Diskussion:Sumer

Oklarheter

Att utreda:

1. Menar engelsmännen Suberde när de säger Subarian? / Mats
2. Sumererna själva kallade sig för "Kanga" eller "Kienga" eng? och bör, om man ska vara petig, kallas den sumerisklingivistiska gruppen... (...for precision should be called Linguistic-Sumerians or Kangians.). / Mats FöredettaMH (diskussion) 29 november 2003 kl. 13.57‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vi?

Ur artikeln:

Från förhistorisk tid fram till omkring 2000 f.Kr. då den Babylonska perioden inleddes utvecklades här en högkultur från vilken vi ärvt en lång rad saker: hjulet, tegelstenen, minuter, skriften och mycket annat

Vad bör vi ersättas med i texten? Är det Mellanöstern+Europa+Afrika (uttryckt på ett vettigt sätt), vilka väl är de områden som ärvt mycket i "civilisationsväg" från mellanöstern. Hur är det med Indien? Gunnar Larsson 6 mars 2006 kl.02.36 (CET)

Vi avser väl mänskligheten? Sedan kan man diskutera huruvida hjulet, tegelstenen och annat verkligen var sumeriska uppfinningar. Samuel Noah Kramer ger en något överdriven bild av Sumer som civilisationens vagga. Amerika och Kina var länge isolerade öar i spridningen av civilisation, men det forntida Indien stod i direktkontakt med Sumer.--JFK 6 mars 2006 kl.11.27 (CET)

Just att Kina och Amerika var isolerade öar bör väl medföra att man specificerar just vilka som ärvde dess uppfinningar, t.ex. så har ju inte alla ärvt sitt skriftsystem från mellanöstern. Gunnar Larsson 6 mars 2006 kl.11.59 (CET)

Ja, en viss försiktighet bör nog iakttas för generella antaganden att "vi ärvt" olika kulturyttringar. --JFK 6 mars 2006 kl.12.44 (CET)

Astronomin föds ur astrologin och den stagnerade matematiken

Detta avsnitt är förvisso intressant men hör inte hemma i artikeln Sumer. Det behandlar vetenskapen från 700-talet f.Kr. och framåt - över 1000 år efter den sumeriska kulturen. --JFK 6 mars 2006 kl.12.44 (CET)

Astronomin föds ur astrologin och den stagnerade matematiken

Astronomin föddes ur astrologin men spelade under matematikens era en undanskymd roll. Senare då matematiken stagnerade växte sig astronomin starkare. Man observerade stjärnornas inbördes lägen och noterade dessa i flerradiga tabeller. Man utnyttjade de höga tempelbyggnaderna som observationsplatser och Calah var, förutom ett kungligt huvudsäte, centrum för astronomin. De nya städerna Dur-Sharrukin och speciellt Nineveh fick senare varsitt observatorium. Genom bevarade brev från 700-talet f Kr känner vi idag till många forskare vid namn. Efter år 747 f Kr har man fört exakta tabeller på kommande månförmörkelser. Thales från Miletus kunde med hjälp av babyloniska tabeller förutsäga solförmörkelsen den 28 Maj, 585 f Kr. Före dessa tabeller trodde man att det var gudarna som rumsterade med stjärnor, planeter och månar (ungefär som man trodde i Europa under medeltiden 2000 år senare).

Nu började babyloniska och grekiska astrologer ett samarbete som varade fram till att det grekiska väldet efter Alexander den store bröt samman. På den tiden blev de babyloniska astrologernas namn grekiska som t.ex. Naburimanni som fick namnet Naburianos. Exemplen är många som Kidinnu som blev Cidenas och Belussur som blev Berossos. Detta har lett till att historiker har missuppfattat historien. Kalendern var ju uppbyggd på månadens cykler dvs. drygt 28 dagar eller 13 cykler per år och alltså tretton månader vilket motsvarar 364 dagar. Så babylonierna stoppade in en månad när så behövdes bland de vanliga tolv – vilket skedde genom kungliga dekret. Efter 380-talet f Kr så höll man sig till 30 dagar långa månader vilket ger 360 dagar. Varför man inte har tretton månader med 28 dagar kan kanske bero på att siffran tretton sägs bringa otur.

(Urklippt) Kan flyttas till exempelvis Babylonien. --JFK 26 mars 2006 kl.16.41 (CEST)

Text urklippt och inklistrad

Urklipp från artikeln Babylonien (numera i Diskussion:Babylonien)har klistrats in under Gammalakkadisk tid och Nysumerisk tid, samt omarbetats något. De akkadiska och sumeriska kungarna i punktform har jag klistrat in i artikeln Sumeriska kungar. Övriga punkter med stödord har raderats eftersom hänvisningar redan finns inskrivna i textavsnitten. --JFK 26 mars 2006 kl.17.05 (CEST)

Osakligheter

Urklippt från Sumerernas högkultur bryts ned...:

Elamiter vilda bergstammar är en märklig beskrivning av den då över 1000 år gamla elamitiska stadskulturen i Susa.

När, 1792-1750 f Kr, den semitiske konungen Hammurabi som var av amoritisk härkomst erövrade allt ifrån Eridu i söder till Ninive i norr och lade Ur i ruiner försvann även Nanna från mångudatro-nen. Det var inte Hammurabi som gjorde slut på den sumeriska kulturen eller lade Ur i ruiner.

Sin tog hans plats och Urs (ruinstaden Tell Muqayyir i dagens Irak) stadsgud var borta för evigt. Babylon blev det nya centrat. Där byggdes Babels torn i form av en sakkurat i lera för att man ville komma upp till himlen som det beskrivs i Gamla Testamentet i Bibeln – ruinerna finns kvar. Urs stadgud var knappast borta för evigt; månguden dyrkades fortfarande i Ur 1500 år senare.

Det finns ett släktskap mellan de sumeriska, egyptiska och etiopiska språken vilket är intressant när vi vet att, enligt de rön vi har idag, människan härstammar från Etiopien. Jag har åtminstone aldrig hört talas om dessa rön. Sumeriska var inte ett afro-asiatiskt språk. Menar författaren att sumererna kom från Great Rift Valley för en miljon år sedan?

Det är väl tveksamt om man bör citera Klagosången över Ur i artikeln. --JFK 26 mars 2006 kl.17.51 (CEST)

Tidsaxel

Vad har hänt med tidsaxel i den här artikel? Den ligger rätt över innehållsförteckningen för mig och det ser jättekonstigt ut? Förstår mig inte på mallen! Höstblomma 16 september 2009 kl. 19.23 (CEST)

Harnesk?

Ja, vad är det för harnesk som åsyftas i teknikdelen, rustning eller vävutrustning? Just nu länkas det bara till grensidan. –dMoberg 26 februari 2010 kl. 22.35 (CET)