Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till innehållet

Diskussion:Elektrifierad järnväg

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Kostsamma och med förluster

[redigera wikitext]

På vilket sätt är omformarstationerna förlustbringande? Orsakar de ekonomiska förluster eller energiförluster? Den nuvarande formuleringen är tvetydig. Stigfinnare 2 september 2008 kl. 13.58 (CEST)[svara]

Bra påpekande. Har justerat texten. Mats Schedin (diskussion) 19 november 2008 kl. 18.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Brandfara?

[redigera wikitext]

Det står i en punkt om säkerhetsrisker att ånglok och diesellok kan orsaka brand. Brandrisken med diesellok kan väl ändå inte vara mer än högst marginellt högre än med elektrolok? Stigfinnare 11 december 2008 kl. 13.43 (CET)[svara]

Eltåg fattar eld lite då och då, precis som dieseltåg. Större brandrisk kan uppstå när det gnistar från bromsarna. Jag stryker hela punkten av följande anledningar. För det första är det som solklart att människor kan skadas av elström. För det andra så tycker jag "fördelarna" genom att bryta strömmen för att stanna tåg är magra. Med radiobaserat signalsystem skulle man (åtminstone teoretiskt) kunna skicka stoppsignal till vilket tåg som helst utan att hoppas att man bryter strömmen på rätt sträcka. Det går att hävda att det finns en viss säkerhet genom automatisk brytning vid jordfel (t.ex. om kontaktledningen ramlar efter en urspårning), men då måste alla tåg på sträckan köra med el för att vara riktigt säkert. För det tredje, så finns det ingen källa. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 mars 2015 kl. 06.51 (CET)[svara]

Om man tycker att någon uppgift i artikeln är tveksam, lägg inte in en massa frågetecken i artikeln. I stället kan man lägga in [källa behövs] i texten. Detta görs genom att skriva kb mellan dubbla klamrar. Jag har bytt ut alla multipla frågetecken i artikeln mot [källa behövs] nu. Stigfinnare 29 december 2008 kl. 15.31 (CET)[svara]

Affärsmässighet

[redigera wikitext]

Under rubriken "Affärsmässighet" nämns att debitering av förbrukad el sker baserat på avläsning av elmätare på loken. Är inte detta enbart en försöksverksamhet än så länge? Saknar inte huvudparten av den svenska lokparken elmätare? Sker inte debiteringen för lok utan mätare enligt en schablon, baserat på körsträckan? Stigfinnare 10 juli 2009 kl. 00.12 (CEST)[svara]

Jo, så är det. --Tydal 4 december 2009 kl. 12.02 (CET)[svara]

Dieselelektrisk drift

[redigera wikitext]

Jag är nybörjare på Wikipedia så vi får se hur det går ... Värt att nämna i sammanhanget är att Dieselolk som regel har dieselelektrisk drift dvs. dom är elllok men har ett eget dieseldrivet elverk med sig. --194.103.203.170 29 augusti 2010

Rätt ord?

[redigera wikitext]

I avsnittet "Motiv för eldrift" står det "Elmotorerna kan även vara mindre men fördelade på flera axlar i ett helt tåg så att adhesionskraften (förmågan att dra) multipliceras."
Det kan väl inte vara riktigt? Om om man har tre drivaxlar med dragförmåga 4 ton vardera så blir väl inte totalen 4 x 4 x 4 = 64 ton? Adderas ska det väl vara: 4 + 4 + 4 = 12 ton. Mvh / Mkh 1 december 2009 kl. 23.19 (CET)[svara]

4 + 4 + 4 är mig veterligen samma sak som 4 * 3. /ℇsquilo 3 mars 2015 kl. 09.09 (CET)[svara]

Namnet: "elektrifierad" eller "elektrisk"

[redigera wikitext]

"Elektrisk järnväg" omdirigerar hit, dvs. till "Elektrifierad järnväg". Jag menar att det borde vara tvärtom och tänkte att detta kanske var en äldre terminologi. Men Ugglan skrev om Elektriska banor 1907, innan elektriferingen av det svenska järnvägsnätet egentligen påbörjats. Googling ger 3710 träff på "elektrifierad järnväg" och 4390 på "elektrisk järnväg". Inte väldigt stor skillnad, men det första alternativet har uppenbart draghjälp av Wikipedia. POMMF talar således för "elektrisk järnväg" som huvudord. Roufu (diskussion) 31 juli 2019 kl. 20.24 (CEST)[svara]

Följande två webbartiklar talar för 'Elektrifierad järnväg' [1] och [2].
"Elektrisk" används för "elektrisk järnvägsdrift" och "elektriska lok". Ändra inte.-Wvs (diskussion) 31 juli 2019 kl. 21.48 (CEST)[svara]
Min sökning på Google gav "Elektrifierad järnväg" 6620 träffar och "Elektrisk järnväg" 1920 träffar. Beror skillnaden på att Roufu är bosatt i Norge och jag i Sverige? POMMF kan inte bestämmas av Google.Wvs (diskussion) 31 juli 2019 kl. 22.24 (CEST)[svara]
Även jag får andra resultat, när jag googlar igen: 5160 på "elektrifierad järnväg" och 3880 för "elektrfierad järnväg". Tydligen beror resultatet på Googles dagsform.
Verbet elektrifiera betyder "förse med elektricitet". Jag uppfattar därför elektrifierade järnvägar som sådana som försetts med elektricitet, något de tidigare eventuellt inte hade. Elektrisk järnväg uppfattar jag som enbart beskrivande.
Vi har elektriska motorer, bilar och lokomotiv,så varför inte elektriska järnvägar, något som faktiskt Uggland skrev 1907. Elektrifierade bilar låter däremot mycket konstigt. Kanske är det bilar med elektrisk startmotor och elektrisk belysning, något som inte fanns i bilarna i början av 1900-talet. Roufu (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 08.50 (CEST)[svara]
Visst, men båda begreppen används och jag har kompletterat inledningen.-Wvs (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 09.50 (CEST)[svara]
@Roufu:Din liknelse med bilar haltar. I Landskrona finns en trådbusslinje. Busslinjen är elektrifierad och trafikeras med elektriska fordon. Stigfinnare (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Fordon kan vara elektriska men infrastruktur är elektrifierad. elektrifiera betyder "förse med elektricitet" vilket är precis det som elektrifierade vägar och järnvägar gör. /ℇsquilo 3 augusti 2019 kl. 12.51 (CEST)[svara]
I vissa sammanhang är orden utbytbara, i andainte. Jag skulle själv säga: "Västra stambanbanan elektrifierades på 1920-talet. Sedan dess är den elektrisk." "Busslinje 4 i Bergen (där jag bor) elektrifierades på 1940-talet (gissningsvis). Sedan dess är det en trådbusslinje."
Här är lite mer googling: "Elektriska spårvägar" 1750 träff, Wikipediaartikeln om Göteborgs spårväg först. "Elektrifierade spårvägar" 42 träff, väsentligen finlandssvenska. "Elektriska spårvagnar" 3430 träff, "elektrifierade spårvagnar" 44 träff. Det är sålänge sedan spårvägarna blev elektriska att vi inte tänker på elektrifieringsprocessen. Den enkla reeln som Esquilo försöker sig på, fungerar uppenbart dåligt på spårvägar. Roufu (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 15.45 (CEST)[svara]

Lastning och lossning på elektrifierade spår

[redigera wikitext]

@BIL: En klassisk lösning för att möjliggöra lastning och lossning av gods på elektrifierade spår, är att ha strömbrytare som vid behov kan manövreras så att de blir elektrifierade när så krävs. En varningsskylt visas då att spåret är elektrifierat. Gå till följande sida: [3] Till vänster om bildtexten Elspärrtavla vid lastspår i Markaryd på banan Hässleholm-Eldsberga 2004. "L1" betyder lastplats 1., en bit ner på sidan, ser du en skylt som är märkt L1. Inuti denna skylt döljs en rund gul varningsskylt med röd bård som åker ut om man slår på strömmen med hjälp av det handtag som sitter på masten. Detta är en klassisk lösning på problemet med elektrifierade lastspår och din formulering om att stationering av diesellok eller användning av duolok krävs bör kanske tonas ner en aning. M V H / Stigfinnare (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 23.00 (CET)[svara]

Du får väl skriva om lite. Men för last som lastas ovanifrån med kran såsom timmer är det svårt att ha ledningar. En anledning kan vara att det kan vara billigare att ha ett diesellok på plats än att elektrifiera industrispår?--BIL (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 21.27 (CET)[svara]
I vilket fall som helst så ska vi undvika att försöka förklara anledningar till att det är på ett visst sätt, om det inte finns källbelagt. Många järnvägsartiklar på svenskspråkiga Wikipedia är tyvärr skrivna som reportage i en facktidning och inte som artiklar i ett uppslagsverk. Det finns i artikeln en "Lista över olika motiv för att använda eldrift för järnvägar" som helt saknar källor och är en lista med argument varför elektrifierad järnväg är bra. Argument av det slaget passar i en debattartikel, men inte här. --北山 Kitayama (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 21.54 (CET)[svara]