Diskussion:Meios
Det framgår inte vad Meios är för någonting! Muneyama 16 oktober 2005 kl.09.58 (CEST)
Måste Utveckla och förklara tydligare!
- I sitt nuvarande skick framgår det. Jag tar bort KK-skylten. / Habj 8 november 2005 kl.03,12 (CET)
Förklara mer ingående
[redigera wikitext]Jag saknar vidare utveckling i hur själva reduktionsdelningen går till steg för steg. Jag skulle gärna vilja veta vad som händer inuti cellerna under meiosen för att förstå bättre.
Antropocentrism!
[redigera wikitext]Under Meiosens olika faser sägs bl.a. detta (som tydligen skall gälla generellt, eftersom inget annat nämns): "Totalt har varje cell normalt 23 kromosompar, där varje par utgörs av en kromosom från modern, en från fadern." Men detta gäller fruktansvärt få organismer på den här planeten. --Episcophagus (disk) 18 oktober 2012 kl. 01.31 (CEST)
- Antropocentrismen gäller flera avsnitt. Jag har nu försökt att tydliggöra dels när avsnitt behandlar just människan och dels hurpass allmängiltiga slutsatserna är. Såvitt jag har förstått det, är åtminstone slutresultatet i allmänhet rätt likartat även för sådana andra eucaryota organismer som liksom vi fortplantar sig sexuellt och är flercelliga med en tydlig skillnad mellan somatiska celler och könsceller. (Det är dock möjligt att jag tar fel i det senare avseendet; jag vet helt enkelt för litet om detaljerna vad avser meiosen hos exempelvis bananfluga eller rödbeta.) Däremot är givetvis detaljerna i när under ontogenesen könscellerna bildas synnerligen artspecifika. Jörgen B (disk) 3 december 2013 kl. 22.28 (CET)
Faktakontroller och gärna ökad läsbarhet?
[redigera wikitext]Jag har lagt på en {{Ifrågasatt uppgift}}, för påståendet att under anafasen "faderns" och "moderns" kromosomer skulle dras åt var sitt håll. Jag tror att detta är missvisane, av två skäl:
- .Kromosomerna har i denna fas ofta (och som jag har fattat det faktiskt oftast) heterogent ursprung p. g. a. överkorsningar. Titta gärna på illustrationen, där man ser kromosomer med blandat "rött" och "blått" ursprung! Många gånger har det skett flera överkorsningar i samma kromosom, så att den består av t. ex. en "blå" bit, följd av en "röd", och därefter ännu en "blå". I dessa fall tror jag att det inte längre är riktigt att tala om "kromosomer från modern" och "kromosomer från fadern".
- .I vilket fall dras knappast ens (oöverkorsade) "faderskromosomer" konsekvent åt den ena och "moderskromosomer" åt den andra polen. Som texten nu ser ut, skulle alla "moderskromosomer" hamna i den ena cellen, och alla "faderskromosomer" i den andra. På så vis skulle ju varje gamet som bildas i det mänskliga embryot bli genetiskt identisk med en av de två gameter som gav upphov till detta embryo! Med andra ord skulle du kunna ärva egenskaper från din morfar eller från din mormor, men inte från båda, beroende på om kromosomerna i den äggcell som givit upphov till halva ditt genom samtliga härstammade från din morfar eller från din mormor. Detta stämmer helt enkelt inte, och är inte i närheten av att stämma.
(Texten går här att läsa också på ett annat sätt; men den bör inte lämna fältet öppet för den tolkning jag just har kritiserat.)
En annan sak, som jag har försökt rätta till, var vissa "teleologiska" förklaringar. Det är mycket lätt hänt att man beskriver ett biologiskt förlopp som att det har det ena eller andra "syftet" eller "ändamålet". Detta är oriktigt; förloppet kan däremot leda till resultat, som visar sig gynna individens (eller snarare repektive geners) förmåga att överleva och fortplanta sig. Om man - biologer emellan - använder teleologiska formuleringar som ett förkortat uttryckssätt för att ange på vilket sätt vissa förlopp gynnats av evolutionen, så gör detta mindre skada; både den som talar och de som lyssnar kan "fylla i" med det evolutionära perspektivet. Däremot bör vi EMRÅ helt undvika detta i biologiartiklar på wp.
Ett problem både i de här och i andra avsnitt är att texten verkar litet svår att följa för ickespecialister. Detta är delvis rätt oundvikligt, när ämnet är specialiserat - och det gäller helt klart en del matematikartiklar jag har skrivit - men jag tror faktiskt att det här borde gå att klargöra grundidéerna litet "populärare", utan att artikeln tappar i stringens. Det är förstås möjligt att jag har fel, och att förloppet i själva verket är ännu krångligare än vad det nu verkar som. Jörgen B (disk) 3 december 2013 kl. 23.06 (CET)