Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Mikaela Johansson driver ett levande skärgårdsbibliotek – men artificiell intelligens kan göra bibliotekarier överflödiga

Från 2023
Mikaela Johansson är den enda som håller i trådarna på Korpos bibliotek. Hon säger att kunderna är det viktigaste med biblioteket.

I framtidens bibliotek kan bokrekommendationerna ges av en AI-robot i stället för en bibliotekarie. För Mikaela Johansson är utvecklingen både skrämmande och spännande i en enda röra.

Det är en vanlig arbetsdag för Mikaela Johansson på biblioteket i Korpo. En printer har teknikstrul, några skolelever tittar förbi för att låna böcker, det finns e-post som ska läsas och böcker som ska sorteras i hyllorna.

Johansson är född och uppvuxen i Korpo och känner de flesta av kunderna som besöker ortens bibliotek, vare sig det rör sig om barn från skolan som ligger vägg i vägg med biblioteket eller seniorer som dyker upp lika mycket för att låna en ny bok som för att prata av sig.

– Kunderna är det viktigaste och böckerna kommer som god tvåa. Utan kunderna är biblioteket bara ett arkiv, och det är kunderna som håller biblioteket levande. Jag är jätteglad över att vi har ganska många kunder här och att de lånar ganska mycket.

Kvinna står framför bibliotek.
Bildtext I fjol hade Korpobibban ungefär 10 000 besökare, vilket Mikaela Johansson beskriver som ganska så många.
Bild: Carl Fahllund

Korpo bibliotek har, likt de flesta andra biblioteken i Pargas, gått in för ett system där kunderna kan komma till biblioteket och låna böcker utan att en bibliotekarie är på plats. I nuläget är Mikaela Johansson – bibliotekets enda anställda – på plats fyra dagar i veckan.

Hon beskriver systemet som lyckat, då det har lett till att fler kunder kan använda tjänsterna när det passar dem. En del kunder insisterar ändå på att komma till biblioteket endast då Mikaela Johansson är på plats.

– Det finns bibliotek på en del ställen som infört meröppet som haft stora problem med stök och skadegörelse. Men här i skärgården så har vi hittills varit förskonade från det och jag hoppas att det ska hålla. Vi har kameraövervakning och så behöver man bibbakort och en kod för att komma in hit.

Skylt med öppettider i bibliotek.
Bildtext Blanka är ett åboländskt bibliotekssamarbete mellan biblioteken i Pargas stad och Kimitoöns kommun som bland annat erbjuder ett gemensamt bibliotekskort och gemensamma e-material.
Bild: Carl Fahllund

Biblioteken i brytningstid

Bibliotekens roll har förändrats under de senaste tio åren. Förut kom kunder in bara för att lån böcker, men nu har biblioteket blivit mer som ett vardagsrum dit folk kan komma för att läsa tidningar och printa, säger Johansson.

För bibliotekarien betyder det här att allt mer tid numera går åt till att exempelvis planera olika evenemang som bokprat och frågesporter. Sådana program är viktiga för att öka bibliotekens synlighet.

Jag tror att biblioteken har en plats i framtiden också, men det är klart att vi får vara lite på tårna

Mikaela Johansson, bibliotekarie i Korpo

Såklart finns också grundfunktionen att förse människorna med litteratur kvar.

En av Johanssons huvuduppgifter är att välja vilka böcker biblioteket ska köpa in, och här vill hon gärna få in mer förslag kring vilka böcker folk vill läsa. Det går nästan alltid att beställa in bokönskemålen, säger hon.

Bildtext Arkivbild. Finlands enda bokbåt åkte tidigare runt i den åboländska skärgården, men för ungefär tio år sedan så gick sista resan.
Bild: Yle/Christa Mäkinen

Det finns inga bokbussar i skärgården, men tidigare fanns det en bokbåt som åkte omkring mellan öarna. Det slutade man med då det inte längre var lönsamt och den inte användes så mycket. Folk reserverade på nätet och kom och hämtade sina böcker på andra vägar, säger Johansson.

För de kunder som inte kan komma till biblioteket för att hämta sin bok så har man också infört en tjänst som heter ”Boken kommer”, där biblioteket tillsammans med Röda korset delar ut böcker. Tjänsten skulle gärna få användas mera, säger Johansson.

Vad lånas just nu?

Det som flyger av hyllorna just nu är deckare och biografier. Bland annat presidentfru Jenni Haukios biografi står högt på reservationslistorna.

Bland barn och unga har Mikaela Johansson märkt av att 2000-talets fantasyboom med titlar som Harry Potter har mattats av. I stället är det böcker om superhjältar som står högt i kurs.

”Vill vi ha bokrekommendationer av en AI eller av en person?”

Riktar man blickarna mot framtiden så finns det många utmaningar. Det har talats mycket om hur artificiell intelligens, AI, kommer att påverka olika yrken, och inom biblioteksvärlden så har förändringarna redan kommit igång.

– Jag tror att biblioteken har en plats i framtiden också, men det är klart att vi får vara lite på tårna. Vi måste kämpa på som alla andra för att berättiga att vi ska finnas.

Johansson beskriver förändringarna som artificiell intelligens för med sig om både skrämmande och spännande i en enda röra. I små skärgårdsbibliotek så märks utvecklingen ännu inte av, men i större bibliotek i Finland har man redan börjat experimentera med att använda AI för bland annat informationssökning.

Johansson tror ändå att kundrelationen och medmänskligheten också i fortsättningen kommer att vara viktig, men att branschen inte heller ska vara främmande för att testa på nya saker.

Bibliotekarie arbetar vid dator.
Bildtext Tömma returlådan, kolla reserveringar, ta itu med intern post, städa i hyllorna, välja vilka böcker vi ska köpa in, hjälpa och prata med kunder, planera och hålla i olika evenemang. En arbetsdag på biblioteket har många olika rutiner och moment.
Bild: Carl Fahllund

– Vill vi ha bokrekommendationer av en AI eller av en person? Eller ska det bli någon sorts kombination av det?

Vad ser du som de största farorna med AI?

– Det är ju kanske att man blir överflödig som person, men jag tror inte riktigt det ändå. Det var ju lite som då det började komma e-böcker så talade man om pappersbokens död, men den har ju inte riktigt kommit ännu. Så nog tror jag på en hälsosam kombination av allting, och att vi bibliotekarier också har en plats i samhället.