Fler gruvor i Finland kunde bryta kinesisk dominans

I Finland inrättas gruvor i ökande takt, eftersom EU vill minska sitt beroende av kineiska metaller. I Lappland utgör brist på arbetskraft ett problem.

Intill dagbrottet i Kevitsagruvan jobbar en schaktmaskin. På ett tjugo hektar stort område kommer man efter hand att plantera växter, till exempel talldominerad blandskog. En bit ifrån bryts ny malm som förs till smältverken i Harjavalta och Rönnskär för anrikning.

EU vill bygga upp en egen europeisk försörjningskedja för sällsynta jordartsmetaller och göra slut på Kinas nuvarande monopolställning. Det betyder att driften fortsätter i multimetallgruvan i Sodankylä.

– Vi producerar koppar, guld, platina, palladium och kobolt. Och de behövs alla för att göra den gröna omställningen i Europa möjlig, säger Boliden Kevitsa Mining Oy:s chef för kommunikations- och samhällskontakter Anna Sundqvist.

Förra året bröt man 10 miljoner ton malm i gruvan. Den mängden gav cirka 133 000 ton nickelkoncentrat och cirka 100 000 ton kopparkoncentrat.

Finland har mineraler som Europa behöver, men gruvdrift delar åsikter

För att klara av den gröna omställningen måste fler gruvor öppnas. Samtidigt vill EU att vi ska bli oberoende av Kina och Ryssland. Men frågan är om kommunerna vill ha nya gruvor på sitt område?

I jordmånen i norra Finland och Sverige finns faktiskt allt som behövs för att bryta sig loss från de metaller som importeras från Kina. Det är ingen slump att största delen av malmprospekteringen i Finland sker i Lappland.

– EU:s självförsörjningsmål märks nog redan av i Lappland. Beroende på hur man räknar så finns här 7–9 gruvprojekt i olika skeden, det fennoskandiska grönstensbältet är ett potentiellt område för sådan här produktion, säger Mika Riipi, ordförande för Lapplands landskapsförbund.

I Lappland är tre metallmalmsgruvor i drift, medan det finns planer på ett halvdussin till och ytterligare planer görs upp för tre gruvor som redan är avvecklade.

Cirka 98 procent av de sällsynta jordartsmetaller som behövs i Europa importerades från Kina år 2021. Hela 19 av de 30 råvaror som klassificeras som kritiskt viktiga importeras i huvudsak från Kina.

Då handlar de tom råvaror som är nödvändiga för att öka vindkraftsproduktion, vätgaslagring och batteritillverkning. De behövs även om bilindustrin utvecklar nya batterimaterial.

Behovet av sällsynta jordartsmetaller förväntas femdubblas i Europa före år 2030, i takt med att den globala omställningen till förnybar energi går vidare. Kina är väl medveten om det och man befarar att landet tänker använda sin monopolställning till politiska påtryckningar.

Kina har redan hotat USA med exportförbud för sällsynta jordartsmetaller och den permanentmagnetteknologi som bygger på dem som motåtgärd för det exportförbud för halvledarprodukter som USA har infört.

Det kommer inte som någon överraskning för Europa om liknande begränsningar också införs för exporten till EU-länder. Kinas femårsplan säger att exporten ska minskas så att landet har tillräckligt med råvaror för sin egen växande inhemska efterfrågan.

Att vara beroende av kinesiska råvaror kan visa sig vara en stor risk för EU.

Nya gruvor i norra Lappland och norra Sverige – var ta arbetskraften?

Det statliga svenska gruvbolaget LKAB meddelade i januari att man upptäckt Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna.

En fyndighet av motsvarande storlek undersöks också i Savukoski i Sokli. Jorden där är rik på sällsynta jordartsmetaller men också koppar, mangan, vermikulit och niob.

En utmaning för att kunna öppna nya gruvor är att de kräver arbetskraft. Med de nuvarande gruvorna är arbetslöshetsgraden i Sodankylä redan den lägsta i Lappland och det är svårt att få tag på de hundratals nya arbetstagare som gruvorna behöver.

– Inte får vi nya arbetstagare i Sodankylä i alla fall, för här har alla redan i praktiken jobb, funderar Jari Rantapelkonen, kommundirektör i Sodankylä.

I skrivande stund sysselsätter gruvorna i Lappland över 1 200 personer, men bara varannan av de anställda kommer från den ort där gruvan finns.

– Det finns arbetslöshet i kommunerna i Lappland, men jag kan inte föreställa mig att vi för betydande antal anställda från grannkommunerna heller. Det är oundvikligt att vi behöver arbetskraft från utlandet.

Helt oklart är också var de nya arbetstagarna ska kunna bo.

Snabbare process för att dra igång gruvdrift

EU:s ambitiösa mål att övergå från fossila bränslen till förnybar energi på några decennier kan visa sig vara övermäktigt om unionen inte klarar av att lösa frågan om var man tar de material som behövs för övergången.

Europeiska kommissionen godkände i mars en förordning om råvaror av avgörande betydelse i syfte att göra EU mer självförsörjande i fråga om gruvdrift, förädlig och återvinning.

För första gången publicerade kommissionen också en förteckning över strategiska metaller där målen för självförsörjning var högre än för andra material. På listan finns metaller som är viktiga med tanke på försvars- och rymdteknologi samt den gröna omställningen. Sådana metaller är till exempel kobolt, koppar, litium, nickel och mangan.

Projekt som anses strategiska utlovas bättre finansieringsmöjligheter och kortare väntetid på tillstånd. Det innebär att det skulle vara möjligt att få det gruvtillstånd som behövs för en ny gruv på två år.

Nya gruvor på värdefulla naturområden?

Europa har väldigt få stora reserver där man kan bryta viktiga metaller. Utöver Finland finns de områden som bäst lämpar sig för nya gruvor i Sverige och Portugal.

Kommissionen har som mål att minst 10 procent av den årliga förbrukningen ska brytas inom EU-området år 2030. För att nå det målet krävs att nya gruvor öppnas under de närmaste åren.

Planerna på ökad gruvverksamhet har särskilt i Sveriges arktiska områden väckt oro över att etableringen av nya gruvor ska omöjliggöra samernas traditionella levnadssätt i området.

Den fyndighet som finns i Kiruna ligger i ett område som lokala renskötare använder som vinterbete.

Portugal är den största litiumproducenten i Europa och har fortfarande stora outnyttjade litiumreserver. Lokal opposition har ändå stoppat auktioner av nya gruvtillstånd.

Även gruvprojektet Sokli i Savukoski har väckt kritik och området har föreslagits bli en del av Urho Kekkonens nationalpark.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Suomi voisi avata paljon enemmän kaivoksia ja murtaa Kiinan ylivaltaa av Jari Tanskanen. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.