Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Katastrofala följder för människor och miljö – vattenmassorna från Kachovkareservoaren kommer att översvämma väldiga områden

Från 2023
Uppdaterad 06.06.2023 21:14.
Programmet är inte längre tillgängligt
Dammsprängingen skadar miljön och översvämmar städer - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Sprängningen av dammen i Nova Kachovka kommer att få katastrofala följder för stora områden i Ukraina.

Nova Kachovkadammen var 30 meter hög och hundratals meter lång. Reservoaren ovanför dammen brukar innehålla kring 18 kubikkilometer vatten – vill säga närmare hälften av vattenmängden i Saimen.

Reservoaren är så stor att de som bor längs stränderna brukar kalla den för Kachovkahavet.

Nu forsar de här vattenmassorna nedströms ned mot Svarta havet. Det här skapar naturligtvis väldiga översvämningar och ofantliga skador på ekosystemen längs floden.

Ukraina kontrollerar den norra sidan av Dnepr och Ryssland den södra.

Samtidigt sjunker vattennivån i reservoaren. Det betyder vattenbrist i stora områden och på Krimhalvön som får sitt vatten från Nova Kachovka genom en kanal. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja får också sitt kylvatten från kanalen.

Översvämningar

Sprängningen har redan orsakat väldiga översvämningar. Enligt de ryska ockupationsmyndigheterna i närheten av dammen kommer vattennivån i orterna närmast dammen att stiga med upp till tolv meter.

Ukraina har uppgett att 18 orter hotas av översvämningarna och att man inlett evakueringar av 16 000 personer från de värsta drabbade områdena. Den ryska ockupationsmyndigheten uppger i sin tur att 14 orter hotas och att 22 000 personer ska evakueras.

En bild på en hel damm och under den en bild på samma damm efter att den förstörts.
Bildtext Nova Kachovkadammen före och efter attacken.
Bild: Yle

Översvämningarna kommer också att orsaka en ekologisk katastrof. Det finns flera sköra ekosystem längs Dnepr och Dneprdeltat är ett viktigt fågelhabitat.

Vattenmassorna kommer också att föra med sig föroreningar ned längs floden. Ukraina har också varnat för att översvämningarna sköljt med sig minor från sträderna.

En karta som visar storleken på Kachovkareservoaren jämfört med Nyland.
Bild: Harri Vähäkangas / Yle

Kärnkraftverket i Zaporizjzja

Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja ligger 150 kilometer uppströms från dammen och får sitt kylvatten från Kachovkareservoaren. När vattennivån sjunker ökar det risken för en olycka.

De goda nyheterna är att fem av kraftverkets sex reaktorer är nedkörda och håller på att kylas ned. Den sjätte reaktorn är också nedkörd men hålls varm för att kunna tas i bruk vid behov.

Hittills har både ukrainska och ryska kärnmyndigheter uppgett att det inte finns någon omedelbar hot mot kärnkraftverket. Kraftverkets kylvattensdamm rapporteras innehålla tillräckligt med vatten för att garantera säkerheten.

Men Ukraina understryker sprängningen ökar risken för en olycka ytterligare. Ryska styrkor har ockuperat kärnkraftverket sedan krigets början. Sprängningen av dammen kan också ses som ett hot.

Om det var ryska styrkor som sprängde Nova Kachovkadammen – vilket i nuläget är den överlägset mest troliga förklaringen – så har Ryssland än en gång visat att man är villig att begå extrema krigsförbrytelser. Med andra ord låter man förstå att man också kan spränga kärnkraftverket.

Jordbruk

Före kriget var Ukraina en världens viktigaste spannmålsproducenter. Landet exporterar fortfarande stora mängder spannmål.

Vatten ur Kachovkareservoaren används för konstbevattning i södra Ukraina. Hur allvarliga följderna blir för jordbruket är oklart. Men i värsta fall kan det leda till kraftigt minskade skördar och det kan få långtgående följder globalt.

Krimhalvön

Också Krimhalvön får sitt vatten genom en kanal som löper från reservoaren. När Ryssland ockuperade och annekterade Krim 2014 stängde Ukraina av den här kanalen. Det ledde till vattenbrist på halvön.

Kanalen öppnades på nytt av de ryska ockupationsstyrkorna för ett drygt år sedan.

Ockupationsmyndigheterna på Krim uppger att de tills vidare har tillräckligt med vatten i sina reservoarer, men att situationen kan bli svår på sikt.

Ukraina stoppade vattentillförseln genom kanalen efter att Ryssland ockuperade och annekterade Krim 2014. Då skapade bristen på vatten stora problem för jordbruket på halvön.

Kanalen öppnades på nytt av ryska ockupationsstyrkor 2022.

Militär betydelse

Sprängningen och de väldiga översvämningarna kan vara ett ryskt försök att bromsa den ukrainska sommaroffensiven.

Översvämningarna betyder att Ukraina under de närmaste veckorna inte kommer att kunna flytta styrkor över Dnepr vid till exempel Cherson. Då kan Ryssland eventuellt flytta en del styrkor från området mot mer hotade frontavsnitt.

Men en storskalig attack över floden hade varit riskfylld för Ukraina i vilket fall som helst och det är mycket möjligt att en sådan operation aldrig ingick i den ukrainska planen.

En högt uppsatt ukrainska befälhavare uppger till nyhetsbyrån Reuters att sprängningen inte kommer att hindra framryckningen.

‒ Den militära ledningen har räknat med den här sortens försåtliga fiendehandlingar, och de ska inte hindra våra styrkors framryckning i områden där det kan finnas vatten, sa befälhavaren Serhij Naev.

Sprängningen är också en klar krigsförbrytelse, vilket bland annat Europeiska rådets ordförande Charles Michel har understrukit.

Källor: AFP, Reuters, AP, BBC, Reuters, DW