Finländare älskar sitt rågbröd – men för jordbrukaren är råg knappt lönsamt
För jordbrukarna har det varit ett turbulent år med produktionspriser som stigit mångfalt. Den här veckan, den 19 augusti, kommer årets skördeprognos sammanställd av Naturresursinstitutet.
Vad odlaren får för sin skörd kan vara avgörande. Jordbrukets producentpriser steg med 29 procent under årets andra kvartal, enligt Statistikcentralen. Spannmålspriserna bidrog mest till prisökningen och framförallt priset på havre och korn steg markant. Producentpriset på spannmål steg med hela 114 procent.
Ett av de sädesslag där det är svårt att förutsäga skörden är råg som ska sås på hösten. Finländarna älskar sitt rågbröd, men det gör man inte på andra håll. Den inhemska efterfrågan hålls relativt konstant från år till år. I Finland används årligen ungefär 100 000 ton råg för livsmedel. Man använder det inte för foder och det finns heller ingen exportmarknad.
' /%3E%3C/svg%3E)
Rågen är en del av den finländska identiteten – Annika Luther skrev en bok om rågens historia
Råg är berättelsen om ett segt och envist gräs som blev mat.
"Råg är ett litet spannmål"
Av de spannmålshektar på en miljon som odlas i Finland upptar rågen bara två procent, sammanlagt 20 000 hektar.
– I år produceras 60–70 procent av årets konsumtion av råg, men det finns råg i lager sedan tidigare. I och med att det har funnits råg i lager har priset på råg inte varit så attraktivt, säger Rikard Korkman, ombudsman på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.
Om det odlas mycket råg går priserna ned eftersom efterfrågan är så stabil. År 2019 skördades nästan 200 000 ton råg, vilket fyllde lagren även för följande år.
Rysslands attack på Ukraina har också påverkat spannmålspriserna mycket. Spannmålshandeln är global och styrs från spannmålsbörserna i Chicago och Paris. Spannmålspriserna är på rekordnivåer, men det ger inte hela bilden för kostnaderna är också på en rekordnivå.
– Alla kan läsa om oljepriser, gödselpriser och elpriser. Alla de här påverkar jordbruket väldigt mycket, så det är otroligt utmanande att hantera sådant som jordbrukare. Om kostnaderna stiger ökar också riskerna ifall det blir en dålig skörd. Läget är långt ifrån normalt i hela världen, säger Korkman.
Rågodling ur bondens perspektiv
Så hur ter sig rågodlingen när när vi kommer närmare åkerkanten? Inte bra.
Det är en uppgiven Jakob Frankenhaeuser jag möter på Kiala gård. Dagens situation är något han säger sig aldrig ha varit med om tidigare.
På Kiala gård och Kullo gård som slagit samman sina odlingar odlas det mellan 60 och 80 hektar hybridråg årligen. Men årets skörd klarade inte de tjocka isar som lade sig över markerna när snön smälte till is när vädret töade och sedan frös till igen. Det är något av en katastrof, men det är något man får räkna med som bonde, att skörden slår fel.
"Det är fullständigt omöjligt, ingen kan producera till det priset"
– Det odlas nog en hel del råg i Finland, men marknaden har inte varit bra. Fazer har visserligen gjort ett jättefint arbete med att få igång den inhemska rågproduktionen. De började i en kampanj för åratal sen sporra bönderna att odla råg för de ville ha inhemsk råg till sin produktion och de lyckades ganska bra.
Men enligt Frankenhaeuser dumpades priserna sedan för råg när det kom ett bra år med överproduktion.
– För ett tiotal år sen gjorde vi aldrig något terminskontrakt på råg utan sålde det vid skörden för vi visste att vi får alltid ett någorlunda hyfsat pris för det. Men efter det har det ändrat sig. År 2018 var ett dåligt år, då kom det nästan ingen råg alls, men trots det steg inte priset utan istället kompenserade industrin med att importera råg från till exempel Polen.
Sedan var 2019 ett bra år och då borde man ha kompenserat det dåliga året innan med inhemsk råg. Men istället dumpades priset med hälften till dryga 100 euro per ton.
– Det är fullständigt omöjligt, inte kan någon producera till det priset. Det ligger långt under produktionskostnaderna. Det betyder att vi betalar för att producera råg, säger Frankenhaeuser.
Jakob Frankenhaeuser minns när han 2018 hittade rågbröd i butiken som marknadsfördes som inhemskt med stora finska flaggor. Men när han tittade närmare på innehållsförteckningen stod där bara att produkten innehåller inhemsk råg. Till hur stor del framkom inte.
"Vad man köper, det stöder man"
Så vad skulle du efterlysa?
– Jag skulle vilja att konsumenten skulle bli medveten om de här oegentligheterna och hur den här marknaden inte fungerar. För sist och slutligen är det ändå konsumenten som röstar med sina fötter och sina pengar. Vad man köper, det stöder man.
Jordbruket är nu i en märklig situation i och med Rysslands krig mot Ukraina som har förorsakat prisstegringar på alla förnödenheter.
– Priset på spannmål har stigit med ungefär 40 procent, men eldningsoljan med 200 procent och gödselpriserna med 300 procent. På Kiala gård torkas spannmål med naturgas och priset på det har stigit med 500 procent, enligt Frankenhaeuser.
' /%3E%3C/svg%3E)
"Vi har fått hitta reservtorkar som går på brännolja, det känns som att gå tillbaka till 90-talet" – jordbrukare från Borgå om hur kriget i Ukraina påverkar jobbet
Kriget tvingar jordbrukare att ändra sina produktionsplaner.
– Nu är vi i en så konstig situation att vi inte vet hur det ska gå med Finlands självförsörjning. Vill finländarna att vi ska ha inhemsk produktion så måste man nog börja se till att bönderna får betalt för det som dom gör.
Tidigare hade man en aning om storleksordningen på förnödenheterna, hur mycket ungefär som går till gödsel, bränsle och naturgas. Men idag har man inte en aning och om framtiden likaså – inte en aning vad som kommer att krävas.
"Alla businessplaner åkte den här våren ut genom fönstret!"
Alternativet att helt sluta med råg lockar inte heller för rågen spelar en viktig roll i växtföljden. På Kiala gård odlas omväxlande vall, vete, raps, råg och ärter för att hålla marken i gott skick och slippa växtsjukdomar. Alla spannmål har olika växtsjukdomar och skadegörare som hejdas om grödan varieras. Men om produktionspriset är högre än det pris man får för säden så har man inte råd att odla råg.
– Jag känner inte till någon produkt där priset plötsligt kan halveras. Med ett pris på 200 euro per ton och med de priser på förnödenheter vi hade före Ukrainakrisen, håller vi knappt nosen över vattnet. Det blir nätt och jämnt lönsamt. Det är inte fråga om att det bli mindre vinst utan det betyder att vi inte har möjlighet att odla råg och då får vi svårt att hålla fast vid växtföljden som på lång sikt är viktigt för att jordarna ska må bra, säger Frankenhaeuser.
Andra utmaningar finns också. Den här sommaren regnade det bara cirka 40 millimeter i Borgåtrakten, vilket betyder att växtligheten lider och skördemängderna minskar. Men i det här läget är det för sent för regn, för det skulle äventyra tröskandet, konstaterar Frankenhaeuser.
Att rågen är en höstgröda betyder att man inte behöver ge sig ut på åkrarna med tunga maskiner på vårarna, vilket sparar jorden från att packas till. Istället gör man endast en övergödsling och bekämpar ogräs, men kör inte med harvar och såmaskiner den våren så marken får vara otrampad.
Jakob Frankenhaeusers hälsning till beslutsfattare och politiker är att de borde sätta centralhandeln på plats. Bönderna måste tryggas en vettig lön för sin möda. Ifjol var bondens lön ungefär 5,40 euro i timmen och då kan ju var och en fråga sig om man skulle gå på jobb för den lönen.
– Den här lönen betalas för att få mat på bordet, något som alla behöver varje dag.
