Slaget efter tolv: ”Åbo är den största stadsregionen i Norden som helt saknar lokal spårtrafik”
Vanda blir Finlands fjärde spårvägsstad, i Åbo går debatten het om framtida spårvägar.
I måndags kunde alla spårvägsvänner i Vanda korka champagnen för efter årtionden av diskussionen så beslöt stadens politiker till sist att man säger ja till stadens första spårvägslinje.
Är spårvägar framtiden eller bara dyr polering av imagen?
Den ska bli 19 kilometer lång och gå från Helsingfors-Vanda flygfält till Mellungsby. Samma dag öppnades också en tjänst i Åbo där Åboborna får en chans att säga vad de tycker om en planerad snabbspårväg i Åbo. Och i och med det har också debatten om spårvägarnas för- och nackdelar i Åbo blossat upp igen.
Kan man överhuvudtaget säga nej till spårvägar idag, eller är det ett självklart steg in i framtiden? Det debatterades i torsdagens Slaget efter tolv. Där deltog Ulla Achrén som representerar Svenska folkpartiet i Åbos stadsstyrelse och Valentin Lindén som är tidigare Åbobo och numera bosatt i Helsingfors. Han är aktiv i en grupp på Facebook som driver spårvägsfrågan och kräver att en sådan ska förverkligas så snabbt som möjligt.
Valentin Lindén säger att Åboregionen med sina 338 000 invånare är den största stadsregionen i Norden som helt saknar lokal spårtrafik. Lund är den nyaste spårvägsstaden i Sverige, och flera städer planerar att bygga ut sitt spårvägsnät som till exempel Stockholm, Köpenhamn och Trondheim, berättar Lindén.
– Spårvagnarna är trevliga, de är lättillgängliga för personer som är rullstolsburna, praktiska för personer som transporterar tunga saker, föräldrar med barnvagnar, räknar Lindén upp.
Faktum är att erfarenheter visar att människor verkar föredra spårvägar framför bussar om det är möjligt att välja. Personer som annars inte åker kollektivt är mer benägna att välja kollektivtrafik om man bygger spårvägar. Erfarenheter från bland annat Tammerfors tyder på detta.
Åbo växer – alla kan inte köra bil
Enligt befolkningsutvecklingsprognoser kommer Åbo, Tammerfors och Helsingfors att fortsätta växa. Urbaniseringstrenden är stark i Finland. Man räknar med att Åbo kommer att ha cirka 50 000 fler invånare år 2050, en del räknar med till och med 100 000 fler invånare. Då behövs nya trafiklösningar. Lindén hävdar att Åboborna är särskilt njuggt inställda till kollektivtrafik och väldigt förtjusta i sina bilar.
– Det här är en relik från den tiden då man lade ner den gamla spårvägen på 1970-talet. Sedan dess har man kultiverat en kultur i Åbo där bilismen är det enda rätta. Samtidigt ökar invånarantalet i Åbo. Det känns inte riktigt ok just nu. Vi måste få mer folk att åka mer kollektivt, säger Lindén.
Han menar att elbussar inte har ökat invånarnas benägenhet att åka kollektivt.
– I Tammerfors går spårvägen till stadsdelen Hervanta. Där åker idag lika många människor spårvagn som hela Åboregionens busstrafik sammantaget, säger Lindén.
Tammerfors spårvägar stod klara år 2021. Från Tammerfors har man redan fått statistik som visar att passagerarmängderna och de positiva effekterna på investeringar och byggande har överträffat förväntningarna.
Budgeten oroar
Ulla Achén är främst bekymrad över kostnaderna.
– Vanda hade budgeterat för cirka 400 miljoner euro, men då de fattade sitt beslut var kostnaderna uppe i 600 miljoner euro. Åbo har budgeterat 333 miljoner euro och 39 miljoner euro för vagnarna. Vad kommer det här att betyda? frågar sig Achrén.
En femtedel av Åbos elever är utplacerade i tillfälliga utrymmen, vi behöver nya friska skolor och daghem.
Ulla Achrén
Hon räknar upp alla de utvecklingsprojekt som Åbo stad har planerat – bland annat vetenskapsparken i Kuppis, området kring Aningaisbacken, ett nytt resecenter för buss- och tågtrafik ska byggas, hamnen ska förnyas och en ny terminal ska byggas.
– En del anser att 370 miljoner euro är en pipa snus och att spårvägsprojektet är återbetalat på 30 år. Men en femtedel av Åbos elever är utplacerade i tillfälliga utrymmen och vi behöver nya friska skolor och daghem, påpekar Achrén.
Achrén konstaterar att en ny skolbyggnad kostar 10 miljoner euro och ett nytt daghem 5 miljoner euro.
Valentin Lindén vill inte ställa spårvägar mot andra investeringar.
– Spårvägar är attraktiva. Och bussar och bilar som rullar på asfalt skapar hälsovådligt gatudamm. Om man vill göra något åt det så finns det inga alternativ, funderar Lindén.
Spårvägar lyfter utsatta områden
I Tammerfors har man dragit spårvägen mellan stadsdelen Hervanta och centrum, i Åbo vill man dra linjen mellan Kråkkärret och centrum. Det här är två förorter som påminner om varandra: Kråkkärret är en stor stadsdel där det talas cirka 60 språk. Spårvägen blir ett sätt att lyfta förorter där det finns socioekonomiska bekymmer och knyta dem närmare centrum.
– Det ligger något i det, säger Ulla Achrén. Det experimenteras en hel del med detta i både Finland och i världen. Jag efterlyser mer analys, och jag är inte direkt avogt inställd till alla aspekter av spårvägarna.
Ett argument som Achrén däremot inte köper är den positiva snöbollseffekten som spårvägar förväntas ha på andra planerade investeringar.
Experten på befolkningsutveckling och trender i Finland Timo Aro, som nyligen har rekryterats som Åbos nya forskningschef, är fullständigt övertygad om att spårvägen behövs. Han säger att erfarenhet visar att spårvägar helt enkelt har den effekten att investeringar och planer som möjligtvis ska förverkligas i ett område får en kraftig skjuts framåt då en spårväg byggs. Det ger området en jätteknuff framåt. Han menar att Åbo inte har råd att låta bli att investera i spårvägar.
– Det är ju helt klart att det är så! håller Lindén med.
Achrén är mer skeptisk.
– Det är ett argument som jag har hört många gånger. Säkert kan det ligga något i det, men jag tror inte riktigt på att det skulle vara så avgörande, säger Achrén.