Studiestödets inkomstgräns höjs, elchocken lindras och vårdreformen blir verklighet – är 2023 året då allt blir bättre?
Ett helt nytt år börjar. Men hur stora förändringar blir det egentligen? Vårdreformen är årets stora nyhet, men många hoppas mer på hjälp med de dyrare energipriserna.
De sista veckorna i december har myndigheterna informerat om många förändringar som sker vid årsskiftet. De sista besluten fattades i riksdagens budgetomröstningar strax före jul och i årets sista presidentföredragningar.
För ministerierna är det viktigare än vanligt att redovisa för förändringarna. Det är riksdagsval i april. Politikerna vill gärna visa att regeringsprogrammet är förverkligat och att livet blir lättare för finländarna.
En del förändringar är större för tjänstemännen än för medborgarna. I andra fall kan det handla om väsentliga nedskärningar och försämringar.
När staten sparar och skär ner presenteras det ofta som effektivisering, omprioritering och besparingar. I sista hand kan det gynna medborgarna i form av sänkta skatter.
”Din ekonomi förbättras?”
Det här årsskiftet är det många som funderar på inflation, prisökningar och energikris.
Politikerna har inte dålig hörsel, men inte heller tillräckligt med pengar i statskassan för att hjälpa alla.
Statsminister Sanna Marin (SDP) talade i sitt nyårstal om hur kriget i Ukraina och energikrisen också märks i finländarnas plånböcker och i de finländska företagens vardag. Hon talade om en orimlig situation för många helt vanliga finländare då priserna stiger.
Därför har regeringen försökt lindra de orimliga följderna av höjda energipriser för de finländska hushållen.
Det finns inga enkla lösningar på ett svårt problem, men det är klart att staten måste stödja dem som har det sämst ställt, konstaterade statsministern i hälsningen på nyårsaftonen.
Elchocken lindras
En nyhet som låter bra för barnfamiljer är att de ska få starkare köpkraft 2023.
Barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa höjs med 20 procent, barnbidragets ensamförsörjartillägg med 5 euro, studiepenningens försörjarförhöjning med 10 euro och utkomststödets grunddel för barn under 18 år med 10 procent.
De mest omtalade stödformerna gäller energikrisen. De publicerades på Statsrådets webbsida i september.
Hushåll som drabbas av stora elräkningar får stöd. I beskattningen införs ett tillfälligt hushållsavdrag på basis av elenergiräkningar. För de hushåll som inte kan utnyttja skatteavdraget fullt ut införs ett tidsbundet elstöd.
Den som har en elräkning på över 400 euro per månad kan få stöd på 60 procent av den överstigande delen, på elräkningar upp till 1 500 euro under vintermånaderna.
Regeringen vill inte finansiera uppvärmningen av feriehus eller de rikaste finländarnas boende och uppvärmning av swimmingpoolen.
Ett alternativ till det temporära elstödet är elavdraget i beskattningen, men man kan inte få båda stödformerna. Svenska Yle sammanfattade elstöden i en artikel strax före jul, mer detaljer har utlovats i början av år 2023.
Det allmänna bostadsbidraget beaktar höjda energipriser genom en höjning av uppvärmningsformen. Låginkomsttagare och pensionstagare kompenseras med 57 procent för de kraftigt höjda priserna på uppvärmningsenergi.
Störst: vårdreformen
Kommunernas ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet överförs till 21 välfärdsområden. Det är fråga om en av de största förvaltningsreformerna i Finland genom tiderna.
Samtidigt övergår alla kommunala byggnader inom vård och räddningssektorn till välfärdsområdena.
Kommunernas och städernas fullmäktige och -styrelser får en helt annan agenda då social- och hälsosektorns ärenden försvinner från föredragningslistorna.
Minskade välfärdsskillnader
Men myndigheterna har sänt lugnande besked: för medborgarna behöver reformen inte synas så mycket. Det som har fungerat tidigare fortsätter fungera, med samma personal, telefonnummer och mottagningar.
Där det har fungerat sämre kan förbättringar eventuellt ske, så att alla kommer till en gemensam servicestandard.
Målet är ju att trygga jämlika tjänster, minska skillnaderna i välfärd och hälsa, men också att dämpa kostnadsökningen.
FPA: ”Inga ändringar i dagligt liv”
Folkpensionsanstalten utlovar en indexhöjning på 4,2 procent på en del av FPA:s förmåner. Inga ändringar sägs ske i hur FPA:s ärenden sköts när det gäller kundens dagliga liv.
Men årsskiftet medför förändringar också där. Till exempel slopas vissa reseersättningar och FPA-ersättningar för läkarvård och undersökningar inom den privata hälso- och sjukvården.
Det har getts varningar för att vissa funktioner inte fungerar under årsskiftet, med risk för köer och att vissa utbetalningar försenas. För vårdpersonalens del har man varit rädd för problem med löneutbetalningar, men det visar sig senare.
En nyhet är att grunddelen för grundläggande utkomststöd för personer under 18 år höjs med tio procent för år 2023.
Närståendevård
Vårdarvodet för närståendevård stiger till minst 439,70 euro i månaden. Taxorna ökar beroende på hur tunga behandlingsfaser det är fråga om, och ledigheterna ökar något.
Men ansvaret för stöd för närståendevård överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Det betyder att stödet också kan sjunka i vissa kommuner, som Svenska Yle har rapporterat under hösten, till exempel i västra Nyland.
Jobb, utkomst och pensioner
Förutom att pensionerna stiger med 6,8 procent för samtliga pensionärer – en historisk indexhöjning – sker det ökningar i flera bidrag för pensionstagare.
Företagarnas pensionsskydd och sociala trygghet ska förbättras så att arbetsinkomsten bättre ska motsvara värdet på företagarens arbetsinsats.
Sysselsättningsgraden för personer som fyllt 55 år ska höjas, de ska sysselsättas snabbare. Därför försvinner några tilläggsdagar i omställningspenningen.
Lagen om utkomststöd ändras, men verkar handla mer om rätten till personlig service än mer pengar i handen.
Möjligheten till partiell sjukledighet förlängs från 120 till 150 vardagar. Det kan beviljas personer som är förhindrade att förvärvsarbeta.
Invandring och flyktingar
Finland tar under året emot 1 050 kvotflyktingar. I flyktingkvoten ingår 420 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet, 210 afghanska flyktingar från Iran och 160 kongolesiska flyktingar från Zambia.
Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen görs enklare med ett nytt D-visum för längre vistelser. Därmed blir inreseförfarandena smidigare, speciellt för personer i ledande ställning med familjer. Senare gynnas också studerande och forskare.
Ukrainare med tillfälligt skydd i Finland får förlängt uppehållstillstånd. Giltighetstiden för uppehållstiden förlängs automatiskt för dem som har beviljats tillfälligt skydd inom EU.
Offer för människohandel får bättre behandling och hjälp. Diskriminering i arbetslivet ska övervakas bättre. Möjligheterna till lönegaranti ökas för offer för arbetsrelaterat utnyttjande i den grå ekonomin.
Papperslösa personer får rätt till hälso- och sjukvårdstjänster som betraktas som nödvändiga, även om de är icke brådskande.
Studiestödet stiger
Studiestödets inkomstgräns höjs med 50 procent. En studerande med studiestöd för nio månader kan ha bruttoinkomster på 18 720 euro under år 2023 och ändå behålla studiestödet.
Måltidsstödet för studerande stiger med 25 cent per måltid, till 2,55 euro per måltid. Den skattefria lunchförmånen för arbetstagare ökar också. Kostförmånens maximibelopp är från årsskiftet 12,70 euro per måltid.
Skatterna förändras
I samband med vårdreformen förändras också beskattningen, då kommunernas vårdutgifter överförs till de nya välfärdsområdena.
Skatteförvaltningen meddelar också om andra höjningar. Det skattefria inrikes dagtraktamentet stiger till 48 euro och kilometerersättningen för arbetsresor till 53 cent per kilometer.
Rätten till ränteavdrag för bostadsskuld slopas nu helt och hållet. Däremot höjs arbetsinkomstavdragets maximibelopp för de äldsta arbetstagarna för att hålla dem kvar i arbetslivet. Den nyheten beskrivs noggrannare här.
Det kan också bli billigare att åka kollektivt, under årets första fyra månader. Då ska persontransporttjänster i Finland temporärt befrias från mervärdesskatt.
En mervärdesskattesats på 10 procent har tillämpats på försäljningen av persontransporter. Den skattesänkningen borde överföras direkt till transportbolagens kunder.
Bättre statlig service – också på plats
Distansarbetet har ökat för statens personal under covid-19-pandemin. Staten främjar nu utvecklandet av nya arbetssätt och stöder multilokalt arbete, och därmed också distansarbete.
Det blir förändringar i ämbetsverkens öppethållningstider, med minst tre timmars daglig öppethållning. De ska bli mer flexibla, men beakta kundernas behov, också utan tidsbeställning.
En ny lag träder i kraft för att ersätta statsanställda för olycksfall i arbete som har inträffat vid distansarbete. Ett sådant olycksfall som ersätts ska ha inträffat i samband med att arbete utförs eller med förflyttning från ett ställe till ett annat på grund av arbetet.