Diskussion:Härad
I Finland har väl detta begrepp återanvänts i någon modern betydelse. Jag har hört talas som t ex Helsingfors härad. Finns det någon sakkunning svenskspråkig finländare som kan skriva om detta? --Andhanq 8 februari 2006 kl.23.54 (CET)
HæraÞ och hæceraÞ
[redigera wikitext]- apropå den här [2] redigeringen och de närmast föregående:
Här [3] finns den redigering som införde formen *hæceraÞ. Som synes utan källor. Googlar man fick man visserligen nyss något fler träffar på "hæceraÞ" än på "hæraÞ". Men skärskådar man träffarna ser man en skillnad i kvalitet — nämligen den, att alla eller de flesta på "hæceraÞ" utgör dubbletter av den här artikeln, och att många av träffarna sorteras bort som dubbletter även av Google, medan de på "hæraÞ" blir flera på det viset samt innefattar gamla lagtexter och Hellquists etymologiska ordbok. Man kan vidare konsultera Ugglan eller SAOB. Bara på nätet alltså. Och bortsett från form- och stavningsvarianter som "hæræÞ" och "hæræÞe".
Så vad jag tycker det här visar är inte att *hæceraÞ skulle vara den källbelagda formen, utan tvärtom vådorna av att söka efter information på nätet, särskilt på ett ytligt sätt, samt kanske än mer avigisdorna med ett projekt som Wikipedia, särskilt när man inte tar ordentligt ansvar för det, med tanke på vilket oerhört inflytande det uppenbarligen har och hur lätt det därmed är att sprida felaktig information från det. --nn 24 juni 2011 kl. 13.04 (CEST)
- Nej, formen *hæceraþ finns inte upptagen i någon litteratur jag har kikat i (Norrøn ordbok, Wesséns Våra ord, Hellquists Svensk etymologisk ordbok, Nordisk familjebok (1:a och 2:a utgåvan), Falk & Torps Etymologisk ordbog over det norske og det danske sprog, Noreens Fornsvensk läsebok och Boers Oergermaannsch Handboek). Jag antar därför att det var ett läs- eller skrivfel från Rudolf 1922:s sida. Kanske har någon källa angett ordet med två olika skrivsätt av ae-ligaturen, æ och det kursiva skrivsättet som liknar œ, i stil med "hæ(œ)raþ", där det senare skrivsättet har misstolkats som "ce"? Att ordet därtill är skrivet med versalt Þ i slutet istället för gement þ kan tyda på att användaren ifråga inte var helt van vid vissa ovanliga skrivtecken. / Achird 26 juni 2011 kl. 01.34 (CEST)
Böjningsformer
[redigera wikitext]@Andejons, Yger: Hej! Andejons skrev att Wikipedia normalt inte har böjningsformer av uppslagsordet. Men i detta fallet kan böjningsformerna inte skiljas från språkhistorien. Eftersom vi inte talar om härader i dagligt tal är ju all diskussion av härader historisk. Att ange olika böjningsformer är i detta fallet ungefär samma sak som att ange en fornsvensk form an härad eller en isländsk. Jag håller med om att en artikel om till exempel Container inte skall ha en diskussion om huruvida flertal heter ”containers” eller ”containrar”. Men ett sådant modernt ord är en annan sak än det historiska härad. Med vänlig hälsning Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.05 (CET)
- Ifall böjningsformerna är en del av ordets historik så ska det i så fall under stycket Historia och inte i ingressen. /ℇsquilo 9 mars 2018 kl. 09.49 (CET)
- Tack för förslag, men jag menade inte precis att böjningsformerna är en del av häradsbegreppets historik. Jag menade att böjningsformerna tillhör det ingress-lämpliga material som en intresserad läsare har nytta av för att orientera sig i litteratur och kunna använda ordet. Det är en betydande skillnad på historia och språkhistoria: historiker omnämner vanligen inte språkliga fakta om det inte har stor relevans för den historiska tolkningen, så böjningsformer passar nog inte under stycket Historia.
- Wiktionaryartikeln om härad ger bara synkron information utan referens. Om vi bara förlitar oss på Wiktionary förlorar vi den information om bruk i Finland och Sverige m. m. som Mikael Reuter gav i en referens till den tidigare versionen av artikeln. Vi skall undvika att minska åtkomligheten för information som är mycket relevant för artikelns ämne tycker jag. Jag har inte arbetat med Wiktionary, så jag vet inte varför Wiktionaryartiklar saknar en så självklar sak som referenser. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 10.28 (CET)
- Wikipedia-artiklar innehåller ibland stycken om etymologi, i inledningen eller under separat rubrik, beroende på materialets omfång. De innehåller dessutom ibland andra språkhistoriskt intressanta upplysningar. De innehåller dock inte rena stavningsupplysningar likt hur "härad" böjs i plural. Den information som togs bort var exakt sådan som hör hemma i Wiktionary. Informationen om hur ordet historiskt stavats, liksom hur det stavas på grannspråken, finns kvar (det är dock tveksamt i vilken mån det isländska namnet bör vara med; jag har inte kunnat hitta någon information om att Island någonsin haft härad).
- andejons (diskussion) 9 mars 2018 kl. 11.01 (CET)
Den sista frågan om relevansen av ordet ”hérað” är en bisak i sammanhanget, men de första paragraferna av Wikipediaartikeln Stjórnskipan Íslands har relevant information:
Stjórnskipan Íslands
Stjórnskipan Íslands er skipulag stjórnsýslueininga á Íslandi. Á Íslandi eru aðeins tvö stjórnsýslustig: ríki og sveitarfélög, og tvö dómstig: héraðsdómar og hæstiréttur. Frá 1264 voru sýslur sérstakt stjórnsýslustig á Íslandi, en það var lagt niður í tveimur áföngum; fyrst með nýjum sveitarstjórnarlögum 1986 þegar sýslunefndir voru lagðar niður og vald þeirra fært til sveitarfélaga, og síðan með lögum um aðskilnað dómsvalds og umboðsvalds í héraði 1989 þegar hlutverk sýslumanna var endurskilgreint.
Saga stjórnsýsluskipunar á Íslandi
Goðorð, þing og hreppar
Eftir landnám Íslands urðu til einingar sem nefndust goðorð og voru eins konar bandalag bænda við goða sem var fulltrúi þeirra á héraðsþingi þar sem dómar voru kveðnir upp. Alþingi var stofnað 930 og hafði æðsta dómsvald og löggjafarvald en héraðsþingin og fjórðungsþingin voru stig dómsvalds þar fyrir neðan. Nokkru eftir stofnun alþingis, eða 965 var Íslandi skipt í landsfjórðunga og voru þrjú héraðsþing í hverjum fjórðungi nema Norðlendingafjórðungi þar sem þau voru fjögur. Goðorð gekk í arf innan fjölskyldna og brátt safnaðist vald á hendur goðanna sem urðu héraðshöfðingjar og goðorðið í reynd að landfræðilegri skiptingu í stað bandalags.
Huvudfrågan är en annan. På Wikipedia menar jag att vi behöver göra bedömningar från fall till fall. I just detta fall finns det skäl att behandla morfologi, skäl som är lite svåra att formulera eftersom fallet är speciellt. Det handlar inte om ”rena stavningsupplysningar”. Det handlar om morfologi och allomorfer. Men de olika formerna har ju stor betydelse för ämnet, som framgår av Mikael Reuters artikel. Bästa lösningen är kanske att skriva ett stycke om saken i artikeln och inte nämna saken i ingressen? Det vore nog enda sättet att få med viktig information som olika formers gångbarhet i Sverige och Finland till exempel.
Vidare tycker jag att det är olyckligt att ta bort viktig information utan att lägga till den på annat ställe. Man kan se alla Wiki-systerprojekten som en enhet. Visst kan man då välja att ha viss information i svenskspråkiga Wiktionary. Men då åligger det den som tar bort information från svenskspråkiga Wikipedia att införa motsvarande i svenskspråkiga Wiktionary, menar jag.
Jag har inte tidigare gjort mig bekant med svenskspråkiga Wiktionary. Tyvärr förefaller det vara ett outvecklat projekt, med stora brister vad gäller källbeläggning och annat. Med vänlig hälsning. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 mars 2018 kl. 11.47 (CET)
- Eftersom ingen invänt mot mitt förslag har jag samlat ordformer i ett stycke längre ner, så att ingressen blir rakt på sak. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 mars 2018 kl. 03.47 (CET)
Jag protesterar mot påståendet att vi inte talar om härader i dagligt tal. Under hela min uppväxt var det högst levande och det är så alltjämt åtminstone i Sjuhäradsbygden. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2023 kl. 06.55 (CET)
- Fortsätt med att använda ordet härad! Det gör jag också. Självfallet ser varje kulturmedveten människa Sverige som geografiskt indelat i socknar, härader och folkland. Kommuner och regioner är moderna ledsamheter. ”Distrikten” har ofta riktiga (det vill säga urgamla) gränser, men de behöver byta namn till att kallas ”socknar”, åtmistone på landet.
- Min formulering att ”vi inte talar om härader i dagligt tal” var en eftergift åt majoriteten. Sverige behärskas av en tråkighetskultur, vilket leder till katastrofer som avskaffandet av titeln ”häradshövding”. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 januari 2023 kl. 07.55 (CET)
- Jag upplever ju att det varierat. Jag har ju bott på Gotland och Dalarna där häradet inte haft några gamla anor. Också i Roslagen där man i stället haft haft skeppslag. Men nog upplever jag häradet som begrepp levande där det varit i funktion. Sedan är det nog lite si och så runt större städer.FBQ (diskussion) 12 januari 2023 kl. 09.06 (CET)