Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Strejkbeskeden avlöser varandra – därför är förhandlingarna svåra just nu

Från 2023
Uppdaterad 15.02.2023 08:48.
Anonyymejä PAM:in lakkolaisia kylttien kanssa.
Bildtext För några dagar sedan nådde handeln sitt kollektivavtal efter att arbetskonflikten resulterat i en tre dagars strejk.
Bild: Esa Huuhko / Yle

Arbetskonflikter uppstår när parterna inte kan nå en lösning vid förhandlingsbordet. De osäkra ekonomiska utsikterna gör att arbetsgivarna inte vill höja lönerna.

Stuvare, långtradarschaufförer och anställda vid lastningsterminaler börjar strejka från och med i dag.

Men transportbranschen är inte den enda branschen där förhandlingarna varit svåra. Flera sektorer saknar fortfarande kollektivavtal även om de inte gett någon strejkvarning ännu.

Trots att Industrifacket och handeln nyligen har lyckats förhandla fram nya avtal stampar många andra förhandlingar på stället.

Branscher utan avtal

  • Inom transportsektorn har busschaufförernas avtalsförhandlingar inte lett någon vart.

  • Statens tjänstemän har inget nytt kollektivavtal. Ett förhandlingsresultat var redan nära men sedan drog sig arbetsgivarsidan ur förhandlingarna.

  • De universitetsanställda och prästerna har inte heller något gällande avtal.

Centralorganisationen STTK:s ordförande Antti Palola förklarar varför förhandlingsläget är så knepigt.

– Jag tror att den största utmaningen är köpkraften som rasade i fjol på grund av den höga inflationen. Och sedan förstås de stigande räntorna, säger Palola.

Palola har svårt att säga hur många strejker vi fortfarande kan vänta oss i vår. Han intygar ändå att inget fackförbund vill gå i strejk.

– Jag brukar säga att en strejk eller en arbetskonflikt alltid är ett tecken på att förhandlingarna har misslyckats av en eller annan orsak, säger Palola.

Företagen vågar inte tro på framtiden

Ilkka Oksala, direktör vid Finlands näringsliv EK, håller med om att omständigheterna är exceptionella. Förutom den höga inflationen lyfter han också fram att företagen har svårt att förutspå framtiden.

– Ur företagens synvinkel handlar det om de grumliga utsikterna. Det handlar förstås också det som har drivit upp inflationen, det vill säga de stigande energipriserna som påverkat företagen, säger Oksala.

Oksala påminner om att tidigare avtalsrörelser på förbundsnivå har förts när inflationen varit minimal och räntorna negativa. Nu har situationen förändrats totalt, säger han.

Ur löntagarnas synvinkel handlar det om försämrad köpkraft medan företagen inte vågar tro på framtiden.

Lönepåslagen har varit måttliga

Oksala tycker att förhandlingarna trots allt har framskridit i ganska snabb takt efter att industrifacket fick sitt avtal. I nuläget har man slagit fast lönerna för mer än 300 000 anställda inom den privata sektorn.

– Man kan säga att vi kommit igång väl nu och att den allmänna linjen har etablerats.

Lönerna har inte stigit i samma takt som inflationen. Har arbetstagarsidan gjort uppoffringar för att uppnå arbetsfred?

– Både ekonomer som står nära arbetstagarsidan och näringslivet har bedömt att lösningarna varit måttliga både för företag och anställda, säger Oksala.