Stadsdirektören om Raseborgs budget: ”Vi investerar inte i galenskaper utan i våra barn och unga”

Raseborg budgeterar för ett plusresultat också i nästa år – förutsatt att Finansministeriet inte genomför några nya nedskärningar i statsandelarna.

Raseborg har lyckats hushålla med sina pengar och resultatet för i år kan ge ett plus på 4,6 miljoner. Också nästa år budgeterar staden ett plusresultat – även om det är betydligt mindre, 318 000 euro.

– Det här är en realistisk budget med framtidstro, fastslår stadsdirektör Petra Theman om Raseborgs budget för år 2024.

Stadsstyrelsen i Raseborg behandlade nästa års budget vid sitt möte i måndags (20.11). Slutligen ska stadens fullmäktige godkänna budgeten vid sitt möte den 4 december.

– Det är knepigt att budgetera, speciellt om man tittar på ekonomiplanen längre fram, till åren 2025–2026. Det finns många osäkerhetsfaktorer för alla kommuner för tillfället, bland annat hur statsandelarna utvecklas, säger Petra Theman.

I ett läge då tvåhundra andra kommuner i landet har skärpt sin inkomstskattesats går man i motsatt riktning i Raseborg. Inkomstskattesatsen sänks från 9,36 till 9,3 vilket innebär ett bortfall på omkring en halv miljon euro ur stadens skattekista.

Beskedet om nedskärningar i statsandelarna var en kalldusch för staden

Bortfallet såg plötsligt för några dagar sedan ut att bli betydligt större – men då av en annan anledning. Förra fredagen meddelade nämligen Finansministeriet plötsligt att man avsåg skära ned statsandelarna med 80 euro per invånare i alla landets kommuner.

Chockbeskedet ersattes dock i måndags av ett löfte om att de här nedskärningarna inte kommer att verkställas nästa år utan i etapper från och med år 2025.

För Raseborgs del motsvarar en dylik nedskärning i statsandelar en summa på 2,2 miljoner euro.

– Inte en enda kommun i Finland har sådana här summor att skaka fram ur ärmen i det här skedet, säger stadens ekonomichef Jeanette Bäckström och beskriver situationen som en verklig kalldusch.

Ekonomichefen fick en kalldusch

2:11

Eftersom det i dagsläget inte finns beslut om hur det går med statsandelarna har Raseborgs stad på uppmaning av Kommunförbundet hittills inte beaktat eventuella nedskärningar i budgeten eller ekonomiplanen.

Framtidstro trots många utmaningar

Social- och hälsovårdsreformen har inneburit en enorm förändring för kommunerna. Efter att social- och hälsovården och räddningsväsendet flyttats över från kommunerna till välfärdsområdena har kommunernas ekonomier krympt avsevärt. Svängrummet är mindre än tidigare.

I Raseborg, liksom i många andra kommuner, är bildningen nu den största sektorn i stadens förvaltning.

– Vi är definitivt i ett vägskäl med tanke på vilka kommuner som klarar sig och vilka kommer att få det mycket svårt, säger stadsdirektör Petra Theman.

Stadsdirektör Theman vill se satsningar på barn och unga

3:32

Hon vill se ett Raseborg som trots strama tider lyckas investera för framtiden.

– Vi måste se till att vi inte sparar ihjäl oss, säger Theman.

Mycket riktigt är också stadens investeringsbudget större än på många år, nästan 18 miljoner euro. De största anslagen går till saneringen av Katarinaskolan.

Raseborg satsar på bildning

Staden vill också fortsätta att satsa på bildningen. Det syns bland annat i tilläggsanslag för införskaffning av böcker till biblioteken. Andra satsningar som staden gärna lyfter fram är en medborgarbudget om 100 000 euro och anslag för att anställa hundra ungdomar som sommarjobbare.

– Vi vill satsa på småbarnspedagogiken, skolorna och idrotten, säger Petra Theman.

Hon lyfter också fram satsningar på kollektivtrafiken och nämner att invånarna verkar ha hittat Raseborgs kollektivtrafik, Bosse och att biljettintäkterna nu överstiger de förväntade intäkterna.

På sikt kan Raseborgs ekonomi ändå kräva en viss kursändring antyder stadsdirektören.

En positiv sak är att stadens skatteintäkter har utvecklats positivt. Skatteinkomsterna ser ut att stanna över två miljoner euro över det ursprungligen budgeterade beloppet.

Stort behov av investeringar

För åren 2025 och 2026 har aviserats investeringar som ytterligare överskrider nästa års investeringsutgifter

– Vi har en stor saneringsskuld och vill investera rätt för investeringarna innebär ju kostnader, säger Theman.

Stadens investeringar nästa år uppgår till 17,9 miljoner euro. Av den summan utgörs Raseborgs vattens investeringar 2,6 miljoner euro.

För Katarinaskolan har budgeterats fem miljoner euro för nästa år. Totalsumman beräknas i det här skedet bli omkring 11,5 miljoner men den fördelar sig på flera år. Arbetena har inletts i år och ska pågå till år 2025.

Kommunens skatteintäkter består av kommunalskatt, fastighetsskatt och andel av samfundsskatt. Kommunalskatteinkomsterna beräknas år 2023 uppgå till 56,0 miljoner euro.

Raseborgs lånebörda är igen på stigande men enligt ekonomichef Jeanette Bäckström är den fortfarande på en hyfsad nivå. Lånestocken är 123 miljoner euro vilket motsvarar 4474 euro per invånare.

Hittills har det höjda ränteläget inte påverkat stadens ekonomi.

– Vi har bra räntesäkringar, varav en del löper till 2025 och en del till 2026 så ränteläget för staden är i nuläget väldigt bra, säger Bäckström.