Mörskom protestnobbar Borgås förslag om gemensamt sysselsättningsområde

Mörskom följer i Sibbos fotspår och nobbar Borgås förslag till gemensamt sysselsättnings- och näringsområde för de östnyländska kommunerna. Det handlar om en åsiktsyttring, för i slutändan har Mörskom inget val.

– Att Borgå skulle ha ensam majoritet inom beslutsfattandet är det huvudsakliga problemet, säger Mörskoms kommundirektör Esa Ukkola.

Den första januari nästa år tar kommunerna över ansvaret för arbetskraftsservicen från statens arbets- och näringsbyråer. Tanken är att förflytta arbets- och näringstjänsterna närmare kunderna.

Kommuner med fler än 20 000 invånare på arbetsmarknaden kan ordna tjänsterna själva, mindre kommuner måste hitta någon att samarbeta med. I Östnyland är det bara Borgå som är tillräckligt stort för att stå på egna ben.

Mörskom är med i beredningen av ett gemensamt sysselsättningsområde tillsammans med Borgå, Lovisa, Askola, Pukkila och Lappträsk.

Borgå agerar ansvarskommun och har gjort upp ett förslag till samarbetsavtal. Det är ute på en sista runda hos de andra kommunerna innan det behandlas i Borgå stadsfullmäktige.

Sibbo har redan dragit sig ur planerna på ett östnyländskt sysselsättningsområde och funderar istället på att ordna tjänsterna tillsammans med Kervo. De andra kommunerna har inte heller varit nöjda.

Mera: Sibbo ger Borgå nobben, vill ordna sysselsättningstjänsterna med Kervo i stället – kommundirektör Grannas: ”Huvudproblemet är demokratibrist”

I Borgås modell fördelas rösträtten enligt antalet ledamöter, och antalet ledamöter bestäms enligt kommunens storlek. Det skulle ge Borgå över hälften av rösterna i nämnden som ska bestämma om samarbetsområdets angelägenheter.

Kommunstyrelsen i Mörskom beslöt enhälligt att gå enligt kommundirektörens förslag och låta bli att godkänna Borgås utkast till samarbetsavtal.

– I Arbetslivs- och näringsministeriets egna direktiv för att ordna verksamhet över kommungränserna står det att en kommun inte får ha en sådan här ensam majoritet inom beslutsfattandet, säger Ukkola.

Att säga nej till Borgå är en protest mot hur rösträtten fördelas. Ukkola understryker att man i övrigt gärna samarbetar med Borgå, och i slutändan kommer Mörskom inte att ha något val.

Staten får ta ställning

Arbets- och näringsministeriet vill inom oktober månad få veta hur kommunerna tänker ordna tjänsterna. Om en kommun inte bestämt sig innan dess så bestämmer staten i dess ställe. Ukkola är ganska övertygad om att ministeriet kommer att placera Mörskom inom det gemensamma östnyländska sysselsättningsområdet.

Frågan som då uppstår är om staten kan tvinga Mörskom att skriva under ett samarbetsavtal som är emot ministeriets egna riktlinjer, eller om avtalet måste ändras. Ukkola hoppas på det senare.

– Genom att konstatera att vi inte går med på det här så flyttar vi över frågan till staten som får ta ställning till om ett sådant avtal är okej, säger Ukkola.

Han är skeptisk till att Borgå självmant skulle ändra på punkten om rösträtten. Flera kommuner har meddelat sitt missnöje om den punkten och hittills har staden inte gett sig. Enligt Borgå bör den som har mest ansvar också ha mest att säga till om.

Ukkola påpekar att avsiktsförklaringen om att bereda ett gemensamt sysselsättningsområde fortfarande är i kraft, så han tror inte Mörskom faller bort ur det förberedande arbetet.