Den politiska debatten i Hangö går allt oftare på finska – fullmäktigeledamöter: ”Hangö har ett bra språkklimat”

Politiker från Svenska folkpartiet och svenska Socialdemokraterna talar allt mer finska i den offentliga debatten. Ändå finns det inget uttalat krav på det från andra partier.

I Hangö finns av hävd en levande tvåspråkighet, där folk kan göra sig förstådda på sitt eget modersmål.

Men samtidigt har alerta Hangöbor noterat att det skett en viss förfinskning av den officiella politiska debatten.

Jag har också fått liknande respons: ”Varför använder man så mycket finska, varför talar man inte mer svenska?”

Helena Lesch-Saarinen, Svenska folkpartiet

Det handlar då dels om vilket språk man argumenterar på i fullmäktigesalen, dels om vilket språk politiker använder då de skriver i sociala medier.

– Jag har också fått liknande respons: ”Varför använder man så mycket finska, varför talar man inte mer svenska?”.

Det säger SFP:s Helena Lesch-Saarinen, som själv sitter i både stadsstyrelsen och fullmäktige, där hon konsekvent försöker tala svenska.

– Det har varit så genuint för vårt fullmäktige, att vi för en tvåspråkig dialog.

Nyvald SFP:are svarar på det språk debatten går

Mathias Bilenberg tillhör den yngre generationen av SFP:are och är invald för första gången. Han är också ordförande för partiets lokalavdelning i Hangö.

Bilenberg säger att han nog tillhör dem som ofta diskuterar på finska, speciellt i sociala medier.

– Jag har strävat efter att just på sociala medier kommunicera på det språk debatten går på.

Det är klart att det är viktigt att prata svenska, men på det stora hela kan man inte motarbeta sig själv genom att inte göra sig förstådd

Mathias Bilenberg, Svenska folkpartiet

Han tycker att det viktigaste är att man förstår varandra. Att svara på svenska till en som inte kan språket ser han att kan vara ganska kontraproduktivt.

– Det är klart att det är viktigt att prata svenska, men på det stora hela kan man inte motarbeta sig själv genom att inte göra sig förstådd.

Bilenberg skriver inte under att det är en generationsfråga att vissa ledamöter använder mer finska än svenska.

– Nej, jag tycker nog att det sker oberoende av ålder. Ofta handlar det mer om att man svarar en finskspråkig på finska för att det är enklare att debattera så.

Han förstår ändå att väljarna kan tycka att i synnerhet partier som SFP och SDP har ett ansvar att använda svenska och stå upp för den.

– Men också Vänsterförbundet brukar ju aktivt svenska i fullmäktige, jag tycker vi egentligen har det ganska bra ställt.

Svensk socialdemokrat: ”Mitt byråkratspråk är finska”

Förutom SFP som för en uttalad tvåspråkig politik, har SDP en svensk förening i Hangö.

Tom Rönnblad tillhör Hangö svenska socialdemokrater och sitter i både stadsstyrelsen, stadsfullmäktige och är stadsstyrelsens representant i miljönämnden.

Rätt ofta för han sin talan endast på finska.

– Det vill bli så för att det finns de som inte förstår svenska så bra och då är det lättare att ta det på ett språk.

Tom Rönnblad säger att de flesta finskspråkiga ledamöter säkert förstår vardagssvenska, men när det handlar om mer komplicerade sakfrågor så kan det finnas luckor i ordförrådet.

Han säger att hans eget ”byråkratspråk” är finska.

Det beror på att en stor del av det bakgrundsmaterial som ledamöterna får är enbart på finska.

– Det viktigaste i politiken är ändå att alla förstår vad det är man beslutar om

Tom Rönnblad, svenska Socialdemokraterna

Då är det svårt att prata och besluta om sakfrågor på ett ord som saknar rätt terminologi.

– Det viktigaste i politiken är trots allt att alla förstår vad man beslutar om.

Liberalt språkklimat i Hangö

Både SFP:s Helena Lesch-Saarinen, Mathias Bilenberg och SDP:s Tom Rönnblad säger att Hangö har ett bra språkklimat.

Några språkstrider förekommer inte och alla är måna om att alla ska förstå substansen.

Alla tre är också av den åsikten att tjänstemännen gör sitt yttersta för att bemöta bägge språkgrupper och ge information på båda nationalspråken.

Man ska inte underskatta motparten. Det finns säkert många ledamöter som gärna hör svenska och på det sättet får en chans att lära sig språket

Helena Lesch-Saarinen, Svenska folkpartiet

Helena Lesch-Saarinen lyfter ändå fram att det som representant för ett parti som värnar om svenskan och tvåspråkigheten är viktigt att tala svenska.

– Man ska inte underskatta motparten. Det finns säkert många ledamöter som gärna hör svenska och på det sättet får en chans att lära sig språket, säger hon.

Tom Rönnblad säger att språket aldrig varit något han så mycket funderat över.

Det stämmer nog att jag i politiken borde skärpa mig och tala mer svenska

Tom Rönnblad, svenska Socialdemokraterna

I sitt jobb som arrangör av torg och marknader, pratar han flera olika språk med sina kunder och kolleger, ”ibland till och med teckenspråk”.

– Men det stämmer nog att jag i politiken borde skärpa mig och tala mer svenska.

Tvåspråkighet kostar och tar tid

Enligt Tom Rönnblad handlar en tvåspråkig politik också om resurser.

Det kostar att ta fram material på båda språken och det tar tid att säga allt på både finska och svenska i fullmäktigesalen.

Han säger att beredningarna brukar vara på bägge språken och utöver det talar tjänstemännen både finska och svenska samt förklarar eventuella saker som endast finns på ett språk, om det behövs.

Ibland är ändå resursfrågan självförvållad.

– Stadens egen personal har ju bara krympt de senaste åren. Man får nästan slåss för att tjänster ska besättas då folk går i pension, konstaterar Rönnblad.

SFP:s Helena Lesch-Saarinen har också noterat att en del information endast ges på finska.

– Ofta handlar det då om information från nationella myndigheter eller konsultrapporter som staden beställt. Men jag tycker nog våra tjänstemän gör sitt bästa för att översätta material, antingen muntligt eller skriftligt.

Helena Lesch-Saarinen håller ändå fast vid, att det är viktigt för alla ledamöter att tala sitt eget modersmål och också kräva att få material på det egna språket.

– Det gäller att inte tänka ”låt gå den här gången” och därmed sopa problemen under mattan, utan att faktiskt våga begära information på sitt modersmål.

Hangö har till skillnad från andra västnyländska kommuner inte en officiell translator. Det verkar som om staden förlitar sig på de förtroendevaldas språkkunskaper och attityd.

– I slutändan är det ju, nu hittar jag inte det svenska ordet, en asennekysymys. Det är en attitydfråga, slår SDP:s Tom Rönnblad fast.

Så här ser de andra partierna på tvåspråkigheten

Om man tittar på de fullmäktigemöten som staden sänder på sociala medier kan man lätt följa med på vilket språk beslutfattandet sker.

Hangö fullmäktige har 31 ledamöter och på mötena närvarar också de ledande tjänstemännen.

Sannfinländare: Två språk fungerar på tvåspråkiga områden

Sannfinländarnas Katja Liettyä, som ofta sitter som ersättare i fullmäktige för invalda Marko Niemi, har som finskspråkig inte nämnvärt reagerat på att det skulle talas mindre svenska i fullmäktige.

– Vad jag förstår får alla använda sitt modersmål och det gör man också i rätt stor utsträckning.

Hon förstår själv svenska så pass bra att det inte är ett problem för henne om någon pratar endast svenska, och hon pratar själv lite svenska.

I tvåspråkiga trakter är det bra att tala båda språken. Det hjälper den politiska förståelsen för människors vardag

Katja Liettyä, Sannfinländarna

På ett nationellt plan, i trakter där majoritetsspråket är finska, ser hon inget behov av att särskilt behöva föra fram svenskan.

– I tvåspråkiga trakter är det bra att tala båda språken. Det hjälper den politiska förståelsen för människors vardag.

Samlingspartist: Jag har lättare att uttrycka mig på mitt känslospråk

Samlingspartiets Ville Ekroos tycker att fullmäktige fungerar friktionsfritt på de två nationalspråken.

Han har inte lagt märke till att ledamöterna skulle tala mindre svenska än tidigare.

– Själv pratar jag oftast finska eftersom jag kan uttrycka mig mer nyanserat på mitt modersmål. I synnerhet om debatten hettar till lite. Då blir jag ibland så upprörd att jag inte skulle få fram ett ord på svenska, jag skulle bara börja stamma, konstaterar han.

Ville Ekroos säger ändå att han utanför fullmäktigesalen gärna pratar svenska och att han alltid försöker ge intervjuer på svenska.

Jag tycker nästan det är ett större problem att SFP inte verkar vilja delta i diskussionen på sociala medier alls, inte på någotdera språket

Ville Ekroos, Samlingspartiet

Vad SFP anbelangar, vill han ge partiet en känga för att det verkar tiga på två språk.

– Jag tycker nästan det är ett större problem att SFP inte verkar vilja delta i diskussionen på sociala medier alls, inte på någotdera språket.

Gröna vill vara ett tillåtande parti

Grönas Teemu Köppä har flyttat från Birkaland till Hangö som enspråkigt finsk med endast skolsvenskan i bagaget.

För honom är det därför viktigt att få information på finska.

– Nog har jag ibland fått rycka grannen i ärmen i fullmäktige för att få hela bilden klar för mig. Hittills har alla har varit tillmötesgående och översatt för mig.

Vi betraktar ju oss som ett civiliserat parti och då är det en grundläggande rättighet att få tala sitt eget språk

Teemu Köppä, De Gröna

De Grönas lokala Hangöförening är i praktiken finskspråkig. Eftersom det är Köppä som leder den, går mötena på finska.

Han är ändå öppen för att svenskspråkiga talar sitt modersmål i alla sammanhang.

– Vi betraktar ju oss som ett civiliserat parti och då är det en grundläggande rättighet att få tala sitt eget språk, säger han.

Obunden: Vilket språk man talar beror på med vem man pratar

Tvåspråkiga Rolf Nyström är i skrivande stund den enda obundna ledamoten i fullmäktige. Förra mandatperioden hade den obundna gruppen Hanko 2016 två representanter.

– Jag pratar mest finska för att jag pratar bättre finska än svenska, även om jag är uppvuxen i en tvåspråkig familj.

Det är klart jag talar svenska om det behövs

Rolf Nyström, obundna gruppen Hanko 2016

Han konstaterar att i Hangö beror det lite på vem man pratar med, vilket språk man använder. Om man börjat prata ett språk med en person byter man sällan.

Han pratar ändå gärna svenska i andra sammanhang.

– Det är klart jag talar svenska om det behövs.

Kristdemokrat: Ta modell av Ingå

Olli Mustonen är Kristdemokraternas enda representant i fullmäktige.

Liksom Teemu Köppä, brukar han få hjälp av sina medledamöter att översätta ärenden i flykten. Det är ändå inte detsamma som att få likadan information som de andra.

Ibland grämer det mig om jag inte förstår vad som sägs på svenska, men det känns säkert på samma sätt för mina svenskspråkiga kolleger ibland

Olli Mustonen, Kristdemokraterna

Han efterlyser en större parlamentarisk bredd som inkluderar fler i beredningsskedet, ”modell Ingå”. Bland annat skulle han gärna se att det ordnades kvällskolor för fullmäktigeledamöterna i viktiga frågor. Det skulle öka allas insyn, kunskap och bädda för ett smidigare beslutsfattande.

– Då har alla chans att ställa frågor och bekanta sig mer på detaljnivå med ärendet. Det kunde förhindra plötsliga kovändningar i fullmäktige, funderar han.

– Ibland grämer det mig om jag inte förstår vad som sägs på svenska, men det känns säkert på samma sätt för mina svenskspråkiga kolleger ibland.

Precis som de andra partierna i fullmäktige flaggar han för en levande tvåspråkighet, under förutsättning att alla ledamöter bereds möjlighet att förstå samtliga ärenden och att de har korrekt språkdräkt.

Vänsterförbundet tänker också på väljarna

Vänsterförbundets Birgitta Gran, uppvuxen på Åland, säger att hon rent av blivit mer noga med att prata svenska på sistone.

– Det beror lite på dagsformen, på ärendet och vem som startar diskussionen. Ibland kan det vara enklare att i ett litet ärende svara på finska, om man vet att den som startat diskussionen inte förstår svenska så bra.

Birgitta Gran betonar att språkfrågan inom politiken inte enbart berör partierna och deras representanter. Speciellt för väljarna kan det ha betydelse på vilket eller vilka språk den offentliga debatten förs.

Det är ju inte bara med tanke på de andra ledamöterna som det är viktigt vilka språk man använder, utan också för att väljarna ska veta vad det handlar om

Birgitta Gran, Vänsterförbundet

Därför strävar hon alltid i viktiga ärenden att lägga fram sina synpunkter eller förslag på båda språken.

– Det är ju inte bara med tanke på de andra ledamöterna som det är viktigt vilka språk man använder, utan också för att väljarna ska veta vad det handlar om.