epigon

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
epigon

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av epigon  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ epigon epigonen epigoner epigonerna
Genitiv epigons epigonens epigoners epigonernas

epigon u

  1. efterföljare som inte tillför någon innovation, som utan originalitet går i sin föregångares fotspår
    Som professionell hantverkare måste man hitta sitt eget uttryck och sin egen form, annars blir man bara en epigon.
    1928: Illustrerad svensk litteraturhistoria:
    Frihetstiden hade varit de stora, originella forskarnas tidsålder; den gustavianska blev epigonernas.
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av epigon  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ epigon epigonen epigoner epigonene
Genitiv epigons epigonens epigoners epigonenes

epigon m

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av epigon  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ epigon epigonen epigoner epigonerne
Genitiv epigons epigonens epigoners epigonernes

epigon u

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Indonesiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

epigon

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av epigon  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ epigon epigonen epigonar epigonane

epigon m

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Polska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

epigon m

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Rumänska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

epigon

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Slovenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

epigon m

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).

Tjeckiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av epigon 
Singular Plural
Nominativ epigon epigoni, epigonové
Genitiv epigona epigonů
Dativ epigonovi, epigonu epigonům
Ackusativ epigona epigony
Vokativ epigone epigoni, epigonové
Lokativ epigonovi, epigonu epigonech
Instrumentalis epigonem epigony

epigon m

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).
    Besläktade ord: epigonka, epigonský, epigonství

Ungerska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

epigon

  1. epigon
    Etymologi: Av grekiska ἐπίγονος (”ättling”).