Marinbiologen Erik Bonsdorff: Kriget i Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för Östersjösamarbetet
Övergödningen kvarstår, beslutsfattarna vägrar lyssna och samarbetet med Ryssland riskerar att klippas. Nu börjar havsforskaren Erik Bonsdorff bli cynisk.
Havsforskaren Erik Bonsdorff brukade se på skärgårdens framtid med optimism. Men under hans fyrtio år långa karriär har någonting förändrats.
– Med åren har en pessimism smugit sig in. Det är så svårt att få samhället att vidta åtgärder.
Redan på 1980-talet slog han larm om Östersjöns försämrade tillstånd. I årtionden hade det sköra Skärgårdshavet använts som en avstjälpningsplats för utsläpp och avfall, vilket lett till övergödning och algblomning.
Men reaktionen var trög. Det var inte förrän på 90-talet – då algerna färgade vattnet till blågrön sörja – som beslutsfattarna hajade till.
– Redan på 70-talet bannlyste man miljögifter som PCB och DDT, man minskade på kvicksilverutsläppen. Men vi har inte blivit av med näringsämnena. Vi har blivit av med dem till en viss del, men det räcker inte.
Pengar, mod och tuffa beslut
Jordbruket står för största delen av näringsämnena som läcker ut i havet. Men i slutändan bär beslutsfattarna det största ansvaret, säger Bonsdorff. Vad som saknas hos dem är modet att fatta tuffa beslut.
– Det stora är att lägga om vår livsstil. Kanske vi måste anpassa oss till att inte odla saker nära åar som rinner ut i havet. Kanske vi måste göra annat av vårt mjöl än fiskfoder, till exempel äta grödorna själva.
Men problemet är att budskapet inte verkar gå fram. I trettio år har forskningssamfundet efterlyst kraftigare åtgärder.
– Beslutsfattarna vill inte lyssna därför att åtgärderna kostar pengar. De kostar mera för varje dag man låter bli att göra dem. Jag är orolig för att problemen med övergödning, syrebrist och trådalger på bottnarna kommer att finnas kvar länge framöver.
Men med oregelbundna mellanrum pressas nytt, friskt saltvatten genom det danska sundet till det syrefattiga Östersjön. Kan den magiska saltvattenpulsen bli Östersjöns räddning?
– Det är inte så enkelt. I teorin är det bra med nytt, syrerikt saltvatten. Men problemet är att det tunga bottenvattnet är i dåligt skick. Det är syrefritt och fullt av fosfor. Det rena vattnet pressar upp bottenvattnet till våra kuster, medan algerna sjunker till botten. Och så är vi inne i en ond cirkel. Den cirkeln kan vi bryta bara genom att se till att det inte släpps ut mer näringsämnen.
Ukrainakrigets inverkan
Östersjöns situation hjälps inte av det svåra säkerhetsläget i Europa. I närmare femtio år har Helsingforskonventionen arbetat för att inkludera östblocket, inklusive Ryssland, i Östersjösamarbetet. Men sanktionerna mot Ryssland innebär att samarbetet i viss mån läggs på hyllan.
– Nästan femtio år av förtroendeskapande riskerar att klippas. Det är allvarligt för havsmiljön, konstaterar Bonsdorff.
Men på längre sikt har Ukrainakrigets effekter på ekonomin en mer genomgripande effekt på miljöskyddet, förutspår Bonsdorff. Under årens gång har han noterat att det är just miljökostnaderna man sparar på i svåra tider.
Den finska kusten är den enda regionen där utsläppen inte gått ner sedan 80-talet, utan har fortsatt att öka
Erik Bonsdorff
Det kan få drastiska konsekvenser, säger han. Men å andra sidan kan en sämre ekonomi i Ryssland leda till att utsläppen där minskar.
– Kunskapsmässigt har vi tillgång till långa och fina dataserier från hela Östersjön. Och modelleringsredskapen är ganska bra på att ta reda på vad som händer sen. Så på kort sikt spelar det här en ganska liten roll. Men om det fortsätter länge kan det drabba skyddsarbetet i lokala miljöer som St Petersburg och Kaliningrad.
Det är Polen som är ökänt för att vara den största förorenaren av Östersjön. Men enligt Bonsdorff är det irrelevant att diskutera vem som är värst i den grenen.
– Det finns så många olika sätt att räkna. Om man räknar per capita är Finland och Åland värst i klassen.
Så vi kan alltså inte skylla på ryssarna eller polackerna, utan borde se över vårt eget hus?
– Vi måste föregå med gott exempel. Det är lönlöst att skylla på andra. Den finska kusten är den enda regionen där utsläppen inte gått ner sedan 80-talet utan har fortsatt att öka. I hela övriga Östersjöregionen har utsläppen minskat.
Erik Bonsdorff
Erik Bonsdorff gästar Daniel Olin i kväll klockan 19.00 på Yle Fem och på måndag 11.4 kan en längre version av intervjun höras i Yle Vega klockan 19.22. Hela intervjun som bandades 5.4.22 finns också på Yle Arenan.
"Jag är den svärtade professorn". Hör Erik Bonsdorff berätta om sin roll i turbulensen kring Moira von Wright som i höstas tvingades avgå från posten som Åbo Akademis rektor.