Stora reformer borde bita på fattigdomen och tudelningen – men enkla lösningar på komplexa problem finns inte

Utgångspunkten för reformen av den sociala tryggheten måste vara att minska på fattigdomen och de samhälleliga klyftorna, säger sakkunnig. I slutändan är det upp till politikerna att se till att något blir av.

I tiderna kring jul och nyår diskuteras igen klyftorna i samhället. De rika lever loppan medan fattiga köar för att få mat. En del ser fram emot det nya året, andra är rädda för vad som komma skall.

Den senaste undersökningen som visade att de socioekonomiska skillnaderna är intakta kom från THL, Institutet för hälsa och välfärd.

Samhällets tudelning håller i sig, visar ännu en undersökning – "De rika har råd och kan anlita vilka tjänster de vill"

Fattiga går miste om klart fler levnadsår än rika.

Vårdreformen och reformen av den sociala tryggheten är viktiga om vi ska rå på utvecklingen. Det säger Eija Koivuranta, verkställande direktör för Befolkningsförbundet och styrelseordförande vid Soste, Finlands social och hälsa. Soste är en paraplyorganisation för social- och hälsovårdsorganisationer.

– När man gör reformer så är utgångspunkten att man minskar på fattigdomen och skillnaderna olika människor emellan.

Koivuranta nämner speciellt barnfamiljernas ställning, barnfattigdomen och arbetslösheten som utmaningar.

Större social rättvisa och tryggad försörjning genom stor reform

Vårdreformen är bekant för de flesta, men reformen av den sociala tryggheten ringer antagligen inte lika många klockor.

Regeringen startade ifjol reformarbetet, som går över två regeringsperioder. Målsättningen är att jobba för större social rättvisa och en tryggad försörjning för människor som ställs inför sociala risker.

Det är så viktigt att nå lösningar att jag nog tror att politikerna bär sitt ansvar

Eija Koivuranta

Reformen bereds i en parlamentarisk kommitté, som hittills främst har listat olika problemområden. Kommittén offentliggjorde i december ställningstaganden som ska stå som grund för det fortsatta arbetet.

Barnfamiljerna och de ensamstående föräldrarna kunde uppmärksammas redan nu

Enligt uppdraget kan kommittén också komma med etappmål som den nuvarande regeringen kan reagera på.

Eija Koivuranta säger att Soste driver på beslut redan under pågående regeringsperiod. Ett fokusområde är barnfamiljerna.

– Man borde först och främst höja de ensamstående föräldrarnas barnbidrag. Under coronaviruspandemin skulle det kanske också kunna vara möjligt att betala extra barnbidrag för familjer.

Förmåner och tjänster är inte tillräckligt väl integrerade

Forskningsprofessor Pasi Moisio vid THL, Institutet för hälsa och välfärd, är ordförande för kommittén.

Han säger att reformarbetet nog kan bidra till att avvärja marginalisering, vilket i sin tur kan minska på till exempel de socioekonomiska hälsoskillnaderna.

Ett problemområde som kommittén har identifierat handlar om att förmåner och tjänster inte är tillräckligt väl integrerade.

– De som mest är i behov av social- och hälsovårdstjänster eller TE-tjänster nås inte av dem och systemet stöder inte deras tillgång till tjänsterna.

Det finns kutymer som inte utgår från klientens behov

Enligt Moisio hänger alltså förmånerna inte tillräckligt bra ihop med social- och hälsovårdstjänsterna och TE-tjänsterna. En del människor lämnas ensamma med sina förmåner, vilket är en riskfaktor.

Som ett exempel på något som kunde göras snabbt nämner Moisio utbetalningstidtabellen för olika stöd och förmåner, som kunde förenhetligas. Kutymerna som vi har i dag utgår inte från klientens behov.

Det är inte realistiskt att kräva enkla lösningar på problem som är mångfacetterade och som i slutändan blir politiska.

– Man måste också komma ihåg att lösningen ofta är att frågan diskuteras och så accepterar man att saker och ting är på ett visst vis.

"Nästa år måste vi få ihop riktlinjer för vartåt det lutar"

Lite mer konkret blir det då kommittén nästa år kommer med en delrapport.

– I slutet av nästa år kommer vi till att vi måste få ihop riktlinjer för vad man ska göra och vartåt det lutar, säger Moisio.

Många har kaoset kring vårdreformen i färskt minne och frågar sig hur en reform av den sociala tryggheten ska kunna ros i land. Viljorna är många och kommittén arbetar parlamentariskt.

– Det är så viktigt att nå lösningar att jag nog tror att politikerna bär sitt ansvar, säger Eija Koivuranta.