Film: Ammonite - Kate Winslet och Saoirse Ronan gräver fram fossiler och passionerad kärlek

Baserad på verkliga personer men med en viss konstnärlig frihet väljer regissören och manusförfattaren Francis Lee att skildra lesbisk kärlek i 1840-talets England. 

Det är 1840-tal och i den lilla kuststaden Lyme Regis bor Mary Anning (Kate Winslet) tillsammans med sin sjuka, gamla mamma. 

Mary försörjer sig och sin mamma genom att leta efter fossiler, bland annat ammoniter, en utdöd art av bläckfiskar. Hon är lite av en enstöring, ger korthuggna svar och verkar butter. Men livet har inte varit helt lätt för Mary.  

De små fossilerna säljer Mary till turister men de mer exceptionella fynden skickar hon till London, där vetenskapsmännen tacksamt tar emot dem men är mer knussliga med att ge henne erkänsla.  

Så en dag kliver geologen Murchison (James McArdle) in genom dörren. Han har hört talas om Marys expertis och hennes otroliga begåvning i att hitta fossiler. Och nu vill herr Murchison lära sig mer. 

Fast helst vill han resa vidare till kontinenten utan sin melankoliska hustru Charlotte Murchison (Saoirse Ronan). Så han överlåter hustrun åt Mary, som mot betalning skall ta Charlotte med på promenader vid havet. Frisk havsluft lär ju bota melankoli, anser han.  

Men det är inte melankoli Charlotte lider av. När trista herr Murchison är borta, kvicknar Charlotte sakta till. 

Och det visar sig att hon är både glad och smart och den som till sist tar initiativet till en första kyss med Mary. Som sedan leder till en intensiv och passionerad kärlekshistoria.

Baserad på verkliga personer 

Mary Anning (1799 - 1847) var en självlärd paleontolog och redan under sin livstid känd för sina sensationella fossilfynd. Men eftersom hon var kvinna lämnade man under en lång tid bort hennes namn från vetenskapliga publikationer och museernas samlingar. 

Charlotte Murchison (1788 - 1869) var geolog och träffade Mary under tidigt 1800-tal men det finns inga bevis på att de haft ett förhållande.

Här har alltså regissören och manusförfattaren Francis Lee tagit sig en konstnärlig frihet. Å andra spelar det inte så stor roll om vi känner till deras sexuella läggning, filmen handlar egentligen mer om en passionerad kärlekshistoria i en tid fylld av normer och regler. 

En tid då många antagligen också var helt blinda för lesbisk kärlek och helt enkelt inte kunde föreställa sig vad de två kvinnorna sysslade med i sin kammare.  

Samtidigt handlar det också om klasskillnader, då Charlotte kysser Mary inför en betjänt, och Mary blir besvärad utbrister Charlotte “det är inte så farligt, hon är ju bara en tjänsteflicka”. 

Att vänta på det som ska ske

Precis som i Francis Lees förra film, God’s own country (2017) spelar naturen och landskapet en viktig roll. God’s own country skildrar kärleken mellan två fårskötare ute på den karga heden i Yorkshire.  

I Ammonite är det det stålgrå, kalla havet, den steniga och leriga stranden som ramar in de två kvinnorna då de går sina dagliga promenader för att leta efter fossiler. 

Och precis som i God’s own country är replikerna fåordiga men blickarna desto mer talande. Ända tills passionen tar överhanden, då hettar det till ordentligt.  

Ammonite påminner om den franska filmen Porträtt av en kvinna i brand (2019) då de båda skildrar en förbjuden kärlek, kvinnor som bryter mot normerna och tar långa promenader vid havet. Men tankarna går även till The Piano (1993) speciellt vad gäller skildringen av en sexuell lust som helst skall gömmas undan.  

Det är ändå skådespelarna Kate Winslet och Saoirse Ronan som imponerar i Ammonite. Under korsetter, hättor och hattar och lager av kjolar lyckas de med försiktiga blickar och trevande händer skildra det som sakta håller på att utvecklas.

Filmen tar också tid på sig och låter passionen utvecklas lika långsamt som det tar att leta, gräva fram och putsa fossilerna. 

Och det är just den här väntan, det dröjande tempot som ger filmen en speciell laddning. Vi vet vad som kommer att ske, att vänta på det är en njutning i sig.