Kurder speciellt utsatta under protesterna i Iran: ”Vi kommer aldrig att sluta med protesterna och de kommer att fortsätta att döda oss”
Livet är hårt för många kurder i Iran. Protesterna växer och enligt bedömare blir minoriteter i Kurdistan och Baluchistan särskilt skoningslöst behandlade av Irans säkerhetsstyrkor.
Människorättsgrupper uttrycker stark oro över det våld som iranska säkerhetsstyrkor utövar på kurder i Iran.
Sveriges Radio rapporterar om ögonvittnen i den kurdiska staden Sanandaj i nordvästra Iran. Man talar om urskillningslöst våld mot kurder i Iran – ”en massaker”.
Kurder misshandlas för att de deltar i demonstrationer
Kurder rapporterar om att de misshandlas av iranska säkerhetsstyrkor bara för att de deltar i demonstrationer.
– Det hände för några dagar sedan när jag protesterade. Regeringsstyrkor slog mig i ryggen, de sparkade och slog mig. De sköt min vän och andra människor också, säger en man som BBC har intervjuat.
På Twitter skriver en annan kurdisk person att människor skanderar sloganer från hustak och balkonger samtidigt som säkerhetsstyrkor har börjat skjuta tårgasbehållare in i människors hem.
Den kurdiska människorättsgruppen Hengaw rapporterar att minst 32 civila har dödats av regeringsstyrkor och 1 540 andra skadats i det kurdbefolkade västra Iran.
En ung kurd som BBC talat med säger att dödssiffran nog är betydligt högre. Men de iranska kurderna vill inte tala högt om det som sker eftersom risken finns att man då dödas. Hans bror sitter i fängelse av politiska skäl.
Protesterna är inne på sin fjärde vecka
Mahsa Jina Amini var iransk kurd – en 22-årig kvinna som dog efter att ha gripits av sedlighetspolisen på grund av att hon inte bar sin slöja på rätt sätt. Det skedde för tre veckor sedan, och händelsen utlöste omfattande protester mot regeringen i Iran.
Många uttrycker sin frustration och ilska på Twitter, och läget i den kurdiska staden Sanandjaj är nu i fokus: ”Kurdistan i skottlinjen — De iranska protesterna går in på sin fjärde vecka. Allas blickar riktas mot den kurdiska staden Sanandaj i västra Iran. Där har myndigheter genomfört dödliga tillslag mot alla tecken på oliktänkande”.
Internet har varit ur funktion i flera veckor eftersom de iranska myndigheterna har infört restriktioner.
Iranska kurder diskrimineras – regimen säger att de är dissidenter
De iranska kurderna är en minoritet på 10 miljoner som ofta diskriminerats. Den iranska regimen anklagar dem för att vara ”beväpnade dissidenter”.
Bedömare menar att regimens styrkor är särskilt skoningslösa mot minoriteter i Kurdistan och Baluchistan, dels för att de anses vara illojala och dels för att det är lätt att stoppa informationsflödet från avlägsna platser.
”Omvärlden säger att den stöder Iran, men ingen gör det”
En ung kurd som BBC har intervjuat säger att många kurder är rädda för att gripas och dödas.
– Iransk underrättelsetjänst tittar alltid på, de filmar i hemlighet. Protesterna blir allt större, men de kommer inte att fälla regimen. Den är stark och kontrollerande. Den islamiska republiken kommer definitivt att överleva.
Soran är 22 år gammal. Han har blivit misshandlad av iranska säkerhetsstyrkor, och arbetar nu i irakiska Kurdistan. Han säger också att den islamiska regimen i Iran inte kommer att kollapsa.
– Det går inte att ändra på något. De är starka och de fortsätter att döda människor. Vi kommer aldrig att sluta med protesterna och de kommer att fortsätta att döda oss. Det är galet och det är korrupt. Ingen bryr sig om oss. Omvärlden säger att den stöder Iran, men ingen gör det. Vi torteras och dödas varje dag.
Irans kurdiska minoritet i fokus efter ung kvinnas död
Demonstrationerna efter den 22-åriga kurdiska Jina Aminis död är intensivast i nordvästra Iran där majoriteten av landets tio miljoner kurder lever.
Protesterna har spridit sig i hela landet, och är nu inne på sin fjärde vecka. De utgör en stor utmaning för det islamiska styret.
Människorättsgrupper har länge påtalat det förtryck som Irans ledning utövar på kurder. Många kurdiska aktivister har dömts till långa fängelsestraff eller döden.
Den islamiska republiken förnekar att kurderna förföljs, och beskyller oliktänkande grupper och utländska fiender för att underblåsa protester.
Lång historia av diskriminering
Människorättsgrupper påpekar att kurderna – som utgör cirka tio procent av befolkningen – tillsammans med andra religiösa och etniska minoriteter diskrimineras av det shiamuslimska prästerliga etablissemanget.
Människorättsorganisationen Amnesty International säger i en rapport att kurderna i Iran länge lidit av djupt rotad diskriminering.
Amnesty påpekar att kurdernas sociala, politiska och kulturella rättigheter har undertryckts, liksom deras ekonomiska strävanden. Kurdiska regioner försummas ekonomiskt vilket har resulterat i konstant fattigdom. Tvångsvräkningar och förstörelse av hem har lett till att kurderna har en begränsad tillgång till bostäder.
Kurderna är spridda över många länder i Mellanöstern och är ett av världens största folk utan stat.
Kurderna, främst sunnimuslimer i det shiadominerade Iran, talar ett språk som är besläktat med farsi och bor mestadels i bergsregionerna i Armenien, Irak, Iran, Syrien och Turkiet.
Kurdisk nationalism uppstod på 1890-talet. Efter första världskriget talades det om att kurderna skulle få självständighet i Turkiet. Tre år senare rev den turkiska ledaren Kemal Ataturk upp överenskommelsen.
Enligt Lausannefördraget, som ratificerades 1924, delades kurderna upp bland nya nationer i Mellanöstern.
Kurdisk separatism steg upp till ytan i Iran 1946. Ett år senare tog centralregeringen tillbaka kontrollen.
I samband med den islamiska revolution 1979 i Iran pågick det hårda sammandrabbningar mellan shiamuslimska revolutionärer och det kurdiska partiet i iranska Kurdistan (KDPI) som kämpade för självständighet.
I samband med kriget mellan Iran och Irak 1980 ökade förtrycket av kurderna.
Nya militanta grupper har dykt upp under de senaste två decennierna och har ibland drabbat samman med säkerhetsstyrkor. Ledarna har ofta sökt skydd i irakiska Kurdistan och har blivit attackerade av iranska missiler.
De kurdiska målen har pendlat mellan fullständig separatism och autonomi inom en multietnisk iransk stat. Det politiska spektret rör sig från vänsterinriktad sekularism till högerinriktad islamistisk ideologi.
Källor: BBC, Reuters
' /%3E%3C/svg%3E)
