Familjeidealet i förändring – allt fler unga väljer barnlöshet
Under det senaste årtiondet har fertiliteten sjunkit i alla länder med hög inkomstnivå. Dessutom har inställningen till den ideala mängden barn förändrats i olika åldergrupper, särskilt bland dem som är födda mellan 1985 och 1994.
Det visar färsk forskning vid Helsingfors universitet, som publicerats i tidskriften European Sociological Review.
Forskningen baserar sig på omfattade enkäter som Befolkningsförbundet gjort under åren 2007-2018.
I enkäterna deltog kvinnor och män från fem olika födelsekohorter: 1970-1974, 1975-1979, 1980-1984, 1985-1989 och 1990-1994.
Deltagarna meddelade sin personliga idealmängd barn, det vill säga hur många barn de skulle vilja ha.
Svaren jämfördes bland samma ålder inom olika födelsekohorter - till exempel de som föddes 1970-1974.
De som hör till de nyare födelsekohorterna ville ha betydligt färre barn än personer i de tidigare kohorterna, säger Kateryna Golovina från forskningskollegiet vid Helsingfors universitet.
Allt fler vill leva utan barn
Forskningsresultatet visar i sin helhet att inställningen till att bilda familj och familjeliv överlag har förändrats i Finland.
Bland barnlösa finländare som är födda efter 1985 har barnlöshetsidealet vunnit kraftigt i popularitet, vilket i sin tur kan vara en orsak till att nativiteten sjunkit, säger forskarna.
”De traditionella livsvalen har förändrats i dagens samhälle. Möjligheten till valfrihet kan å ena sidan leda till att allt fler personer väljer att leva utan barn, å andra sidan öka osäkerheten i frågan, säger Markus Jokela, professor i psykologi.
De här frågorna borde forskas i också i andra länder för att se om liknande förändringar i fertilitetsidealen sker också på andra håll, säger forskardoktor Kateryna Golovina.
Socioekonomiska faktorer spelar liten roll
Forskarna granskade också om den kraftiga nedgången i antalet barn finländarna vill ha beror på den ekonomiska osäkerhet som följde efter den ekonomiska krisen 2008.
”Skillnaderna i idealantalet barn mellan olika födelsekohorter är betydande, trots att det gick att se ett litet samband mellan utbildning, inkomst, sysselsättningssituation och idealantal barn”, säger Golovina.
Det här pekar i sin tur på att nedgången har att göra med en större kulturell förändring än enbart den tillfälliga förändring som den ekonomiska krisen ledde till, konstaterar forskarna.