Vad får dig att vilja bevara en gammal byggnad – ny forskning bland Borgåbor reder ut motiven

Hur mycket obekvämhet kan du tänka dig utstå för att få bo i en gammal byggnad? Hur viktigt anser du att det är att föra kulturarvet vidare till nästa generation? 

Den här sortens frågor ställer Borgåbon Tanja Holmberg till invånarna i Gamla stan i Borgå. Hon studerar vid Jyväskylä universitet på magisterprogrammet för kulturomgivning och vill veta vilka saker som personer som bor i gamla stadsdelar tycker om, och varför de uppskattar dem. 

Individens betydelse i bevarandet av den byggda kulturomgivningen är temat för Tanja Holmbergs pro gradu. Hon vill kunna peka ut vilka faktorer som lett till att personen bestämt sig för att bevara det gamla byggnadsbeståndet i gamla delen av Borgå stad.

Hur mycket har omgivningen spelat in, eller gemenskapen i grannskapet? Eller är det något som vi lär oss från skolan? En del av hembygdens betydelse för vår identitet? 

Tanja Holmberg säger att idén till forskningsämnet föddes då hon insåg en hur stor roll individen egentligen spelar i om ett hus bevaras eller inte. Detaljplaner och markanvändnings- och bygglagen ger en fingervisning om vad som ska finnas på tomten, men den enskilda individen får väldigt mycket ansvar. 

– Vi har så väldigt lite gammalt byggbestånd bevarat i Finland. Jag skulle på något sätt vilja hjälpa till att bevara det som finns kvar, säger Tanja Holmberg.

Hon är ute efter att luska ut vilka faktorer som får en människa att brinna för att bevara det gamla. Det kan vara av nytta när man i framtiden jobbar för kulturell hållbarhet. Om det visar sig att det som man lärt sig i unga år i skolan påverkar, så kunde man kanske försöka införa mera kulturhistoria i utbildningen för att öka på förståelsen och uppskattningen av det historiska.

Resultatet är hittills intressant

Hon har under den senaste månaden bett personer som bor i Gamla stan - hit räknar hon också Prästgårdsbacken där hon själv bor - att svara på en enkät. I den frågar hon bland annat hur viktigt personer tycker att det är att bevara gamla byggnader.

– Hela 95 procent tyckte att det var mycket viktigt, ett resultat som i och för sig kanske inte är helt förvånande om man tänker att personen valt att bo i en historisk stadsdel.

Tanja Holmberg frågade också om de som svarade är beredda att leva med en del obekväma omständigheter för att få bo i ett historiskt hus och en historisk miljö.

– Det kan vara ganska svalt och dragit i gamla hus, men det är något som de flesta var okej att leva med. 

Det är också helt acceptabelt att renoveringar och boendekostnader kostar mera. Turister och trafikarrangemang får sig också en känga, men det är saker som man lär sig att leva med.

Borgåborna har kunnat svara på enkäten både på svenska och finska, och Tanja Holmberg märkte en tydlig skillnad mellan finsktalande och svensktalande på en punkt: då det gäller vilka faktorer personen anser att har påverkat hens syn på värdet av att bevara en gammal byggnad.

– Omgivningen var det klart vanligaste svaret bland svenskspråkiga, medan de finskspråkiga lyfte fram tidigare generationer och traditioner, säger Holmberg. 

Båda svarade ändå också att samhörigheten med grannar var viktig. Och så fanns det de som ville bevara något för kommande generationer.

Tanja Holmberg är född i Träskända, men flyttade till Prästgårdsbacken för 25 år sedan. Där bor hon i ett hus från början av 1900-talet. Hon är utbildad byggnadskonservator och jobbar som ytbehandlingslärare vid ett yrkesinstitut. 

Hon pratar med värme om sitt eget jugendhus i stock med gårdsbyggnader från 1800-talet. Hon har själv designat och målat schablontapeten i övre våningen och gjort många andra små renoveringar längs med åren. 

51 år sedan senast

Den senaste undersökningen som gjorts bland Gamla stans invånare är från år 1970, och då låg fokuset på gemenskapen i kvarteren. Så det är både ny och mera aktuell information som den här forskningen kommer att föra fram. 

– Jag ser ivrigt fram emot vad som ännu kommer fram i intervjuerna. Allt är ännu ganska öppet gällande resultatet, säger Holmberg.

Nu kommer Tanja Holmberg att gå vidare med sin forskning genom att göra ett flertal intervjuer, som ska gå ännu längre in på djupet på alla dessa delområden. Hon hoppas kunna presentera slutresultatet senast nästa höst.