Mud dragons Kinorhyncha 150 8
Korsettdjur Loricifera 20 0
Snabelsäckmaskar Penis worms Priapulida 16 2
Rundmaskar Roundworms Nematoda 25000 1,7 1000
Tagelmaskar Horsehair worms Nematomorpha 300 5
Leddjur Arthropods Arthropoda 1200000 82,7 30000
Trögkrypare Waterbears or moss piglets Tardigrada 600 65
Klomaskar Velvet worms Onychophora 70 0
Rhombozoer Rhombozoa 80 ?
Stavsimmare Orthonectids Orthonectida 30 ?
Plattmaskar Flatworms Platyhelminthes 16000 1,1 830
Blötdjur Molluscs Mollusca 100000 6,9 570
Stjärnmaskar Peanut worms Sipuncula 320 11
Slemmaskar Ribbon worms Nemertea 1000 0,07 60
Ringmaskar Annelids Annelida 15000 1,0 500
Skedmaskar Spoon worms Echiura 150 4
Bägardjur Entoprocta 150 24
Mossdjur Moss animals Bryozoa 5000 0,3 180
Armfotingar Brachiopods Brachiopoda 350 3
Hästskomaskar Horseshoe worms Phoronida 20 3
Tagghudingar Echinoderms Echinodermata 7000 0,5 70
Svalgsträngsdjur Hemichordata 100 5
Ryggsträngsdjur Chordates Chordata 60000 4,1 740

Djurs systematik II

[redigera | redigera wikitext]

Djur (Animalia eller Metazoa)

Leddjurens systematik (kortfattad)

[redigera | redigera wikitext]

Leddjurens systematik (utvecklad)

[redigera | redigera wikitext]

Leddjurens systematik (alternativ)

[redigera | redigera wikitext]

Baserat på Hassani (2006)

 Panarthropoda 

 Onchyophora (klomaskar) 



 Tardigrada (björndjur) 


 Euarthropoda 

 Chelicerata (palpkäkar) 


 Mandibulata 

 Myriapoda (mångfotingar) 


 Pancrustacea 

 Ostracoda, Branchiura, Pentastomida, Mystacocarida 




 Branchiopoda, Copepoda, Malacostraca, Thecostraca 




 Remipedia, Cephalocarida 



 Hexapoda 










 Myriapoda (mångfotingar


 Pancrustacea 
 Oligostraca 

 Ostracoda (musselkräftor
 Branchiura (karplöss
 Pentastomida (tungmaskar
 Mystacocarida 


 Altocrustacea 
 Vericrustacea 

 Branchiopoda (bladfotingar
 Copepoda (hoppkräftor
 Malacostraca (högre kräftdjur)
 Thecostraca 


 Miracrustacea 
 Xenocarida 

 Remipedia 
 Cephalocarida 


 Hexapoda 

 Collembola (hoppstjärtar
 Diplura (larvborstsvansar
 Insecta (insekter






Djurs systematik III

[redigera | redigera wikitext]

Djur ordnade efter stammar (phylum) och klasser (classis).

  1. Chordata (ryggsträngsdjur)
    1. Mammalia (däggdjur)
    2. Aves (fåglar)
    3. Reptilia (kräldjur)
    4. Amphibia (groddjur)
    5. Osteichthyes (benfiskar)
    6. Chondrichthyes (broskfiskar)
    7. Cephalochordata (lancettfiskar)
    8. Urochordata (manteldjur)
  2. Echinodermata (tagghudingar)
    1. Asteroidea (sjöstjärnor)
    2. Ophiuroidea (ormstjärnor)
    3. Echinoidea (sjöborrar)
    4. Holothuroidea (sjögurkor)
    5. Crinoidea (sjöliljor)
  3. Arthropoda (leddjur)
    1. Onychophora (klomaskar)
    2. Arachnida (spindeldjur)
    3. Crustacea (kräftdjur)
    4. Insecta (insekter)
    5. Myriapoda (mångfotingar)
  4. Mollusca (blötdjur)
    1. Bivalvia (musslor)
    2. Cephalopoda (bläckfiskar)
    3. Gastropoda (snäckor)
    4. Polyplacophora (ledsnäckor)
  5. Annelida (ringmaskar)
    1. Polychaeta (havsbortsmaskar)
    2. Clitellata (gördelmaskar)
    3. Echiura (skedmaskar)
  6. Cnidaria (nässeldjur)
    1. Anthozoa (koralldjur)
    2. Cubozoa (kubmaneter)
    3. Hydrozoa (hydrozoer)
    4. Scyphozoa (maneter)
  7. Porifera (svampdjur)
    1. Demospongiae (kisel- och hornsvampar)
    2. Hexactinellida (glassvampar)
    3. Calcarea (kalksvampar)
    4. Sclerospongiae (korallsvampar)
  8. Placozoa

Djurs systematik IV

[redigera | redigera wikitext]

Uppdelning av Protostomia

[redigera | redigera wikitext]

Deuterostomia


Protostomia
Lophotrochozoa


Entoprocta (bägardjur)




Mollusca (blötdjur)




Annelida (ringmaskar)




Phoronida (hästskomaskar)




Brachiopoda (armfotingar)



Nemertea (slemmaskar)









Chaetognatha (pilmaskar)




Bryozoa (mossdjur)


Platyzoa


Platyhelminthes (plattmaskar)



Gastrotricha (bukhårsdjur)





Rotifera (hjuldjur)




Myzostomida




Acoela



Gnathostomulida (käkmaskar)










Ecdysozoa



Tardigrada (trögkrypare)




Nematoda (rundmaskar)



Nematomorpha (tagelmaskar)






Priapulida (snabelsäckmaskar)



Kinorhyncha (pansarmaskar)






Onychophora (klomaskar)


Arthropoda


Insecta (insekter)



Crustacea (kräftdjur)





Myriapoda (mångfotingar)



Chelicerata (palpkäkar)








Ett fylogenetiskt träd över Prostomia som föreslagits av Dunn et al. (2008)

Uppdelning av Deuterostomia

[redigera | redigera wikitext]
  1. Chordata (ryggsträngsdjur)
    1. Tunicata eller Urochordata (manteldjur)
      1. Ascidiacea (sjöpungar)
      2. Thaliacea (salper)
      3. Larvacea (appendikularier)
    2. Cephalochordata (lansettfiskar)
    3. Vertebrata (ryggradsdjur)
      1. Agnatha (käklösa fiskar)
      2. Chondrichthyes (broskfiskar)
      3. Osteichthyes (benfiskar)
      4. Amphibia (groddjur)
      5. Reptilia (kräldjur)
      6. Aves (fåglar)
      7. Mammalia (däggdjur)
  2. Echinodermata (tagghudingar)
    1. Asteroidea (sjöstjärnor)
    2. Ophiuroidea (ormstjärnor)
    3. Echinoidea (sjöborrar)
    4. Holothuroidea (sjögurkor)
    5. Crinoidea (sjöliljor)
  3. Hemichordata (svalgsträngsdjur, bl.a. ollonmaskar och graptoliter)
  4. Xenoturbellida (paradoxmaskar)

Ryggradsdjurens systematik

[redigera | redigera wikitext]

Ryggradsdjur (Vertebrata)

Landryggradsdjurens systematik

[redigera | redigera wikitext]
  1. Tetrapoda (landryggradsdjur, fyrfotadjur)
    1. Groddjur (Amphibia)
      1. Stjärtgroddjur (Urodela eller Caudata)
      2. Stjärtlösa groddjur (Anura)
      3. Maskgroddjur (Gymnophiona)
    2. Amnioter (Amniota)
      1. Sauropsida
        1. Anapsida
          1. Captorhinida
          2. Mesosauria
          3. Procolophonomorpha
          4. möjligen Sköldpaddor (Testudines eller Chelonii, se nedan)
        2. Diapsida (inkluderar krokodiler, ödlor, ormar, dinosaurier och fåglar)
          1. Ichthyopterygia (ichthyosaurs)
          2. Sauria
            1. Lepidosauromorpha
              1. Eolacertilia?
              2. Lepidosauria (bryggödlor, ödlor, masködlor och ormar)
                1. Bryggödlor (Tuatara)
                2. Fjällbärande kräldjur (Squamata)
                  1. Ormar (Serpentes)
                  2. Ödlor (Lacertilia)
                    1. Iguania
                      1. Agamer (Agamidae)
                      2. Kameleonter (Chamaeleonidae)
                      3. Leguaner (Iguanidae)
                    2. Gekkota (inkl. geckoödlor)
                    3. Scincomorpha
                      1. Scincoidea
                        1. Skinkar (Scincidae)
                        2. Gördelsvansar (Cordylidae)
                        3. Sköldödlor (Gerrhosauridae)
                        4. Nattödlor (Xantusiidae)
                      2. Lacertoidea
                        1. Egentliga ödlor (Lacertidae)
                        2. Tejuödlor (Teiidae)
                        3. Gymnophthalmidae
                    4. Anguimorpha (inkl. varaner och kopparödla)
                  3. Masködlor (Amphisbaenia)
                3. Sköldpaddor (Testudines eller Chelonii)
                  1. Gömhalssköldpaddor (Cryptodira)
                    1. Paracryptodira
                    2. Eucryptodira
                      1. Centrocryptodira
                      2. Polycryptodira
                        1. Chelonioidea
                          1. Havssköldpaddor (Cheloniidae)
                          2. Havslädersköldpaddor (Dermochelyidae)
                        2. Kinosternoidea
                        3. Testudinoidea
                        4. Trionychia
                  2. Vändhalssköldpaddor (Pleurodira)
                    1. Ormhalssköldpaddor (Chelidae)
                    2. Pelomedusasköldpaddor (Pelomedusidae)
                    3. Podocnemididae
              3. Sauropterygia
                1. Plesiosaurier (Svanödlor, Plesiosauria)
            2. Archosauromorpha
              1. Härskarödlor (Archosauria)
                1. Crurotarsi
                  1. Ornithosuchidae
                  2. Aetosauria
                  3. Phytosauria
                  4. Rauisuchia
                  5. Crocodylomorpha
                    1. Krokodildjur (Crocodilia eller Crocodylia)
                2. Avemetatarsalia
                  1. Ornithodira
                    1. Dinosaurier (Dinosauria)
                      1. Ödlehöftade dinosaurier (Saurischia)
                        1. Sauropodomorpha
                          1. Prosauropoder (Prosauropoda)
                          2. Sauropoder (Sauropoda) innehåller bl.a. Apatosaurus, Brachiosaurus och Diplodocus.
                        2. Theropoder (Theropoda) innehåller bl.a. Tyrannosaurus, "raptorer" och fåglar.
                          1. Ceratosauria
                          2. Tetanurae
                            1. Avetheropoda
                              1. Carnosauria innehåller bl.a. Allosaurus.
                              2. Coelurosauria
                                1. Compsognathidae
                                2. Tyrannoraptora
                                  1. Tyrannosauroidea
                                  2. Maniraptoriformes
                                    1. Ornithomimosauria
                                    2. Maniraptora
                                      1. Paraves
                                        1. Deinonychosauria
                                          1. Dromaeosauroidea
                                          2. Troodontoidea
                                        2. Fåglar (Aves eller Aviales) är de enda nu levande theropoderna.
                      2. Fågelhöftade dinosaurier (Ornithischia)
                        1. Stegosauria
                        2. Ankylosauria
                        3. Ornithopoda
                        4. Ceratopsia
                    2. Flygödlor (Pterosauria)
                      1. Rhamphorhynchoidea
                      2. Pterodactyloidea
      2. Synapsida
        1. Therapsida
          1. Eutherapsida
            1. Dinocephalia
            2. Neotherapsida
              1. Däggdjur (Mammalia)

Fåglarnas systematik

[redigera | redigera wikitext]
 Neornithes  
 Paleognathae  

 Strutsfåglar (Struthioniformes)




 Nanduer (Rheiformes)




 Tinamofåglar (Tinamiformes)




 Kasuarer och Emuer (Casuariiformes)



 Kivier (Apterygiformes)






 Neognathae  
 Galloanserae  

 Andfåglar (Anseriformes)



 Hönsfåglar (Galliformes)



Neoaves  
 Duvfåglar (Columbiformes)  

 Duvor (Columbidae)



 Flyghöns (Pteroclidae)



 Solrallfåglar (Eurypygiformes)  

 Solrallar (Eurypygidae)



 Kaguer (Rhynochetidae)





 Trappfåglar (Otidiformes)



 Tran- och rallfåglar (Gruiformes)



 Vadarfåglar (Charadriiformes)




 Duvrallar (Mesitornithiformes)


 Mirandornithes  

 Doppingfåglar (Podicipediformes)



 Flamingofåglar (Phoenicopteriformes)





 Hoatziner (Opisthocomiformes)



 Turakoer (Musophagiformes)



 Gökfåglar (Cuculiformes)


 Aequornithes  

 Lomfåglar (Gaviiformes)




 Pingviner (Sphenisciformes)



 Tropikfåglar (Phaethontiformes)



 Petrellfåglar (Procellariiformes)



 Storkfåglar (Ciconiiformes)



 Pelikanfåglar (Pelecaniformes), n. dev.



 Sulfåglar (Suliformes)





 Strisores  

 Oljefåglar (Steatornithiformes)


 Podargocypseli  

 Grodmunnar (Podargiformes)


 Cypselomorphae  
 Caprimulgi 

 Nattskärror (Caprimulgidae)



 Tandnattskärror (Nyctibiidae)




 Seglarfåglar (Apodiformes)





 Landfågelgrupper  
 Afroaves  

 Hökfåglar (Accipitriformes)



 Ugglor (Strigiformes)



 Musfåglar (Coliiformes)



 Kuroler (Leptosomatiformes)



 Trogoner (Trogoniformes)


 Picocoraciae  

 Näshornsfåglar m.fl. (Bucerotiformes)




 Praktfåglar (Coraciiformes)



 Hackspettartade fåglar (Piciformes)





 Australaves  

 Seriemor (Cariamiformes)



 Falkfåglar (Falconiformes)


 Psittacopasserae  

 Papegojfåglar (Psittaciformes)



 Tättingar (Passeriformes)









Däggdjurens systematik

[redigera | redigera wikitext]
Rovdjur, hovdjur och valar
Rovdjur, hovdjur och valar

Bongons släktingar

[redigera | redigera wikitext]

Infraklassen Eutheria (högre däggdjur)

[redigera | redigera wikitext]

Ordningen Cetartiodactyla (partåiga hovdjur och valar)

[redigera | redigera wikitext]

Underordningen Ruminantia (idisslare)

[redigera | redigera wikitext]

Familjen Bovidae (slidhornsdjur)

[redigera | redigera wikitext]

Underfamiljen Bovinae (oxdjur)

[redigera | redigera wikitext]

Släktet Tragelaphus

[redigera | redigera wikitext]

Befjädrade dinosaurier och tidiga fåglar

[redigera | redigera wikitext]
Namn Ålder (Mya) Period Hittad
Aberratiodontus 120 Äldre krita Kina
Anchiornis 155 Mellersta jura, Yngre jura Kina
Archaeopteryx 150 Yngre jura Tyskland
Caudipteryx 125 Äldre krita Kina
Changchengornis 125 Äldre krita Kina
Concavenator 125 Äldre krita Spanien
Confuciusornis 125 Äldre krita Kina
Deinonychus 108 Äldre krita Nordamerika
Dilong paradoxus 125 Äldre krita Kina
Epidexipteryx 152 Yngre jura Kina
Gansus 110 Äldre krita Kina
Hesperorner Yngre krita Norra halvklotet
Ichthyornis 80 Yngre krita Nordamerika
Mahakala omnogovae 75 Yngre krita Mongoliet
Mei 125 Äldre krita Kina
Microraptor 120 Äldre krita Kina
Pedopenna 140 Yngre jura Kina
Protarchaeopteryx 120 Äldre krita Kina
Protoavis 220 Yngre trias Texas
Rahonavis 70 Yngre krita Madagaskar
Sinornithosaurus 122 Äldre krita Kina
Sinosauropteryx 122 Äldre krita Kina
Utahraptor 124 Äldre krita Nordamerika
Velociraptor 71 Yngre krita Mongoliet