Alla historier har inte ett lyckligt slut – för Lotten är ofrivillig barnlöshet en sorg som varar livet ut: "Efter 20 år kan jag fortfarande inte acceptera det"

När Lotten Eklund var 25 år diagnostiserades hon med svår endometrios och fick höra att hon borde skaffa barn så snart som möjligt om hon vill ha några. En i stunden absurd tanke. Några år senare, när barn blev aktuellt, visade det sig vara för sent.

Lotten är långt ifrån ensam i sin berättelse om ofrivillig barnlöshet. När Lotten fick beskedet från sin läkare hade hon precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet med sin dåvarande pojkvän Patrik. Hon hade studier att slutföra och chocken över sin endometriosdiagnos att bearbeta.

Hårda menssmärtor kan vara dold sjukdom

Mystiska och svåra menssmärtor kan bero på endometrios

– Det här är ju inte klokt, sa jag till läkaren. Jag är absolut inte redo, och om jag dessutom är sjuk hur ska jag klara av att sköta ett barn? berättar Lotten.

Några år senare började längtan efter ett barn ändå infinna sig. På grund av Lottens endometrios blev det ganska snabbt aktuellt med provrörsbefruktning. Tre IVF-rundor och ett flertal embryoöverföringar senare fanns det fortfarande ingen bebis.

På grund av Lottens sjukdom och de svaga resultaten i de tidigare försöken avrådde läkarna Lotten och Patrik från att genomgå fler IVF-behandlingar.

– I det skedet var jag totalt utsliten. Vad gör man med livet om man inte ens kan få något som nästan alla tar för givet?

Ungefär vart sjätte par upplever ofrivillig barnlöshet. Eva reder ut vad det beror på och om man kan göra något åt saken.

1 min

Eva reder ut: Varför är så många ofrivilligt barnlösa? - Spela upp på Arenan

Singel och redo för barn – men till vilket pris?

Att se barn som en självklarhet var inte ett misstag som Katja Helenelund tänkte göra. I 20-årsåldern deklarerade hon för sin vän att om hon inte har barn när hon är 30 år så går hon till en spermabank.

I stunden var det bara en skämtsam kommentar, men när 30-årsstrecket närmade sig började tanken gro på allvar. Efter att ha funderat på saken i ett och ett halvt år fattade hon sitt beslut.

 – Jag bestämde att jag kan och ska försöka få barn på egen hand. Det var en av de mest lyckobringande känslorna jag någonsin upplevt. Men det var innan jag satte i gång med vården.

Under de följande fyra åren gick Katja igenom inseminationsbehandligar och provrörsbefruktning med både egna äggceller och med donerade ägg. Hon beskriver tiden som en emotionell berg-och-dalbana mellan hopp, besvikelse och misströstan. 

En gång var det rätt nära. Hon fick ett starkt positivt testresultat och gick till ett tidigt ultraljud i graviditetsvecka sju. Men under besöket konstaterade läkaren att “här inte finns något”.

– Först efter att jag började gråta insåg han vad han hade sagt. Sedan hittade han nog ett embryo, men utan hjärtrytm. Graviditeten hade slutat ungefär en vecka tidigare.

Efter år av psykiskt, fysiskt, tidsmässigt och ekonomiskt krävande försök insåg Katja att hon inte längre hade något hopp kvar. De intensiva behandlingarna och den ständiga osäkerheten kring framtiden började ta ut sin rätt.

 – När man går igenom fertilitetsvård kretsar allt kring det. Till sist kände jag att jag inte längre orkar med att inte veta vad som händer med mitt liv. Jag måste få fokusera på att bygga upp en ny plan för framtiden.

"Har du testat grapefruktsjuice?" är inget man vill höra

Insikten att det inte kommer att bli några barn kan vara svår att acceptera. Både för en själv och för ens omgivning.

Samtidigt som Katja brottades med sorgen över sin barnlöshet upplevde hon att andra inte godkände att hon slutade försöka.

– Om man inte gör precis allt som är möjligt, via adoption och fosterföräldraskap och allt annat, så har man enligt vissa inte velat det tillräckligt. Vilket är alldeles huvudlöst. Man måste själv få välja vad som är rätt för en och hur mycket man klarar av.

Oförståelse är något som såväl Katja som Lotten och Patrik upplever att kantar livet som barnlös. Det handlar om allt mellan oskyldiga antaganden om att man har barn till direkt fräcka kommentarer om att man kanske behöver lite hjälp i sovrummet.

– De som inte själva upplevt barnlöshet förstår nog inte att det kan vara en så stor grej för någon annan, konstaterar Patrik.

Eftersom många har erfarenhet av att skaffa barn drar sig folk inte heller för att dela med sig av sina tips och trix. Problemet är bara att den som kämpat med att försöka bli gravid nog har bättre koll än de flesta – och då blir de välmenande råden bara okänsliga plattityder.

– Det är tungt för folk att höra om någons barnlöshet och bara acceptera att det här är skit, utan att komma med kommentarer för att lätta på den känslan. Men sådana kommentarer underkänner sorgen den barnlösa känner, förklarar Katja.

I videon ger Katja exempel på kommentarer en barnlös inte vill höra.

53 s

Tre saker du inte ska säga till någon som är ofrivilligt barnlös - Spela upp på Arenan

Att sörja något man aldrig haft – och livet man inte fick

Ofrivillig barnlöshet kan räknas till sorger som inte erkänns i samhället. Människor har svårt att förstå hur man kan sörja något man aldrig haft, och att det är en sorg som kan följa med en genom hela livet.

För många handlar det nämligen inte bara om barnet som aldrig kom, utan om ett helt liv som inte blev av. Förlusten av allt man trodde sig få uppleva: att läsa sagor tillsammans med sitt barn, hjälpa till med läxor, relationen mellan barnet och de egna föräldrarna, att en dag själv få bli far- eller morförälder. 

– Och vad händer när jag inte finns mera? Då finns det inget kvar av mig, ingen som kommer ihåg mig och för min historia vidare, funderar Katja.

Med de här insikterna i bagaget kan det vara tungt att dagligen möta en värld där familjeliv är normen. Vissa sociala situationer kan också bli för smärtsamma, som att umgås med nyblivna småbarnsföräldrar eller gå på babyshowers.

Men Lotten påminner om att alla hanterar sorgen olika. Om man vill vara en stöttande vän ger hon rådet att ge den barnlösa kontrollen över situationen.

– Ställ öppna frågor så att man själv kan välja hur mycket man vill berätta. Och ge möjligheten att umgås, men försök hitta lösningar som båda tycker är roliga. Jag kanske inte klarar av att träffas i en grupp med bara mammor, utan hellre tar en promenad på tu man hand. 

Jakten på mening och innehåll i livet

När Lotten insåg att hon inte kommer att få några barn köpte hon sina första hästar. Under åren som gått sedan dess har hon och Patrik skaffat många fler djur och köpt flera fastigheter som de renoverar. Beslut som ibland förbryllar omgivningen. 

– Andra kan ibland undra varför vi lever så här. Folk inser nog inte att man som barnlös lever ett ganska annorlunda liv. Samma normer gäller inte för oss, säger Patrik.

I dag säger Patrik att han accepterar livet som barnlös. Det har öppnat möjligheter för andra saker. Han är lycklig, under omständigheterna.

– Kanske skulle vi ha varit lyckligare med ett barn – vem vet?

Det har gått 20 år sedan Lotten första gången fick höra att hon kanske inte kommer kunna få barn. Men för henne lever sorgen väldigt starkt kvar. 

– Det talas mycket om att man måste acceptera för att kunna gå vidare. Men jag kan inte acceptera det här. Jag säger inte att det inte kan bli så en dag. Men jag är inte där ännu.

Sedan Katja släppte hoppet om egna barn har hon engagerat sig i föreningen Simpukka som bland annat bidrar med kamratstöd till ofrivilligt barnlösa. Därtill har hon studerat psykologi och funderar på att bli terapeut. Hon vill gärna specialisera sig på sorgen som hör ihop med barnlöshet och hur man hittar en ny riktning i livet.

På det stora hela är Katja lycklig med sitt liv. Hon har möjligheterna att jobba, studera och resa. Men det finns stunder då hon funderar på vad hennes liv har för mening och värde.

– Det finns en bild av att den lyckade berättelsen är den där man efter ihärdiga försök till sist får ett mirakelbarn. Men en succéstory kan också vara att jag gick igenom det här, det var otroligt jobbigt, men jag har hittat ett liv som är lyckligt ändå. Det är också en viktig story. 

På kvinnohuset.fi kan du läsa mer om infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Föreningen Simpukka bidrar med stöd till dem som går igenom barnlöshet.