Boktips för dig som vill få en bakgrund till dagens Ryssland – dela också du med dig av dina tips

Läsning kan, när den är som bäst, hjälpa oss förstå det mest svårbegripliga. Vi tipsar om böcker som fördjupar förståelsen för dagens Ryssland och det pågående kriget mot Ukraina.

Den ryska författaren Vladimir Sorokin har sagt att det är näst intill omöjligt att skildra Ryssland med enbart hjälp av realism, därför välkomnar vi tips på både fakta och fiktion.

Anna-Lena Laurén: Sammetsdiktaturen och Ukraina – gränslandet

Anna-Lena Laurén har snart bott tjugo år i Ryssland och rapporterat och förklarat för oss hur vardagen i Ryssland ser ut. Människonära möten beskriver paradoxer inom både Ryssland som stat men också inom varje medborgare i staten. Hon förklarar hur Putin sprider rädsla och ovisshet bland folket och därmed lättare kan styra människorna. Sammetsdiktaturen utkom år 2021.

I Ukraina – gränslandet från år 2015 skriver Anna-Lena Laurén och Peter Lodenius om historiska, ekonomiska och geopolitiska spänningar som ledde till omfattande demonstrationer i Kiev hösten 2013 och vintern 2014 samt till militära sammandrabbningar och regelrätt krig mellan separatister och den ukrainska armén i östra Ukraina.

I januari 2015 uttrycker Anna-Lena Laurén en oro över att Ukraina inte klarar av att kasta ut den ryska armén: "Putin väntar nu ut Kiev. Han har tid. Han kan vänta hur länge som helst".

Masha Gessen: Framtiden är historia och Mannen utan ansikte

Masha Gessen har under de två senaste decennierna rapporterat om Ryssland, hens undersökande journalistik är gedigen och Gessen lyckas ofta får människor att ställa upp med egna namn trots faran det kan innebära, själv riskerar hen sin säkerhet med sina avslöjanden. Mannen utan ansikte från år 2012 utgör skrämmande läsning. Gessen förklarar med vilka medel Putin tog sig till makten och hur det var möjligt. I Framtiden är historia från 2017 visar Gessen hur Putin förvandlat en stat som stod inför demokratisering och frihet till det motsatta.

Svetlana Aleksijevitj: Kriget har inget kvinnligt ansikte och Tiden Second hand

Nobelpristagaren i litteratur, den belarusiska författaren Svetlana Aleksijevitj, föddes i Sovjetunionen och i hennes böcker ges vanliga människor en röst. Böckerna bygger på intervjuer hon gjort, ofta med kvinnor i centrum. I Kriget har inget kvinnligt ansikte (1985) kan man läsa om kvinnor i Röda armén som mellan striderna längtar efter skönhet och en kvinnlighet som är satt på undantag, bara för att tvingas finna sig i att inte ses som kvinnor efter kriget.

Tiden Second hand (2013) beskriver Sovjetunionens fall och upplevelsen av att hela den värld man känner till försvinner och skildrar människor som överges av det politiska system som sägs värna om dem. "Småflickorna i sovsalen leker med dockor ... Deras dockor blundar ...Det är på det viset dockor dör."

Aleksijevitj skildrar den vanliga människan strategi för att leva, trots det politiska system som begränsar hennes liv.

Vladimir Sorokin: Tellurien

Att läsa Vladimir Sorokin är att djupdyka ner i en så absurd och bisarr värld att man efter en stund inte vet vad som är upp eller ner eller vad det är man egentligen läser. I Tellurien (2015) har Europa sönderfallit i en massa små nationer med egna ideologier, vi möter jättar, presidenter och korsriddare, stilen och tonen byter från ett kapitel till ett annat. Det finns egentligen ingen röd tråd förutom att det hela känns som en trip, men så är det också en drog, den så kallade Tellurspiken, som alla i boken är ute efter.

Att paketera samhällskritiken i det absurda och i science fiction är en gammal tradition för att undkomma censur. Men Sorokin skriver inte bara dystra framtidsvisioner utan är också en av de författare som öppet kritiserat Putins regim i en mängd debattartiklar.

Anna Politkovskaja: Rysk dagbok

När Anna Politkovskaja mördades år 2006 hade hon just färdigställt Rysk dagbok. Dagboken startar vid parlamentsvalen år 2003 och via möten med vanliga människor beskriver hon korruptionen och nedmonteringen av de demokratiska drömmarna.

I dagboken klargör Politkovskaja också hur vårt beroende av rysk gas och olja gjort att vi för länge låtsats att vi inte riktigt förstått vad som pågår i Ryssland.

Ljudmila Ulitskaja: Jakobs stege

Ljudmila Ulitskaja är en kritiker av Vladimir Putins Ryssland men också en av de stora postsovjetiska författarna. Hennes bok Jakobs stege (2017), baserad på hennes egen familjehistoria, tar avstamp i Kiev där Jakov brinnande kastar sig över livet, konsten, vetenskapen och revolutionen bara för att deporteras under stalinismens karga 1930-tal.

Jakov tillbringar största delen av sitt liv frånskild sin familj och boken, som varvar de olika familjemedlemmarnas öden, visar hur de band som håller människor samman sakta slits upp av historien. Barnbarnet Nora som han bara träffar en gång är ett engagerande kvinnoporträtt.

Ulitskaja erbjuder en inblick i det ryska 1900-talet och bidrar till en förståelse av det samhälle som Putin vuxit upp i och det totalitära arv som finns inbakad i dagens ryska politik.

Nu är det din tur, vilka böcker har varit viktiga för din förståelse av Ryssland och framförallt varför?