Diskussion:Inavel

inavel i olika kulturer och folkslag

Vet någon vilka kulturer och folkslag som det har varit mest inavel i?

Dokumenterad inavel:

• 18:e faraodynastin i Egypen. (Om jag minns rätt ( tre ((halv?))syskon giften under atta genarationer)

Sannolik hög inavelskoeffecient:

• Söderhavsöar. (cirka 2000 ar av inavel, vissa öar praktiserade kvinnorov fran andra ar, andra slöt sig inom sig själva...)
• Grönland
• Öar runt södra afrika fram till arabisk handel startade.

Dan Koehl 28 maj 2005 kl.16.35 (CEST)

Fattar inte

"Inom svensk rovdjursforskning anser man att det krävs en stam på 1000 till 2000 individer inom landets gränser innan risken för inavel kan betraktas som obefintlig."

Jag fattar det inte. Bryr sig djur om nationsgränser? Upplys mig! Viktorvoigt 10 maj 2007 kl. 01.06 (CEST)

Sysslingars äktenskap= inavel?

I artikeln nämns att kung Carl XVI Gustafs föräldrar var sysslingar, men en bit högre upp anges att det behöver vara ett närmare släktskap för inavelsbegreppet? Varför ta med det exemplet med kungens släktskap alls i den här artikeln överhuvudtaget? Till och med äktenskap mellan kusiner är tillåtet enligt lag nu för tiden.

Instämmer, äktenskap mellan sysslingar brukar inte räknas som inavel, så det är inte något bra exempel och bör tas bort. Artikeln blir motsägelsefull om man först slår fast att äktenskap mellan sysslingar inte brukar räknas som inavel, och sedan använder ett sånt som exempel./ Elinnea 2 september 2009 kl. 17.33 (CEST)

Källor angående inavel i mellanöstern - främst Saudi-Arabien

Jag kunde hitta en uppsjö av artiklar som porträtterar att det är fördelaktigt att gifta sig med en kusin. En sådan kultur ger förr eller senare effekter av inavel. http://www.ischool.drexel.edu/faculty/ssilverstein/medinformatic1/saudi_nyt.htm nämner bl.a. sedan så påstås det att Saudiarabiska departement ska ha genomfört egna undersökningar - kan dock ej hitta mer siffror. Då detta är ett kontroversiellt ämne så vill jag helst ha två sidor för att fullfölja NPOV.

Min frågeställning är simpel. Behövs det akademiska källor? Eller räcker en Saudiarabisk officiell källa för att verifiera det de amerikanska/internationella källorna påstår? 195.67.13.39 28 juli 2010 kl. 11.46 (CEST)

Kungligheter

Europeiska kungligheter har också en tradition att gifta sig med släktingar. Inte minst inom ätten Habsburg förekom giftermål mellan nära släktingar, vilket tros vara en orsak till Karl II av Spaniens fysiska och mentala handikapp. Oskar Antonsson 29 juli 2010 kl. 01.43 (CEST)

Japp, det stämmer. Jag har åter lagt in det, fast med referens denna gång. Jag vill också minnas att Richard Dawkins diskuterat detta i någon av sina böcker. --Petter 22 augusti 2010 kl. 00.35 (CEST)

Mitokondriellt DNA

Hur kan mitokondriellt DNA användas för att kontrollera inavel? Det ärvs ju endast identiskt från modern. --Petter 22 augusti 2010 kl. 00.44 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Inavel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100829202052/http://tvarsnitt.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr12006/intervjuaustraliskegenetikernalanbittlesstuderarsvenskakusingiftenkombinationavgenetikochdemografiforklararsjukdomar.4.5c76975410f1090a6f18000669.html till http://tvarsnitt.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr12006/intervjuaustraliskegenetikernalanbittlesstuderarsvenskakusingiftenkombinationavgenetikochdemografiforklararsjukdomar.4.5c76975410f1090a6f18000669.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 23 juni 2017 kl. 20.28 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Inavel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100312085305/http://gt.expressen.se/Nyheter/1.1912680/incest-mellan-syskon-farligt-och-forbjudet till http://gt.expressen.se/Nyheter/1.1912680/incest-mellan-syskon-farligt-och-forbjudet

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 september 2018 kl. 23.11 (CEST)

SMR

Artikeln nämner SMR utan att tala om vad det är för något. Både engelska och svenska WP har många artiklar om SMR men ingen som behandlar något som passar i sammanhanget. Oshifima (diskussion) 23 december 2018 kl. 12.24 (CET)

@Oshifima: Artikeln nämner ju faktiskt både att det står för "svår mental retardation", och att det definieras som en IQ lägre än 50. Tycker du inte att det räcker? / Ternarius_D 23 december 2018 kl. 14.16 (CET)

Risk för OVIKT och sammanblandning av olika begrepp

Den här artikeln genomgår en märklig utveckling i riktning mot obalans mellan artikelämnet och artikelinnehållet. Inavel är ett övergripande begrepp som handlar om hur nära släktskap mellan individer (oavsett art) kan påverka de genetiska förutsättningarna för deras avkommor. Begreppet är starkt kopplat till djurhållning, viltvård och biologisk utveckling inom begränsade geografiska områden. Men artikeln, i den riktning som den nu redigeras, börjar alltmer fokusera på de kulturella och demografiska aspekterna för en speciell av alla djurarter på jorden – människan – och liknar nu allt mer en beskrivning av olika mänskliga samhällens syn på äktenskap och sexuellt umgänge mellan nära släktingar.

Den redaktionella metoden för denna, i mitt tycke, olyckliga utveckling är dessutom problematisk, eftersom den bygger på att det fortlöpande tillförs uppgifter om olika länder, hämtade från olika källor som ger detaljuppgifter utan samband. Det vattnar substansen ur ämnet, eftersom inavel är en genetisk och biologisk process/effekt (experterna får välja vad som passar bäst), medan äktenskap och barnalstring mellan nära mänskliga släktingar har helt andra dimensioner.

Artikeln håller på att utvecklas i en olycklig riktning. Om den inte rätas upp riskerar den att sprida tendensiösa fördomar. Jag hoppas att det finns någon genetiskt kunnig biolog som kan snygga till den. Janders (diskussion) 4 mars 2020 kl. 11.42 (CET)

jag har börjat med att flytta allt om inavel mellan människor till egen huvudrubrik, så åtminstone ingressen är generell.Yger (diskussion) 4 mars 2020 kl. 19.49 (CET)

Jag lägger in en mall OVIKT. --Chandra Varena (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 07.32 (CET)

En mycket stor del av det som finns under "Inavel mellan människor" är lösryckta uppgifter från olika (eller ej angivna) tidpunkter, med olika (eller ej angivna) definitioner av "släktband" och med källor av olika grad av seriositet. Ibland handlar det bara om en liten del av respektive land. Jag anser att detta bör tas bort. Till detta kommer den generella bristen på balans och analys, som påpekats ovan. --Chandra Varena (diskussion) 14 november 2020 kl. 11.32 (CET)

Att skriva om andelen kusinäktenskap ser jag som relevant och ej ovikt. Jag har sedan tagit bort lite som kan ses som utvikning från ämnet och av spekulationskaraktär. OCh med detta tagit bort oviktmallen Yger (diskussion) 1 oktober 2021 kl. 08.56 (CEST)

Jag menar fortfarande att artikeln borde märkas OVIKT, men lägger inte tillbaka mallen. Jag menar inte att det är fel att skriva om kusinäktenskap, men däremot menar jag att begreppet inavel är felaktigt belyst genom att artikeln nästan bara handlar om människor. --Chandra Varena (diskussion) 30 oktober 2021 kl. 21.19 (CEST)

Nytt försök - är artikeln balanserad?

Jag menar att en artikel med rubriken Inavel borde ha en balans mellan inavel bland djur och inavel bland människor. Så är inte fallet med artikeln som den ser ut nu - utöver ingressen handlar den bara om människor, men undantag för två "tomma" rubriker med text utan källor. Vad tycker ni andra - är detta OK? Eller bör artikeln märkas som obalanserad på något sätt, som information till läsaren - tills någon (förhoppningsvis) kan komplettera med info om inavel bland djur? Jag menar att obalansen bör markeras i artikeln på något sätt. Se även diskussionen ovan. --Chandra Varena (diskussion) 1 november 2021 kl. 17.47 (CET)

Jag håller fast vid att artikeln har allvarliga brister. Största delen av avsnittet Inavel bland människor (med undantag av en del av redogörelsen för Sverige samt det korta stycket om Medicinsk risk vid släktäktenskap) handlar ju inte om inavel utan om äktenskapsjuridik och sedvänjor i olika länder. Det kan kanske vara ett intressant ämne i uppslagsverket. Men ämnet ("fortplantning där föräldrarna är nära besläktade") handlar om biologi och genetiska effekter av nära släktskap. Förekomsten av kusinäktenskap må vara en faktor i ett större komplex av frågor som kan påverka förekomsten av inavel, men ska då beskrivas i det perspektivet. Artikeln blandar alltså ihop två olika frågor, alternativt ger bilden av att de bör betraktas som en och samma, och håller därför inte den kvalitet som läsaren borde kunna förvänta sig. Janders (diskussion) 9 november 2021 kl. 12.39 (CET)

Det har föreslagits (på Bybrunnen) att denna del bör brytas ut till en egen artikel kusinäktenskap, vilket väl då "räddar" denna artikel.Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 13.16 (CET)

Jag stöder förslaget att bryta ut till en egen artikel kusinäktenskap. /Pontuz (diskussion) 31 mars 2022 kl. 22.16 (CEST)

Detta aktualiseras även av politiska förslag i Sverige så vitt jag förstår. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2022 kl. 22.02 (CEST)

Även jag stödjer utbrytningsförslaget. Denna artikel bör ta upp medicinska risker vid mänsklig inavel i sammanfattning och något om förekomst, men om kusinäktenskap verkar en egen artikel motiverat som avlastning och den kan vi då interwikilänka till en:Cousin marriage. Höstblomma (diskussion) 15 april 2023 kl. 09.08 (CEST)

Håller med, @Höstblomma. Bryt ut. Mvh Adville (diskussion) 15 april 2023 kl. 09.28 (CEST)

Jag har nu delat artikeln och skapat Kusinäktenskap. Ingen av artiklarna är genomarbetad, exempelvis har jag inte tittat på "Se även". Men jag hoppas att det i alla fall är lite bättre Chandra Varena (diskussion) 15 april 2023 kl. 09.34 (CEST)

Så bra! Jag har interwikilänkat den :) Mvh Höstblomma (diskussion) 15 april 2023 kl. 09.46 (CEST)

Inavel[redigera | redigera wikitext]

Hoppa till navigering

Hoppa till sök

Inavel är fortplantning där föräldrarna är nära besläktade med varandra. Inavel kan stärka både positiva och negativa egenskaper hos avkomman till föräldrarna och används bland annat medvetet inom djuravel, och kallas då ibland 'linjeavel'.

Det främsta problemet med inavel är att avkomman belastas av negativa resultat i form av exempelvis latenta sjukdomar, ärftliga missbildningar eller försämrat immunförsvar. Detta beror på att vissa genetiska mutationer är skadliga och att varje individ erhåller ett anlag för varje given egenskap från vardera föräldern. Om båda föräldrarna bär på samma anlag ökar sannolikheten att recessiva sjukdomsanlag ger upphov till sjukdomen.

Inavel minskar med tiden den genetiska variationen inom en population, då en del anlag blir slumpmässigt utträngda. Mindre genetisk variation minskar möjligheten för gruppen att klara ändrade förhållanden (där den utträngda egenskapen kommit till nytta).

Det är endast vid i flera led upprepad fortplantning mellan syskon, halvsyskon, kusiner och/eller mellan förälder och avkomma som man brukar tala om inavel.

För en population med några tiotal individer finns stor risk för inavel, men den minskar kraftigt med populationens ökande storlek, eftersom den genetiska variationen ökar med populationen. Vissa grupper av djur tycks ha ett bättre skydd mot de negativa effekterna av inavel än andra. Hit hör exempelvis årstidsfiskar bland de äggläggande tandkarparna, vilka naturligt lever i små geografiskt väl åtskilda grupper, med starkt begränsade möjligheter för grupperna att förena sig med varandra.^{[källa behövs]} 188.148.222.169 27 juni 2023 kl. 21.08 (CEST)