Användare:Achird/Djursystematik
Organismers systematik
[redigera | redigera wikitext]Jag har visst inte hängt med i utvecklingen, så jag får organisera upp alla organismer här, så jag lär mig något.
- Prokaryoter (Procaryotae), encelliga organismer utan cellkärna och kärnmembran.
- Eukaryoter (Eukaryota), har cellkärna avgränsat med cellmebran.
- Unikonta, har en flagell.
- Opisthokonta
- Djur (Animalia eller Metazoa)
- Parazoa
- Mesozoa?
- Eumetazoa
- Radiata
- Nässeldjur (Cnidaria)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Tvåsidiga djur (Bilateria)
- Protostomer (Protostomia)
- Ecdysozoa, innehåller bl.a. leddjur.
- Lophotrochozoa, innehåller bl.a. blötdjur och ringmaskar.
- Deuterostomer (Deuterostomia)
- Ryggsträngsdjur (Chordata)
- Tagghudingar (Echinodermata)
- Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
- Protostomer (Protostomia)
- Radiata
- Svampar (Fungi)
- Sporsäcksvampar (Ascomycota), innehåller bl.a. jästsvamp, murklor, tryfflar, flera slags mögelsvampar, svampkomponenten i de flesta lavar, samt de svampar som orsakar fotsvamp och ringorm.
- Basidiesvampar (Basidiomycota), innehåller främst hattsvampar, men även rostsvampar, sotsvampar och en mindre del svampkomponenter till lavar.
- Gisselsvampar (Chytridiomycota)
- Glomeromycota
- Kopplingssvampar (Zygomycota)
- Choanozoa
- Mesomycetozoa
- Djur (Animalia eller Metazoa)
- Amöbor (Amoebozoa)
- Opisthokonta
- Bikonta, har två flageller.
- Archaeplastida
- Glaucophyta, mikroskopiska alger.
- Rödalger (Rhodophyceae)
- Chloroplastida (eller Viridiplantae) omfattar växter och grönalger.
- Chlorophyta, grönalger.
- Chlorodendrales, grönalger
- Prasinophytae, primitiv grönalg.
- Mesostigma, basal grönalg.
- Charophyta
- Eventuellt andra grupper av grönalger.
- Streptophytina
- Kransalger (Charales)
- Växter (Plantae)
- Embryophyta
- Mossor (Bryophyta)
- Kärlväxter (Tracheophyta)
- Lummerväxter (Lycopodiophyta)
- Euphyllophyta
- Moniliformopses
- Fröväxter fanerogamer (Spermatophyta)
- Kottepalmer (Cycadophyta)
- Ginkgo (Ginkgophyta)
- Barrväxter (Pinophyta)
- Gnetophyta (Gnetum, Ephedra, Welwitchia)
- Gömfröväxter (Magnoliophyta, tidigare Angiospermae eller Anthophyta)
- Embryophyta
- Chromalveolata
- Brunalger (Phaeophyceae)
- Rhizaria
- Cercozoa
- Foraminiferer (Foraminifera), encelliga organismer med kalkskal.
- Radiolarier (Radiolaria), encelliga organismer med mineralskelett.
- Excavata, encelliga organismer.
- Archaeplastida
- Unikonta, har en flagell.
Djurs systematik I
[redigera | redigera wikitext]Djurriket indelas i stammar:
- Svampdjur (Porifera)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Nässeldjur (Cnidaria) (koraller, maneter m.fl.)
- Placozoer (Placozoa)
- Tvåsidiga djur (Bilateria)
- Myxozoer (Myxozoa, små parasiter)
- Acoeler (Acoelomorpha)
- Protostomier (Protostomia)
- Bukhårsdjur (Gastrotricha)
- Ringbärare (Cycliophora)
- Hjuldjur (Rotifera)
- Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
- Hakmaskar (Acanthocephala)
- Pilmaskar (Chaetognatha)
- Pansarmaskar (Kinorhyncha)
- Korsettdjur (Loricifera)
- Snabelsäckmaskar (Priapulida)
- Rundmaskar (Nematoda)
- Tagelmaskar (Nematomorpha)
- Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
- Trögkrypare (Tardigrada)
- Klomaskar (Onychophora)
- Rhombozoer (Rhombozoa)
- Stavsimmare (Orthonectida)
- Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
- Blötdjur (Mollusca) (musslor m.fl.)
- Stjärnmaskar (Sipuncula)
- Slemmaskar (Nemertea)
- Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
- Skedmaskar (Echiura)
- Bägardjur (Entoprocta)
- Mossdjur (Bryozoa)
- Armfotingar (Brachiopoda)
- Hästskomaskar (Phoronida)
- Deuterostomier (Deuterostomia)
- Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor m.fl.)
- Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
- Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)
Artantal i djurrikets stammar
[redigera | redigera wikitext]Svenskt namn | Engelskt namn | Vetenskapligt namn | Antal arter i världen | Procentuell andel arter i världen |
Antal arter i Sverige |
---|---|---|---|---|---|
Svampdjur | Sponges | Porifera | 5000 | 0,3 | 130 |
Kammanet | Comb jellies | Ctenophora | 100 | 3 | |
Nässeldjur | Cnidarians | Cnidaria | 10000 | 0,7 | 182 |
Placozoer | Placozoa | 1 | 0 | ||
Myxozoer | Myxozoa | 1300 | 0,09 | ? | |
Acoeler | Acoelomorpha | ? | ? | ||
Bukhårsdjur | Hairy backs | Gastrotricha | 700 | 15 | |
Ringbärare | Cycliophora | 2 | 1 | ||
Hjuldjur | Wheel animals | Rotifera | 2000 | 0,14 | 500 |
Dvärgkäkmaskar | Micrognathozoa | 1 | 0 | ||
Hakmaskar | Thorny-headed worms | Acanthocephala | 1000 | 0,07 | 30 |
Pilmaskar | Arrow worms | Chaetognatha | 120 | 8 | |
Pansarmaskar | Mud dragons | Kinorhyncha | 150 | 8 | |
Korsettdjur | Loricifera | 20 | 0 | ||
Snabelsäckmaskar | Penis worms | Priapulida | 16 | 2 | |
Rundmaskar | Roundworms | Nematoda | 25000 | 1,7 | 1000 |
Tagelmaskar | Horsehair worms | Nematomorpha | 300 | 5 | |
Leddjur | Arthropods | Arthropoda | 1200000 | 82,7 | 30000 |
Trögkrypare | Waterbears or moss piglets | Tardigrada | 600 | 65 | |
Klomaskar | Velvet worms | Onychophora | 70 | 0 | |
Rhombozoer | Rhombozoa | 80 | ? | ||
Stavsimmare | Orthonectids | Orthonectida | 30 | ? | |
Plattmaskar | Flatworms | Platyhelminthes | 16000 | 1,1 | 830 |
Blötdjur | Molluscs | Mollusca | 100000 | 6,9 | 570 |
Stjärnmaskar | Peanut worms | Sipuncula | 320 | 11 | |
Slemmaskar | Ribbon worms | Nemertea | 1000 | 0,07 | 60 |
Ringmaskar | Annelids | Annelida | 15000 | 1,0 | 500 |
Skedmaskar | Spoon worms | Echiura | 150 | 4 | |
Bägardjur | Entoprocta | 150 | 24 | ||
Mossdjur | Moss animals | Bryozoa | 5000 | 0,3 | 180 |
Armfotingar | Brachiopods | Brachiopoda | 350 | 3 | |
Hästskomaskar | Horseshoe worms | Phoronida | 20 | 3 | |
Tagghudingar | Echinoderms | Echinodermata | 7000 | 0,5 | 70 |
Svalgsträngsdjur | Hemichordata | 100 | 5 | ||
Ryggsträngsdjur | Chordates | Chordata | 60000 | 4,1 | 740 |
Djurs systematik II
[redigera | redigera wikitext]Djur (Animalia eller Metazoa)
- Parazoa
- Mesozoa?
- Eumetazoa
- Radiata
- Nässeldjur (Cnidaria)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Tvåsidiga djur (Bilateria)
- Protostomer (Protostomia)
- Ecdysozoa
- Cycloneuralia
- Scalidophora
- Pansarmaskar (Kinorhyncha)
- Korsettdjur (Loricifera)
- Snabelsäckmaskar (Priapulida)
- Nematoida
- Rundmaskar (Nematoda)
- Tagelmaskar (Nematomorpha)
- Scalidophora
- Panarthropoda
- Klomaskar (Onychophora)
- Lobopodia?
- Trögkrypare eller Björndjur (Tardigrada)
- Leddjur (Arthropoda)
- Palpkäkar (Chelicerata)
- Kräftdjur (Crustacea, troligen en parafyletisk grupp)
- Sexfotingar (Hexapoda)
- Mångfotingar (Myriapoda)
- Trilobitomorpha (Trilobiter (Trilobita), kambrium - perm, utdöda)
- Marrellomorpha (kambrium - tidig devon, utdöda)
- Cycloneuralia
- Lophotrochozoa
- Stjärnmaskar (Sipuncula)
- Hyoliter† (Hyolitha)
- Slemmaskar (Nemertea)
- Hästskomaskar (Phoronida)
- Mossdjur (Bryozoa)
- Bägardjur (Entoprocta)
- Armfotingar (Brachiopoda)
- Blötdjur (Mollusca)
- Caudofoveata
- Maskmollusker (Aplacophora)
- Ledsnäckor (Polyplacophora)
- Monoplacophora
- Musslor (Bivalvia)
- Tandsnäckor (Scaphopoda)
- Snäckor (Gastropoda)
- Bläckfiskar (Cephalopoda)
- †Rostroconchia
- †Helcionelloida
- Ringmaskar (Annelida)
- Gördelmaskar (Clittellata)
- Fåborstmaskar (Oligochaeta) innehåller bl.a. daggmask.
- Iglar (Hirudinea)
- Branchiobdellae
- Havsborstmaskar (Polychaeta)
- Gördelmaskar (Clittellata)
- Skedmaskar (Echiura)
- Ecdysozoa
- Deuterostomer (Deuterostomia)
- Ryggsträngsdjur (Chordata)
- Lansettfiskar (Cephalochordata)
- Manteldjur (Urochordata)
- Ryggradsdjur (Vertebrata)
- Käklösa fiskar (Agnatha)
- Broskfiskar (Chondrichtyes)
- Hajar och rockor (Elasmobranchii)
- Helhuvudfiskar (Holocephali)
- Benfiskar (Osteichthyes)
- Strålfeniga fiskar (Actinopterygii)
- Lobfeniga fiskar (Sarcopterygii)
- Tofsstjärtfiskar (Coelacanthiformes) t.ex. kvastfeningen.
- Koanfiskar
- Lungfiskar (Dipnoi)
- Groddjur (Amphibia)
- Stjärtgroddjur (Urodela)
- Stjärtlösa groddjur (Anura)
- Maskgroddjur (Gymnophiona)
- Kräldjur (Sauropsida eller Reptilia)
- Anapsida innehåller sköldpaddor.
- Diapsida inkluderar egentligen krokodiler, ödlor, ormar, dinosaurier och fåglar.
- Euryapsida ska troligen föras till Diapsida, innehåller fisködlor och svanödlor.
- Synapsida ("däggdjursliknande reptiler")
- Fåglar (Aves)
- Däggdjur (Mammalia)
- Tagghudingar (Echinodermata)
- Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
- Ryggsträngsdjur (Chordata)
- Protostomer (Protostomia)
- Radiata
Leddjurens systematik (kortfattad)
[redigera | redigera wikitext]- Palpkäkar (Chelicerata)
- Merostomata är sjölevande palpkäkar med gälar.
- Havsspindlar (Pycnogonida) är sjölevande palpkäkar med snabel.
- Spindeldjur (Arachnida) är jordlevande palpkäkar med fyra benpar.
- Kräftdjur (Crustacea, troligen en parafyletisk grupp)
- Bladfotingar (Branchiopoda, kambrium - nutid)
- Remipedia (primitiva kräftdjur)
- Cephalocarida (primitiva kräftdjur)
- Maxillopoda i denna klass ingår rankfotingar (bl.a. havstulpaner), karplöss, hoppkräftor och tungmaskar. Möjligen ingen monofyletisk grupp.
- Musselkräftor (Ostracoda, kambrium - nutid, möjligen ingen monofyletisk grupp)
- Storkräftor (Malacostraca) i denna klass ingår gråsuggor, märlkräftor, tångloppor, räkor, kräftor och krabbor.
- Sexfotingar (Hexapoda)
- Insekter (Insecta)
- Entognatha
- Larvborstsvansar (Diplura)
- Trevfotingar (Protura)
- Hoppstjärtar (Collembola)
- Mångfotingar (Myriapoda)
- Dubbelfotingar (Diplopoda)
- Enkelfotingar (Chilopoda)
- Dvärgfotingar (Symphyla)
- Fåfotingar (Pauropoda)
- Trilobitomorpha (kambrium - perm, utdöda)
- Trilobiter (Trilobita)
- Marrellomorpha (kambrium - tidig devon, utdöda)
Leddjurens systematik (utvecklad)
[redigera | redigera wikitext]- Palpkäkar (Chelicerata)
- Merostomata är sjölevande palpkäkar med gälar.
- Havsskorpioner (Eurypterida)
- Dolksvansar (Xiphosura)
- Havsspindlar (Pycnogonida) är sjölevande palpkäkar med snabel.
- Spindeldjur (Arachnida) är jordlevande palpkäkar med fyra benpar.
- Skorpioner (Scorpiones)
- Spindlar (Araneae)
- Amblypyger (Amblypygi)
- Gisselskorpioner (Uropygi)
- Schizomider (Schizomida)
- Palpigrader (Palpigradi)
- Skorpionspindlar (Solifugae)
- Klokrypare (Pseudoscorpiones)
- Lockespindlar (Opiliones)
- Ricinuleider (Ricinulei)
- Kvalster (Acari eller Acarina)
- Lårkvalster (Acariformes)
- Parasitiformes
- Fästingar (Ixodida)
- Holothyrida
- Mesostigmata
- Merostomata är sjölevande palpkäkar med gälar.
- Kräftdjur (Crustacea, troligen en parafyletisk grupp)
- Bladfotingar (Branchiopoda, kambrium - nutid)
- Phyllopoda (inkl. Sköldbladfotingar, Musselräkor och Hinnkräftor)
- Sarsostraca (inkl. Gälbladfotingar)
- Xenocarida (kanske en systerklad till Hexapoda)
- Remipedia (primitiva kräftdjur, som kanske är närmare släkt med Myriapoda och Hexapoda, karbon och nutid)
- Cephalocarida (primitiva kräftdjur)
- Maxillopoda i denna klass ingår rankfotingar (bl.a. havstulpaner), karplöss, hoppkräftor och tungmaskar. Möjligen ingen monofyletisk grupp.
- Musselkräftor (Ostracoda, kambrium - nutid, möjligen ingen monofyletisk grupp)
- Storkräftor (Malacostraca) i denna klass ingår gråsuggor, märlkräftor, tångloppor, räkor, kräftor och krabbor.
- Phyllocarida
- Hoplocarida (här ingår mantisräkor (Stomatopoda)
- Eumalacostraca
- Syncarida (primitiva kräftdjur utan ryggsköld)
- Anaspidacea (förekommer i Tasmanien, Australien, Nya Zeeland och södra Sydamerika)
- Bathynellacea (grundvattenlevande på alla kontinenter utom Antarktis)
- Peracarida
- Märlkräftor (Amphipoda)
- Gråsuggor och tånglöss (Isopoda)
- Pungräkor (Mysida)
- Cumacea (kommakräftor)
- Tanaidacea
- Lophogastrida
- Mictacea (djuphavslevande eller grottlevande)
- Pygocephalomorpha (karbon - perm, utdöda)
- Spelaeogriphacea (grottlevande)
- Stygiomysida (grottlevande)
- Thermosbaenacea (grottlevande i varma källor)
- Eucarida
- Tiofotade kräftdjur (Decapoda, här ingår humrar, krabbor, kräftor och räkor)
- Dendrobranchiata
- Penaeoidea (391 arter)
- Sergestoidea
- Pleocyemata
- Anomura (inkl. trollhumrar, porslinskrabbor, trollkrabbor, eremitkräftor och kokoskrabba)
- Astacidea (kräftor och humrar)
- Astacoidea (sötvattenskräftor från Europa och västra Nordamerika)
- Enoplometopoidea (2 arter "revhummer")
- Nephropoidea (humrar)
- Parastacoidea (sötvattenskräftor från södra halvklotet)
- Krabbor (Brachyura)
- Egentliga räkor (Caridea)
- Languster (Palinura)
- Korallräkor (Stenopodidea)
- Thalassinidea
- Dendrobranchiata
- Lysräkor (Euphausiacea, här ingår krill))
- Amphionidacea (endast en art, ett plankton i alla tropiska oceaner)
- Tiofotade kräftdjur (Decapoda, här ingår humrar, krabbor, kräftor och räkor)
- Syncarida (primitiva kräftdjur utan ryggsköld)
- Bladfotingar (Branchiopoda, kambrium - nutid)
- Sexfotingar (Hexapoda)
- Insekter (Insecta)
- Apterygota omfattar bl.a. silverfisk.
- Bevingade insekter (Pterygota)
- Entognatha
- Larvborstsvansar (Diplura)
- Trevfotingar (Protura)
- Hoppstjärtar (Collembola)
- Insekter (Insecta)
- Mångfotingar (Myriapoda)
- Dubbelfotingar (Diplopoda)
- Enkelfotingar (Chilopoda)
- Dvärgfotingar (Symphyla)
- Fåfotingar (Pauropoda)
- Trilobitomorpha (kambrium - perm, utdöda)
- Trilobiter (Trilobita)
- Marrellomorpha (kambrium - tidig devon, utdöda)
Leddjurens systematik (alternativ)
[redigera | redigera wikitext]Panarthropoda |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Djurs systematik III
[redigera | redigera wikitext]Djur ordnade efter stammar (phylum) och klasser (classis).
- Chordata (ryggsträngsdjur)
- Mammalia (däggdjur)
- Aves (fåglar)
- Reptilia (kräldjur)
- Amphibia (groddjur)
- Osteichthyes (benfiskar)
- Chondrichthyes (broskfiskar)
- Cephalochordata (lancettfiskar)
- Urochordata (manteldjur)
- Echinodermata (tagghudingar)
- Asteroidea (sjöstjärnor)
- Ophiuroidea (ormstjärnor)
- Echinoidea (sjöborrar)
- Holothuroidea (sjögurkor)
- Crinoidea (sjöliljor)
- Arthropoda (leddjur)
- Onychophora (klomaskar)
- Arachnida (spindeldjur)
- Crustacea (kräftdjur)
- Insecta (insekter)
- Myriapoda (mångfotingar)
- Mollusca (blötdjur)
- Bivalvia (musslor)
- Cephalopoda (bläckfiskar)
- Gastropoda (snäckor)
- Polyplacophora (ledsnäckor)
- Annelida (ringmaskar)
- Polychaeta (havsbortsmaskar)
- Clitellata (gördelmaskar)
- Echiura (skedmaskar)
- Cnidaria (nässeldjur)
- Porifera (svampdjur)
- Demospongiae (kisel- och hornsvampar)
- Hexactinellida (glassvampar)
- Calcarea (kalksvampar)
- Sclerospongiae (korallsvampar)
- Placozoa
Djurs systematik IV
[redigera | redigera wikitext]-
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Mammalia
Underklass: Theria
Infraklass: Eutheria -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Mammalia
Underklass: Theria
Infraklass: Metatheria -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Mammalia
Underklass: Prototheria -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Aves
Underklass: Neognathae
Överordning: Neoaves
Klad: Australaves -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Aves
Underklass: Neognathae
Överordning: Neoaves
Klad: Afroaves -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Aves
Underklass: Neognathae
Överordning: Neoaves
Klad: Metaves -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Aves
Underklass: Neognathae
Överordning: Galloanserae -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Aves
Underklass: Palaeognathae -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Underklass: Diapsida
Överordning: Lepidosauria
Ordning: Squamata
Underordning: Serpentes -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Underklass: Diapsida
Överordning: Lepidosauria
Ordning: Squamata
Underordning: Sauria -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Underklass: Diapsida
Överordning: Lepidosauria
Ordning: Sphenodontia -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Subclassis: Diapsida
Infraclassis: Archosauromorpha
Divisio: Archosauria
Superordo: Crocodylomorpha
Ordning: Crocodilia -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Subclassis: Diapsida
Infraclassis: Archosauromorpha
Divisio: Archosauria
Superordo: Dinosauria
Ordning: Ornithischia -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Reptilia
Underklass: Anapsida
Ordning: Testudines -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Tetrapoda
Klass: Amphibia -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Superklass: Osteichthyes
Klass: Actinopterygii -
Stam: Chordata
Understam: Vertebrata
Klass: Chondrichthyes -
Stam: Chordata
Understam: Cephalochordata
Klass: Leptocardii -
Stam: Chordata
Understam: Urochordata
Klass: Ascidiacea -
Stam: Echinodermata
Klass: Asteroidea -
Stam: Echinodermata
Klass: Echinoidea -
Stam: Arthropoda (?)
Klass: Onychophora -
Stam: Arthropoda
Understam: Chelicerata
Klass: Arachnida -
Stam: Arthropoda
Understam: Crustacea
Klass: Malacostraca -
Stam: Arthropoda
Understam: Hexapoda
Klass: Insecta -
Stam: Arthropoda
Understam: Hexapoda
Klass: Insecta -
Stam: Arthropoda
Understam: Myriapoda
Klass: Chilopoda -
Stam: Mollusca
Klass: Bivalvia -
Stam: Mollusca
Klass: Cephalopoda -
Stam: Mollusca
Klass: Gastropoda -
Stam: Mollusca
Klass: Polyplacophora -
Stam: Annelida
Klass: Polychaeta -
Stam: Annelida
Klass: Clitellata -
Stam: Cnidaria
Klass: Anthozoa
Underklass: Hexacorallia -
Stam: Cnidaria
Klass: Anthozoa
Underklass: Alcyonaria -
Stam: Cnidaria
Klass: Hydrozoa
Ordning: Siphonophorae -
Stam: Cnidaria
Klass: Hydrozoa
Ordning: Leptomedusae -
Stam: Cnidaria
Klass: Scyphozoa -
Stam: Porifera
Klass: Demospongiae
Uppdelning av Protostomia
[redigera | redigera wikitext]Protostomia |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett fylogenetiskt träd över Prostomia som föreslagits av Dunn et al. (2008)
Uppdelning av Deuterostomia
[redigera | redigera wikitext]- Chordata (ryggsträngsdjur)
- Echinodermata (tagghudingar)
- Hemichordata (svalgsträngsdjur, bl.a. ollonmaskar och graptoliter)
- Xenoturbellida (paradoxmaskar)
Ryggradsdjurens systematik
[redigera | redigera wikitext]Ryggradsdjur (Vertebrata)
- Käklösa fiskar (Agnatha)
- Broskfiskar (Chondrichtyes)
- Hajar och rockor (Elasmobranchii)
- Helhuvudfiskar (Holocephali)
- Benfiskar (Osteichthyes)
- Strålfeniga fiskar (Actinopterygii)
- Lobfeniga fiskar (Sarcopterygii)
- Tofsstjärtfiskar (Coelacanthiformes) t.ex. kvastfeningen.
- Koanfiskar
- Lungfiskar (Dipnoi)
- Groddjur (Amphibia)
- Stjärtgroddjur (Urodela)
- Stjärtlösa groddjur (Anura)
- Maskgroddjur (Gymnophiona)
- Kräldjur (Sauropsida eller Reptilia)
- Anapsida innehåller sköldpaddor.
- Diapsida inkluderar egentligen krokodiler, ödlor, ormar, dinosaurier och fåglar.
- Lepidosauromorpha
- Eolacertilia?
- Lepidosauria (bryggödlor, ödlor, masködlor och ormar)
- Sauropterygia svanödlor
- Archosauromorpha
- Härskarödlor (Archosauria)
- Crurotarsi
- Ornithosuchidae
- Aetosauria
- Phytosauria
- Rauisuchia
- Crocodylomorpha omfattar krokodildjur.
- Avemetatarsalia
- Dinosaurier (Dinosauria)
- Ödlehöftade dinosaurier (Saurischia)
- Sauropodomorpha
- Prosauropoder (Prosauropoda)
- Sauropoder (Sauropoda)
- Theropoder (Theropoda) innehåller bl.a. Tyrannosaurus, "raptorer" och fåglar.
- Fåglar (Aves) är de enda nu levande theropoderna.
- Sauropodomorpha
- Fågelhöftade dinosaurier (Ornithischia)
- Ödlehöftade dinosaurier (Saurischia)
- Flygödlor (Pterosauria)
- Dinosaurier (Dinosauria)
- Crurotarsi
- Härskarödlor (Archosauria)
- Lepidosauromorpha
Euryapsidaska troligen föras till Diapsida.Fisködlor (Ichthyosauria)PlacodonterSvanödlor eller Plesiosaurier (Plesiosauria)
- Synapsida ("däggdjursliknande reptiler")
- Däggdjur (Mammalia)
Landryggradsdjurens systematik
[redigera | redigera wikitext]- Tetrapoda (landryggradsdjur, fyrfotadjur)
- Groddjur (Amphibia)
- Stjärtgroddjur (Urodela eller Caudata)
- Stjärtlösa groddjur (Anura)
- Maskgroddjur (Gymnophiona)
- Amnioter (Amniota)
- Sauropsida
- Anapsida
- †Captorhinida
- †Mesosauria
- †Procolophonomorpha
- möjligen Sköldpaddor (Testudines eller Chelonii, se nedan)
- Diapsida (inkluderar krokodiler, ödlor, ormar, dinosaurier och fåglar)
- Ichthyopterygia (ichthyosaurs)
- Sauria
- Lepidosauromorpha
- Eolacertilia?
- Lepidosauria (bryggödlor, ödlor, masködlor och ormar)
- Bryggödlor (Tuatara)
- Fjällbärande kräldjur (Squamata)
- Ormar (Serpentes)
- Ödlor (Lacertilia)
- Iguania
- Agamer (Agamidae)
- Kameleonter (Chamaeleonidae)
- Leguaner (Iguanidae)
- Gekkota (inkl. geckoödlor)
- Scincomorpha
- Scincoidea
- Skinkar (Scincidae)
- Gördelsvansar (Cordylidae)
- Sköldödlor (Gerrhosauridae)
- Nattödlor (Xantusiidae)
- Lacertoidea
- Egentliga ödlor (Lacertidae)
- Tejuödlor (Teiidae)
- Gymnophthalmidae
- Scincoidea
- Anguimorpha (inkl. varaner och kopparödla)
- Iguania
- Masködlor (Amphisbaenia)
- Sköldpaddor (Testudines eller Chelonii)
- Gömhalssköldpaddor (Cryptodira)
- †Paracryptodira
- Eucryptodira
- †Centrocryptodira
- Polycryptodira
- Chelonioidea
- Havssköldpaddor (Cheloniidae)
- Havslädersköldpaddor (Dermochelyidae)
- Kinosternoidea
- Testudinoidea
- Trionychia
- Chelonioidea
- Vändhalssköldpaddor (Pleurodira)
- Ormhalssköldpaddor (Chelidae)
- Pelomedusasköldpaddor (Pelomedusidae)
- Podocnemididae
- Gömhalssköldpaddor (Cryptodira)
- Sauropterygia
- Plesiosaurier (Svanödlor, Plesiosauria)
- Archosauromorpha
- Härskarödlor (Archosauria)
- Crurotarsi
- Ornithosuchidae
- Aetosauria
- Phytosauria
- Rauisuchia
- Crocodylomorpha
- Krokodildjur (Crocodilia eller Crocodylia)
- Avemetatarsalia
- Ornithodira
- Dinosaurier (Dinosauria)
- Ödlehöftade dinosaurier (Saurischia)
- Sauropodomorpha
- Prosauropoder (Prosauropoda)
- Sauropoder (Sauropoda) innehåller bl.a. Apatosaurus, Brachiosaurus och Diplodocus.
- Theropoder (Theropoda) innehåller bl.a. Tyrannosaurus, "raptorer" och fåglar.
- †Ceratosauria
- Tetanurae
- Avetheropoda
- †Carnosauria innehåller bl.a. Allosaurus.
- Coelurosauria
- †Compsognathidae
- Tyrannoraptora
- †Tyrannosauroidea
- Maniraptoriformes
- †Ornithomimosauria
- Maniraptora
- Paraves
- †Deinonychosauria
- Fåglar (Aves eller Aviales) är de enda nu levande theropoderna.
- Paraves
- Avetheropoda
- Sauropodomorpha
- Fågelhöftade dinosaurier (Ornithischia)
- Ödlehöftade dinosaurier (Saurischia)
- Flygödlor (Pterosauria)
- Dinosaurier (Dinosauria)
- Ornithodira
- Crurotarsi
- Härskarödlor (Archosauria)
- Lepidosauromorpha
- Anapsida
- Synapsida
- Therapsida
- Eutherapsida
- †Dinocephalia
- Neotherapsida
- Däggdjur (Mammalia)
- Eutherapsida
- Therapsida
- Sauropsida
- Groddjur (Amphibia)
Fåglarnas systematik
[redigera | redigera wikitext]Neornithes |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Däggdjurens systematik
[redigera | redigera wikitext]- Allotheria är utdöda.
- Protheria är äggläggande däggdjur.
- Kloakdjur (Monotremata)
- Theria föder levande ungar.
- Metatheria
- Sparassodonta
- Pungdjur (Marsupialia)
- Högre däggdjur (Eutheria)
- Atlantogenata
- Afrotheria
- Jordsvin (Tubulidentata)
- Springnäbbmöss (Macroscelidea), tidigare kallade snabelmöss eller elefantnäbbmöss.
- Hyraxar (Hyracoidea) är även kända som klippgrävlingar eller klippdassar.
- Sirendjur eller sjökor (Sirenia)
- Elefantdjur (Proboscidea)
- Afrosoricida innehåller bl.a. tanrekar.
- Trögdjur (Xenarthra)
- Pansrade trögdjur (Cingulata) innehåller bältor och Glyptodonter.
- Håriga trögdjur (Pilosa) innehåller sengångare och myrslokar.
- Afrotheria
- Boreoeutheria
- Laurasiatheria
- Äkta insektsätare (Eulipotyphla)
- Igelkottar (Erinaceidae)
- Snabelslidmöss (Solenodontidae)
- Näbbmöss (Soricidae)
- Mullvadsdjur (Talpidae)
- Nesophontidae
- Fladdermöss (Chiroptera)
- Myrkottar (Pholidota)
- Rovdjur (Carnivora)
- Hundliknande rovdjur (Caniformia eller Canoidea)
- Hunddjur (Canidae)
- Arctoidea
- Björnar (Ursidae)
- Sälar (Pinnipedia)
- Musteloidea inkluderar kattbjörnar, skunkar, halvbjörnar och mårddjur.
- Kattliknande rovdjur (Feliformia eller Feloidea)
- Kattdjur (Felidae)
- Hyenor (Hyaenidae)
- Manguster (Herpestidae)
- Viverrider (Viverridae)
- Leopardmårdar (Nandiniidae)
- Eupleridae
- Hundliknande rovdjur (Caniformia eller Canoidea)
- Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla)
- Cetartiodactyla (Partåiga hovdjur och Valar)
- Äkta insektsätare (Eulipotyphla)
- Euarchontoglires
- Euarchonta
- Pälsfladdrare (Dermoptera)
- Spetsekorrar (Scandentia)
- Primater (Primates)
- Glires
- Euarchonta
- Laurasiatheria
- Atlantogenata
- Metatheria
Bongons släktingar
[redigera | redigera wikitext]Infraklassen Eutheria (högre däggdjur)
[redigera | redigera wikitext]Överordningen Laurasiatheria
[redigera | redigera wikitext]-
Eulipotyphla (Soricomorpha)
Mullvad (Talpa europaea) -
Chiroptera (Microchiroptera)
Corynorhinus townsendii -
Pholidota
Vitbukig myrkott (Manis tricuspis) -
Carnivora (Feliformia)
Lejon (Panthera leo) -
Perissodactyla (Rhinocerotoidea)
Spetsnoshörning (Diceros bicornis) -
Cetartiodactyla
Bongo (Tragelaphus eurycerus)
Ordningen Cetartiodactyla (partåiga hovdjur och valar)
[redigera | redigera wikitext]-
Tylopoda
Dromedar (Camelus dromedarius) -
Suinae
Vildsvin (Sus scrofa) -
Ruminantia
Bongo (Tragelaphus eurycerus) -
Hippopotamidae
Flodhäst (Hippopotamus amphibius) -
Cetacea
Flasknosdelfin (Tursiops truncatus)
Underordningen Ruminantia (idisslare)
[redigera | redigera wikitext]-
Tragulidae
Större mushjort (Tragulus napu) -
Cervidae
Kronhjort (Cervus elaphus) -
Bovidae
Nötboskap (Bos taurus) -
Giraffidae
Giraff (Giraffa camelopardalis) -
Moschidae
Sibiriskt myskdjur (Moschus moschiferus) -
Antilocapridae
Gaffelantilop (Antilocapra americana)
Familjen Bovidae (slidhornsdjur)
[redigera | redigera wikitext]-
Caprinae
Myskoxe (Ovibos moschatus) -
Caprinae
Alpstenbock (Capra ibex ibex) -
Caprinae
Mufflon (Ovis aries orientalis) -
Cephalophinae
Nataldykare (Cephalophus natalensis) -
Cephalophinae
Grådykare (Sylvicapra grimmia) -
Antilopinae
Kirks dik-dik (Madoqua kirkii) -
Antilopinae
Saigaantilop (Saiga tatarica) -
Antilopinae
Arabisk gasell (Gazella gazella) -
Antilopinae
Thompsongasell (Eudorcas thomsonii) -
Antilopinae
Damagasell (Nanger dama mhorr) -
Hippotraginae
Sabelantilop (Hippotragus niger) -
Hippotraginae
Gemsbock (Oryx gazella) -
Bovinae
Bisonoxe (Bison bison) -
Bovinae
Bongo (Tragelaphus eurycerus) -
Reduncinae
Kob (Kobus kob) -
Reduncinae
Bohor-rörbock (Redunca redunca) -
Aepycerotinae
Impala (Aepyceros melampus) -
Alcelaphinae
Topi (Damaliscus lunatus) -
Alcelaphinae
Hartebeest eller koantilop (Alcelaphus buselaphus) -
Alcelaphinae
Strimmig gnu (Connochaetes taurinus) -
Alcelaphinae
Vitsvansad gnu (Connochaetes gnou)
Underfamiljen Bovinae (oxdjur)
[redigera | redigera wikitext]-
Bison
Bisonoxe (Bison bison) -
Bison
Visent (Bison bonasus) -
Bos
Nötboskap (Bos taurus) -
Bos
Zebu (Bos taurus indicus) -
Bos
Jak (Bos grunniens) -
Bos
Banteng (Bos javanicus) -
Bos
Gaur (Bos gaurus) -
Boselaphus
Nilgau (Boselaphus tragocamelus) -
Bubalus
Vattenbuffel (Bubalus arnee) -
Bubalus
Låglandsanoa (Bubalus depressicornis) -
Syncerus
Kafferbuffel (Syncerus caffer) -
Taurotragus
Jätteeland (Taurotragus derbianus) -
Taurotragus
Elandantilop (Taurotragus oryx) -
Tetracerus
Fyrhornsantolop (Tetracerus quadricornis) -
Tragelaphus
Bongo (Tragelaphus eurycerus) -
Tragelaphus
Större kudu (Tragelaphus stepsiceros) -
Pseudoryx
Vietnamantilop (Pseudoryx nghetinhensis)
Släktet Tragelaphus
[redigera | redigera wikitext]-
Bongo (Tragelaphus eurycerus)
-
Bongo (Tragelaphus eurycerus)
-
Nyala (Tragelaphus angasii)
-
Buskbock (Tragelaphus scriptus)
-
Sitatunga (Tragelaphus spekii)
-
Bergsnyala (Tragelaphus buxtoni)
-
Mindre kudu (Tragelaphus imberbis)
-
Större kudu (Tragelaphus stepsiceros)
Befjädrade dinosaurier och tidiga fåglar
[redigera | redigera wikitext]Namn | Ålder (Mya) | Period | Hittad |
---|---|---|---|
Aberratiodontus | 120 | Äldre krita | Kina |
Anchiornis | 155 | Mellersta jura, Yngre jura | Kina |
Archaeopteryx | 150 | Yngre jura | Tyskland |
Caudipteryx | 125 | Äldre krita | Kina |
Changchengornis | 125 | Äldre krita | Kina |
Concavenator | 125 | Äldre krita | Spanien |
Confuciusornis | 125 | Äldre krita | Kina |
Deinonychus | 108 | Äldre krita | Nordamerika |
Dilong paradoxus | 125 | Äldre krita | Kina |
Epidexipteryx | 152 | Yngre jura | Kina |
Gansus | 110 | Äldre krita | Kina |
Hesperorner | Yngre krita | Norra halvklotet | |
Ichthyornis | 80 | Yngre krita | Nordamerika |
Mahakala omnogovae | 75 | Yngre krita | Mongoliet |
Mei | 125 | Äldre krita | Kina |
Microraptor | 120 | Äldre krita | Kina |
Pedopenna | 140 | Yngre jura | Kina |
Protarchaeopteryx | 120 | Äldre krita | Kina |
Protoavis | 220 | Yngre trias | Texas |
Rahonavis | 70 | Yngre krita | Madagaskar |
Sinornithosaurus | 122 | Äldre krita | Kina |
Sinosauropteryx | 122 | Äldre krita | Kina |
Utahraptor | 124 | Äldre krita | Nordamerika |
Velociraptor | 71 | Yngre krita | Mongoliet |
Sorex
[redigera | redigera wikitext]Arter
[redigera | redigera wikitext]- Släkte Sorex
- Sorex planiceps – Indien och Pakistan
- Sorex thibetanus – endemisk i Kina
- Subgenus Otisorex – främst nordamerikanska näbbmöss med några arter på Kamtjatka och öarna i Berings hav.
- Sorex dispar - NÖ Nordamerika
- Sorex fumeus - Ö Nordamerika
- Sorex hoyi - Nordamerika
- Sorex macrodon - Mexiko
- Sorex milleri
- Sorex nanus - USA
- Sorex oreopolus
- Sorex orizabae
- Sorex ornatus
- Sorex tenellus
- Sorex veraepacis
- Sorex ixtlanensis
- Sorex vagrans complex
- Sorex alaskanus
- Sorex bairdi
- Sorex bendirii
- Sorex monticolus
- Sorex neomexicanus
- Sorex pacificus
- Sorex palustris - Nordamerika
- Sorex sonomae - V USA
- Sorex vagrans - V Nordamerika
- Sorex cinereus group
- Sorex camtschatica - Kamtjatka
- Sorex cinereus - Nordamerika
- Sorex haydeni - C Nordamerika
- Sorex jacksoni - endemisk St. Lawrence Island (tillhör Alaska)
- Sorex leucogaster - Kamtjatka
- Sorex longirostris - Ö USA
- Sorex lyelli - Sierra Nevada
- Sorex portenkoi - Ö Sibirien
- Sorex preblei - NV USA
- Sorex pribilofensis - endemisk Pribiloföarna (tillhör Alaska)
- Sorex rohweri - V Nordamerika
- Sorex ugyunak - N Kanada, Alaska
- Subgenus Sorex
- Sorex averini - Ukraina
- Sorex bedfordiae - Kina, Nepal, Burma
- Sorex cylindricauda - Kina
- Sorex excelsus - Kina, Nepal
- Sorex hosonoi - Japan
- Sorex sinalis - Kina
- Sorex yukonicus - Alaska
- Sorex alpinus group
- Alpnäbbmus, Sorex alpinus - Centraleuropa
- Sorex mirabilis - Ö Asien
- Sorex araneus group
- Sorex antinorii - Italien
- Vanlig näbbmus, Sorex araneus - Europa, N Asien
- Sorex arunchi - NÖ Italien
- Millets näbbmus, Sorex coronatus - Västeuropa
- Sorex daphaenodon - N Asien
- Spansk näbbmus, Sorex granarius - Iberiska halvön
- Sorex satunini - Kaukasus, Turkiet
- Sorex arcticus group
- Sorex arcticus - Nordamerika
- Sorex maritimensis - Ö Kanada
- Sorex tundrensis
- Sorex asper - Centralasien
- Sorex cansulus - Kina
- Sorex tundrensis - N Asien, Alaska
- Sorex minutus group
- Sorex buchariensis - Centralasien
- Sorex kozlovi - Tibet
- Sorex volnuchini - Kaukasus, Turkiet
- Sorex caecutiens group
- Lappnäbbmus, Sorex caecutiens - N Europa, N Asien
- Taiganäbbmus, Sorex isodon - N Europa, N Asien
- Mindre dvärgnäbbmus, Sorex minutissimus - N Europa, N Asien
- Dvärgnäbbmus, Sorex minutus - Europa, Asien
- Sorex roboratus - Sibirien, N Mongoliet, N Kina
- Sorex shinto - Japan
- Sorex unguiculatus - Ö Asien
- Sorex gracillimus - Ö Asien
- Sorex raddei - Kaukasus
- Kortsvansad näbbmus, Sorex samniticus - Italien
- Subgenus incertae sedis
- Sorex arizonae – USA (Arizona, New Mexico), Mexiko (Chihuahua)
- Sorex emarginatus – Mexico
- Sorex merriami – V USA
- Sorex saussurei – Mexiko, Guatemala
- Sorex sclateri – Mexiko
- Sorex stizodon – Mexiko
- Sorex trowbridgii – USAs Stillahavskust (Washington, Oregon, California), Kanada (S British Columbia)
- Sorex ventralis – Mexiko
- Sorex veraecrucis – Mexiko