märg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även ärg.

Wikipedia har en artikel om:
märg

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av märg  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ märg märgen
Genitiv märgs märgens

märg

  1. mjuk kärna innanför ett hårt hölje
    Etymologi: Av fornsvenska mærgher, miærgher,[1] av fornnordiska mergr.
    Sammansättningar: benmärg, binjuremärg, märgben, märgfläck, märgfull, märglös, märgpipa, ryggmärg
    Vanliga konstruktioner: förlängda märgen

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "märg"