Azerbajdzjan inleder ny offensiv mot separatisterna i Nagorno-Karabach
Azerbajdzjan har inlett en ny offensiv mot armeniska styrkor i utbrytarenklaven Nagorno-Karabach. Enligt den azeriska regeringen är målet är att driva ut alla armeniska styrkor ur enklaven.
Azerbajdzjan uppger att man endast angriper militära mål och säger sig ha öppnat humanitära korridorer för civila som vill fly undan striderna. En korridor till Armenien ska också ha öppnats.
Enligt separatistregeringen i Nagorno-Karabach är flera orter i enklaven under tung beskjutning.
‒ Azerbajdzjan har inlett en massiv artilleriattack mot Nagorno-Karabach, de beskjuter civila städer och civila i stor skala, uppger den inflytelserika affärsmannen och tidigare separatistledaren Ruben Vardanyan på X.
Separatisterna uppger att minst två civila har dödats och tiotals skadats i artielleribeskjutningen. Flera av de skadade uppges vara barn.
Enligt separatisterna försöker azeriska styrkor avancera djupt in i enklaven. Om Azerbajdzjan planerar att återerövra hela Nagorno-Karabach kommer det sannolikt att leda till massflykt från enklaven.
Azerbajdzjan uppger samtidigt att separatisterna beskjuter staden Sjusji i den av Azerbajdzjan kontrollerade delan av enklaven. Minst en civilperson ska ha dödats.
Främst bebott av armenier
Nagorno-Karabach är en del av Azerbajdzjan men bebos främst av armenier. Enklaven har kontrollerats av armeniska separatister sedan en blodig konflikt på 1990-talet. Armeniska styrkor erövrade också betydande landområden mellan Nagorno-Karabach och Armenien.
För tre år sedan återerövrade Azerbajdzjan delar av Nagorno-Karabach efter ett kort krig mot Armenien. Samtidigt isolerades utbrytarenklaven från Armenien.
Armenien förnekar att det finns armeniska arméstyrkor i Nagorno-Karabach. Det armeniska försvarsministeriet uppger också att det råder lugn längs gränsen mot Azerbajdzjan.
– Jag deklarerar att Armenien inte deltar i de väpnade operationerna och att Armenien inte har en armé i Karabach. För tillfället är läget längs hela Armeniens gräns stabilt, sa Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan.
Han anklagade samtidigt Azerbajdzjan för storskalig aggression och för att planera en etnisk rensning i Nagorno-Karabach.
Rysk fredsmedling lugnade inte läget
Det 44 dagar långa kriget 2020 visade att oljerika Azerbajdzjans militär var överlägsen den armeniska. Den azeriska militären använde sig bland annat effektivt av turkiska drönare mot Armeniens föråldrade pansarförband.
Nagorno-Karabach: Det lilla bergsområdet med den stora betydelsen
Striderna avslutades efter att Ryssland medlat fram en vapenvila som skulle övervakas av ryska fredsbevarande styrkor.
De ryska styrkorna har inte lyckats skapa lugn i utbrytarregionen. Rysslands resurser är också begränsade på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina.
Ryssland har i dag uppmanat parterna att stoppa blodspillan och försäkrar att de ryska fredsbevararna fortsätter sitt arbete i regionen. Ett tecken på Rysslands minskande inflytande i regionen är att Azerbajdzjan endast varnade de ryska fredsbevararna några minuter innan offensiven började.
Källor: Reuters, AFP