Kjell Westö: ”Jag ville skriva om krigets grymhet utan att skriva en renodlad krigsroman”
Kjell Westö är nominerad till Svenska Yles litteraturpris 2023 med romanen Skymning 41.
Skymning 41 utspelar sig under en begränsad tid – från vintern 1939-40 till och med början av hösten 1941. Den omfattar bland annat den så kallade mellanfredstiden. Varför ville du skriva om just den här tidsperioden, vad var det som intresserade dig i den och vilka teman var det du ville utforska?
– Det är en period som har fascinerat mig jättelänge. Det är en av de tyngsta perioderna i det självständiga Finlands historia – och en nyckelperiod. Något slags latent vilja att skriva om den här tiden har säkert funnits under hela min författarbana. Men orsaken till att jag inte har skrivit om den är precis densamma – det vill säga att det är en så tung och viktig period i Finlands historia. Och att det finns så djup bäring på min egen släkthistoria i den här perioden. Både min farfar och min morfar stupade i kriget – farfar i vinterkriget och morfar i fortsättningskriget.
– Farmor och mormor blev båda änkor som unga, båda var en bra bit under 30. Mamma och pappa på varsitt håll var då ungefär tre år gamla. De blev alltså faderlösa som mycket små. Min far klarade, och klarar fortfarande av, att leva ett liv som riktar sig framåt utan att grubbla för mycket över det förflutna. Men min mamma fick i princip sitt liv förstört. Under hela sitt vuxenliv led hon av svåra depressioner som kom och gick. Hon avled för åtta år sedan.
– Allt det här påverkade givetvis mig och min bror Mårten när vi växte upp. Farfars och morfars frånvaro, farmors och mormors änkeskap – det förekom aldrig några män. Och mammas och pappas faderlöshet.
– Samtidigt som det rådde en tystnad kring det förgångna i min familj och min släkt blev jag oerhört intresserad av historia. Jag är en ganska envis person. När det är tyst kring någonting blir jag nyfiken och börjar rota i det.
– När jag blev författare och började skriva historiska romaner gick jag länge som katten kring het gröt kring de här krigsåren. Romanen Där vi en gång gått börjar i tidigt 1900-tal och går fram till år 1938 ungefär. Och romanen Hägring 38 utspelas i sin helhet år 1938.
– Jag har också skrivit romaner som tar avstamp i efterkrigstiden. Min första roman, Drakarna över Helsingfors, börjar med att ett krigsbarn kommer hem från Sverige vintern 1945–46. Jag har skrivit flera romaner där jag tar avstamp i efterkrigstiden och så rör sig i berättelsen i en lång båge fram till det nu som har rått när jag har skrivit den. Men krigstiden i sig har jag undvikit fram tills nu.
Han kunde visa vad kriget alltid gjorde åt människan: slog sönder hennes moraliska kompass, förvred henne, förgjorde henne.
ur Skymning 41
Skildra kriget ur ett civilt perspektiv
Kjell Westö konstaterar att det antagligen har med åldern att göra, att han känner sig tillräckligt mogen att ge sig i kast med de tunga krigsåren när han kommit upp i 60-årsåldern.
I huvudrollerna har han inte soldater vid fronten, utan han valde att fokusera på två rastlösa konstnärspersoner – skådespelerskan Molly Timm samt journalisten och frontkorrespondenten Henry Gunnars.
– Jag har velat skildra huvudpersonernas liv och deras försök att leva tillsammans i en mycket svår tid, en krigstid. Men framförallt hur krig som fenomen är någonting som genomsyrar allt. Både på det kollektiva och på det individuella planet. Kriget genomsyrar och förstör så mycket i hela samhället. Det gör kärleksrelationen svårare, och det påverkar vänskapsrelationer. Kriget påverkar konstens villkor, konstskapandets villkor. Och krig påverkar yttrandefrihetens villkor.
Var det klart från början att Molly och Henry skulle ha just de här rollerna – skådespelare och journalist?
– Jag ville inte skriva en renodlad krigsroman. Det finns så många krigsskildringar om våra krig, både faktaböcker och skönlitterära skildringar. Jag visste att jag sökte en civil infallsvinkel, men det tog ett antal år innan jag hittade den.
– Den första som kom för mig var Molly. Jag älskar gammal film, och det var via min kärlek till gammal film som Molly började växa fram. Jag är en visuell människa och det var en bild som satte igång hela berättelsen, den bild som inleder hela romanen: tåget som avreser från järnvägsstationen i Helsingfors i januari 1940, och skådespelerskan Molly ser sitt bleka ansikte återspeglas i fönstret.
– Snart insåg jag att den andra huvudpersonen ska vara journalist och krigskorrespondent. På det sättet kan jag få med krigets grymhet utan att behöva skriva en renodlad krigsroman.
Rysslands krig mot Ukraina har satt sina spår i berättelsen
När du skrev på din förra roman Tritonus bröt det ut en coronapandemi. Och eftersom Tritonus är en samtidsroman blev du tvungen att skriva om delar av romanen. Och när du skrev på Skymning 41 inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina. Hur påverkade det ditt arbete?
– Om jag skulle ha varit alldeles i början av arbetet med romanen tror jag att det skulle ha rubbat hela projektet och det skulle ha blivit en annan bok. Det ryska anfallskriget i Ukraina är en så stor och så vidrig sak. Men jag var redan halvvägs när kriget bröt ut i februari 2022, och jag var så djupt inne i Molly och Henry och jag visste vilken berättelse jag ville berätta. Men rent känslomässigt påverkar ju det här kriget en på djupet – inte minst på grund av vår egen historia.
– Jag tror i alla fall att en ännu mörkare och skarpare ton kom in i de dialoger som Henry har med sina kontaktpersoner inom statsförvaltningen – ganska vassa dialoger om sanning och om plikten mot fosterlandet. Det här är trots allt en antikrigsroman som handlar om hur vidrigt krig är, men samtidigt är den lojal mot Finlands sak. I mörka tider som dessa är det kanske viktigare än förr att skriva romaner som skildrar krigets olika ansikten.
Med vilken doft eller lukt skulle du beskriva Skymning 41?
– Herregud vilken svår fråga! Jag kommer att tänka på några dofter: på 1930–40-talen åkte man mycket tåg, och jag tänker på doften av kreosot som man använde för att impregnera syllarna. Sedan har vi alla dessa enorma vedstaplar som fanns i städerna på den tiden. Husen eldades ju framför allt med ved, och lukten av vedeldning låg tung över städerna, både Helsingfors och Stockholm där romanen utspelar sig.
Lyssna på hela intervjun med Kjell Westö:
Kjell Westö om Skymning 41 nominerad till Svenska Yles litteraturpris 2023
Läsarjuryn: Kjell Westös roman luktar testosteron, Jallu och rökt flundra!
Vad tycker vår läsarjury om Kjell Westös roman Skymning 41? Och vilka dofter förknippar man med boken?
Diskussionen handlar om maktgalna män, om krigets meningslöshet, om hur kriget påverkar människans innersta - eller som en av jurymedlemmarna uttrycker det:
”Kriget påverkar inte bara relationerna mellan människorna, utan människan själv, hennes själ: kriget har en fördärvande effekt på sanningen, moralen och makten.”
Lyssna på läsarjuryns diskussion om Skymning 41 av Kjell Westö:
"Kjell Westös roman luktar testosteron, Jallu och rökt flundra!" - läsarjuryn läser Skymning 41
Läsarjuryns diskussioner
Intervjuer med författarna och läsarjuryns diskussioner publiceras på Arenan och sänds i Yle Vega Kulturkväll enligt följande:
Under perioden 18.–31.12.2023 kommer publiken att kunna rösta på sin favorit bland de fem nominerade verken på Svenska Yles webb:
Den 11 januari 2024 kl. 18 avslöjas vem som tilldelas Svenska Yles litteraturpris. Prisceremonin går av stapeln på Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors och strömmas live på Arenan.
Har du läst Skymning 41? Vad tyckte du om boken?