Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till innehållet

Diskussion:Konspirationsteori

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

En konspirationsteori är en teori om en komplott eller konspiration som ofta genomsyrar hela samhället.

Lite oklart: är det konspirationsteorin eller det påstådda komplottet som genomsyrar samhället?

Sebastjan

Komplottet genomsyrar hela samhället, bör det vara. Den fjättrade ankan 30 juni 2003 kl.18.27 (CEST)


SUCK!, Listan blir helt intetsägade då den inte förklarar varje konspirationsteori, inte heller står det i alla artiklar vad dessa teorier skulle vara, jag har tex aldrig hört någon teori kring satanism.--Apa 2 oktober 2005 kl.14.33 (CEST)

Mitt språköra säger mig att det heter en (inte ett) komplott. --Mikaelbook 24 december 2011 kl. 10.38 (CET)[svara]

Inlägget du svarar på skrevs 2003, så det är ganska överspelat. /Grillo 24 december 2011 kl. 11.29 (CET)[svara]

Exemplet Bermudatriangeln bör tas bort. Det är ingen "konspiratinsteori" eftersom det inte handlar om en konspiration.

Becelteorin[redigera wikitext]

Jag tog bort Becelteorin. Dels var det en rödlänk som inte förklarades, dels är debatten kring Becel (i korthet: Unilever framhåller dess höga halt av Omega-3-fettsyra, medan vissa kritiker menar att det har för mycket fleromättade fettsyror) just en debatt, och knappast en konspirationsteori; det går inte ens att utläsa vilken sida som skulle stå för konspirationen. / LawD 30 december 2007 kl. 18.36 (CET)[svara]

Anna Lindh[redigera wikitext]

I slutet av artikeln finns en länk till artikeln om mordet på Anna Lindh, men jag hittar i den artikeln ingen konspirationsteori? --Bark 23 mars 2008 kl. 16.58 (CET)[svara]

Faktakoll om ubåtskränkningar på 1980-talet[redigera wikitext]

Det lades in en faktakontrollsmall om ubåtskränkningarna i svenska vatten på 1980-talet. Faktum är, att utöver U 137:s grundstötning utanför Karlskrona 1982 så har man inte funnit några hårda fakta som faktiskt visar att det förekom några kränkningar (i alla fall har inga sådana fakta offentliggjorts), varför det ofta har formulerats olika konspirationsteorier som skulle förklara de ubåtsjakter som genomfördes under 1980-talet. E.G. den 9 augusti 2009 kl. 21.46 (CEST)[svara]

April 1983 - Ubåtsskyddskommissionen presenterar sin rapport, konstaterar med stöd av bl a bottenspår att en kränkning verkligen ägt rum och avser att Sovjetunionen i allt väsentligt måste ses som ansvarig för den misstänkta ubåten i Hårsfjärden hösten innan. Ubåtsskyddskommissionen beskriver denna som en del en större operation mot Stockholms mellersta och södra skärgård som kan ha omfattat tre mer konventionella ubåtar och tre miniubåtar av ditintills inte känd typ eller sort. Regeringen överlämnar en protestnot till Sovjetunionen.1995 - En ny oberoende ubåtskommission, tillsatt av den nya regeringen under Ingvar Carlsson, bekräftar i allt väsentligt bilden av kontinuerliga kränkningar av främmande ubåtar, och anser att detta är helt säkert i minst åtta fall man studerat och mycket sannolikt i ytterligare fall. Kommissionen ansåg också, efter att ha gått igenom allt material, att ubåtskränkningen i Gåsefjärden var avsiktlig, men anser sig inte ha underlag för att göra några uttalanden om varifrån de kränkande ubåtarna kom. Kommissionen efterlyste en bredare utrikes- och säkerhetspolitisk granskning nationalitetsfrågan, och en 1997 inom Utrikesdepartementet gjord sådan ledde till att det ansågs överväldigande sannolikt att Sovjetunionen hade ansvaret för dessa operationer.Wolfmann 9 augusti 2009 kl. 21.51 (CEST)[svara]
Med hårda fakta menar jag att man inte har tagit fast eller sänkt någon kränkande ubåt. Det ovanstående känner jag till och har ingen anledning att betvivla, men det finns andra som gör det. Somliga har t.ex. sagt att de tror att försvaret jagade ubåtar även när det inte fanns några egentliga indikationer på främmande ubåtar, för att de ville få mer pengar till försvarsbudgeten. Är inte det en konspirationsteori, så säg? E.G. den 9 augusti 2009 kl. 21.55 (CEST)[svara]

Då förstår jag.Wolfmann 9 augusti 2009 kl. 21.59 (CEST)[svara]

Paul is dead[redigera wikitext]

Paul is dead är väl ingen fiktiv konspirationsteori? Det fanns ju massor som trodde på den.

Machiavellisk intelligens[redigera wikitext]

En synvinkel på konspirationsteori erbjuder begreppet "machiavellisk intelligens". Begreppet har använts och i någon mån utretts av t ex den svenska filosofen Peter Gärdenfors i boken "Hur homo blev sapiens. Om tänkandets evolution" (Nya Doxa 2000). Jag föreslår att vi gör detta begrepp till en av utgångspunkterna för denna artikel, som i annat fall lätt tenderar att psykologisera frågan (om vad konspirationsteori är för något). F.ö. tycker jag att artikeln gott kunde vara lite kortare än den är nu. Exemplen kunde vara färre och borde vara bättre övertänkta. Det borde också framgå med större klarhet att konspirationsteori är ett omstritt begrepp som knappast kan ges en entydig definition. Som ett exempel på en icke-pejorativ användning av bereppet konspiration kunde H.G.Wells skrift från 1920-talet "The Open Conspiracy" anföras. Denna skrift kunde också föreslås som ett exempel på en positiv konspirationsteori. --Mikaelbook 24 december 2011 kl. 10.57 (CET)[svara]

Jag tycker nog inte machiavellisk intelligens ska vara utgångspunkten. Konspirationsteorier står på egna ben. Att ha den utgångspunkten är väl att psykologisera: Ungefär att bortförklara egna misslyckanden med andras konspirerande.
Jag ser nog exemplen snarare som en lista och inte ett urval av exempel, annars tycker jag inte artikeln är för lång. Listan behövs säkert inte eftersom den kan ersättas med kategorier, fast jag gillar listan.
Utöka gärna med "öppen konspiration", något jag inte hört talas om förut. Poängen med konspirationsteorier är ju annars att de är hemliga och därmed omöjliga att bevisa eftersom de som förnekar den är lurade eller en del av konspirationen.--LittleGun 24 december 2011 kl. 11.27 (CET)[svara]

Kännetecken[redigera wikitext]

Jag har lagt märke till ett antal saker, som tycks karaktärisera konspirationsteoretiker:

A. Dom överväger inte ens, om något inträffat av en slump.
B. Dom ser det som fullkomligt självklart, att den som tjänat på en händelse ligger bakom.
C. Dom tillskriver folk motiv, som dom bevisligen inte har.
D. Dom verkar inte ägna en tanke, åt resursernas begränsningar.
E. Dom hävdar att folk använder teknik, som ligger flera årtionden före det, som den öppna forskningen uppnått.
F. Dom påstår att folk har teknik, som vad vi vet inte skulle fungera.
G. Dom beter sej som om all kommunikation, går helt utan några som helst problem.
H. Dom tillskriver folk övermänsklig kompetens, inklusive att förutse allt.
I. Dom hävdar att ett stort antal inblandade, har hållit och håller fullständigt tyst.
J. Underordnade hanteras som om dom per automatik, alltid lydde sina överordnade.
K. Dom söker efter bevis på dom ställen, som dom lättast kan komma åt.
L. Vilket som helst tillstånd hos materialet ses, som bevis för samma förutbestämda slutsats.

Jag har inte sett något av det här, hos några riktiga historiker. (Det skulle i så fall vara, att tillskriva folk motiv dom inte har. Fast då är det nog mest frågan om slarv.) Någon som kan bekräfta?

2012-08-01 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Själv-applicerbart[redigera wikitext]

Teorin om att något visst är en konspirationsteori är i sig själv en konspirationsteori.

94.191.137.32 13 oktober 2017 kl. 14.36 (CEST)[svara]

Nej. En konspirationsteori kräver en etablerad "sanning". Men en konspirationsteori är aldrig den etablerade "sanningen". Så fort en konspirationsteori visar sig vara sann, och därmed sällar sig till den etablerade sanningen, upphör den att vara en konspirationsteori. Då är den etablerade sanningen att det faktiskt fanns en konspiration. Möjligen kan det då fortfarande finnas förnekare för att det faktiskt fanns en konspiration, dessa kan då skapa en konspirationsteori om att de som etablerade den nya sanningen i själva verket konspirerar.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2017 kl. 15.34 (CEST)[svara]

Konspiationsteoriers uppkomst och användning[redigera wikitext]

Det borde också nämnas att spridandet av uppenbart orimliga konspirationsteorier kan användas för att få liknande men mindre omfattande konspirationsteorier som dock stämmer med verkligheten att inte tas på allvar eftersom de i allmänhetens ögon klumpas ihop med de förstnämnda, orimliga teorierna. Exempelvis var det kanske så att människors misstankar om tester av nya typer av militära flygfarkoster kunde ges mindre trovärdighet i allmänhetens ögon genom att militären spred uppenbart orimliga konspirationsteorier om flygande tefat. Ett av många syften bakom spridandet av konspirationsteorier kan alltså vara att minska folks tilltro till förekomsten av likartade men mindre omfattande konspirationer som trots allt har sin grund i verkligheten.

94.191.137.32 13 oktober 2017 kl. 15.32 (CEST)[svara]

OK, om det borde nämnas ska det finnas källor för att fungerar, har fungerat eller kan fungera så.--LittleGun (diskussion) 13 oktober 2017 kl. 15.36 (CEST)[svara]