Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gymnasierankningen: Katedralskolan i Åbo står kvar på tronen, svenskspråkiga skolor bland landets bästa igen

Från 2021
Gymnasieelever under ett provtillfälle med ryggarna vända mot kameran.
Bildtext Svenskspråkiga gymnasier gjorde väl ifrån sig också i år. Bildsättningsbild.
Bild: Lehtikuva

Finlands svenskspråkiga gymnasier lyckades än en gång placera sig bland landets bästa i nyhetsbyrån STT:s jämförelse. I mätningen jämförs grundskolebetygen med resultaten i studentskrivningarna.

I kategorin för stora gymnasieskolor försvarade Katedralskolan i Åbo sin förstaplats för fjärde året i rad, medan Björneborgs svenska samskola tog hem förstaplatsen för mindre skolor.

Överlag gjorde svenskspråkiga gymnasier väl ifrån sig.

Av jämförelsens 345 gymnasier var endast 33 svenskspråkiga, men bland de tio bästa stora gymnasierna var sju svenskspråkiga och bland de tio bästa små var fyra svenskspråkiga.

Så här gör STT jämförelsen

  • Respektive gymnasieskolas prestation tas fram genom att jämföra studerandenas vitsord i fyra obligatoriska ämnen i studentskrivningarna med deras slutvitsord från grundskolan.

  • I årets jämförelse ingick de som tagit emot sin gymnasieplats på hösten 2018 och deltagit i studentskrivningarna på våren eller hösten 2021.

  • STT vill mäta hur studerandes vitsord har förändrats under gymnasiet. En mätning enbart av studentskrivningarna skulle nämligen automatiskt toppas av gymnasier som traditionellt drar till sig högpresterande studenter.

  • STT påpekar ändå vissa svagheter i metoden: grundskolevitsorden ges självständigt av lärare jämfört med en nämnd i skrivningarna, somliga gymnasier (t.ex. IB) är inte med i jämförelsen och enskilda prestationer kan starkt påverka små gymnasieskolors ställning i jämförelsen.

Orsaken till svenskans framgång oklar

Än så länge finns det inte klart belagt vad som kunde ligga bakom de svenskspråkiga gymnasiernas topprestationer.

En hypotes har varit att de med svenska som modersmål talar bättre finska än de finskspråkiga talar svenska. Här skulle dessutom svenskan ge draghjälp för att lära sig engelska och tyska.

En social faktor har också kastats fram, att de svenskspråkiga med betydligt färre skolenheter oftare känner varandra bättre.

God sammanhållning viktig

Susanna Blomquist, rektor för klasserna 7–9 och gymnasiet vid Björneborgs svenska samskola, tror att det kan ligga något i bägge förklaringar.

– Våra elever har suttit på pottan tillsammans. Det är en bra sak att de känner varandra, men ibland skulle variation vara nyttigt. Men de vågar tala med varandra och så, säger Blomquist.

Emilie Pärnänen, som nu utexamineras från Katedralskolan i Åbo, anser att en bra gruppanda är åtminstone en av orsakerna till Katedralskolans fina placering.

– Vi är alla kompisar. Lärare och elever är inte vanligtvis åtskilda, utan vi känner varandra. Det påverkar mycket om det är roligt att komma till skolan och hur man klarar sig där. Atmosfären påverkar nog väldigt mycket, säger Pärnänen.

Gymnasium över språkgränserna

Björneborgs rektor Susanna Blomquist påpekar ändå att den språkliga sammanhållningen är förvånansvärt brokig.

– Jag skulle säga att den största delen av våra elever är finskspråkiga, alltså båda föräldrarna är finskspråkiga. Föräldrarna gör ett medvetet val då de sätter sitt barn i vår skola. Jag tror föräldrarna också stöder eleverna ganska mycket, för det är viktigt för dem att eleverna klarar sig, säger Blomquist.

Blomquist tror också det bidragit till Björneborgs samskolas framgång i jämförelsen att man kan få en studieplats i skolan med medeltalet sju.

– Vi har inte bara toppelever, utan alla elever av alla de slag.

Källa: STT