Adrian Perera: ”Constance är opålitlig och alltför mycket!”
Adrian Perera är nominerad till Svenska Yles litteraturpris 2023 med romanen Alla mänskorna ha problemen.
Adrian Perera debuterade med diktsamlingen White Monkey som tilldelades Svenska Yles litteraturpris 2017.
I romanerna Mamma (2019) och Pappa (2020) fick vi stifta bekantskap med Constance, ex-mannen Reidar och sonen Anthony – en familj i kris och upplösningstillstånd.
I romanen Alla mänskorna ha problemen står Constance i centrum – vi får ta del av hennes bakgrund och hennes livsberättelse, men går det att lita på vad hon säger? Ja, vem är Constance Fernando egentligen?
När Adrian Perera ska sammanfatta sin huvudperson känns det svårt eftersom hon är så mycket:
– I korthet är Constance en frånskild fabriksarbetare som har invandrat till Finland från Sri Lanka. Hon har en massa relationer med människor på jobbet, och så har hon en familj hemma på Sri Lanka som hon också har intressanta relationer med. Men det är svårt att summera henne eftersom hon är så mycket. Jag skulle säga att hon på många sätt är mycket mer mänsklig än vad jag kanske är.
Vilka teman var det du ville undersöka i den här romanen?
– Jag minns egentligen inte vad jag hade för avsikt. I början ville jag skriva en satir där jag gjorde narr av människor. Men sen tog den här Constance-rösten över.
– Jag tycker att det finns flera återkommande teman i boken, som hur godhet används för att göra de mest förfärliga saker. Och Finland som ett praktexempel på ett land där man har ett krigstrauma om man tillhör rätt grupp, att samma erfarenheter hos en annan grupp ses som ett trivia.
– Det finns rätt mycket humor i texten. Jag brukar vara ganska hård mot mig själv när jag skriver, men den här gången försökte jag vara lite mer frisläppt.
– Om man ute efter att få entydiga svar om ett ämne är Constance fel människa att fråga. Hon har inga svar, och hon är inte heller intresserad av att ge entydiga svar. I första hand är hon intresserad av att framstå som god.
– Hon hamnar i kniviga situationer och hon försöker absolut sitt bästa inom ramarna för det som hon tycker är gott. Det här ställer till det för andra människor. Och samtidigt ställer det till det för henne. Detta gäller alla personer i berättelsen. Så, ”alla mänskorna ha problemen”.
Vilka problem skulle du säga att Constance har?
– Herregud, många! Berättelsen rör sig på tre olika tidsplan, och beroende på tid har Constance olika problem. År 1994 strular ekonomin, och Constance är orolig över att bli av med jobbet på fabriken, Hon har otroliga skuldkänslor över att hon har lämnat sin familj. Samtidigt som familjen har jobbat hårt för att få bort henne från Sri Lanka där det pågår ett inbördeskrig.
– Hon har problem med grannen vars son terroriserar Constance och Anthony. Samtidigt har hon en hel del egna svårigheter att handskas med: hon upplever att Anthony inte är som han borde vara. Han är inte så trevlig, inte så tillmötesgående. Hon tycker att hennes ex-man är jobbig.
– På 1980-talet i Sri Lanka är hennes problem annorlunda. Då hunsar hon sina syskon. Hon är en hunsare – gjord för att ställa saker i ordning.
– När hon kommer till Finland år 1983 är hennes utmaningar i hög grad språkliga. Hon försöker skapa sociala sammanhang, hitta människor att umgås med. Samtidigt har hon problem med mannen Reidar, som är mycket tafatt. Hon försöker lappa hans brister. Kanske en av orsakerna till att hon fick komma till Finland var att agera något slags närvårdare för honom. Vilket inte fungerar och äktenskapet faller isär.
– Det är mycket som är problematiskt. Men hon vill alltid få det att bli någonting positivt. Det är sådan hon är.
Hon heter ju Constance och familjen kallar henne för Harmony. Och då undrar man ju, vad är det där konstanta och harmoniska i hennes liv?
– Jag döpte Constance efter min mormor – till vissa släktingars förtret. Och min mamma kallas för Harmony. Det är lite skoj att romanens Constance på något sätt ska vara den harmoniska, för om det finns någonting hon sprider omkring sig är det inte harmoni.
– Constance är mycket inkännande. Men hon läser ofta av människor på ett felaktigt sätt. Läsaren är ganska utlämnad till Constance, men det går inte riktigt att lita på henne. Jag skulle önska att man läste romanen flera gånger för att få syn på just detta.
I alla dina böcker har du använt dig av det så kallade ”brutna språket” där du blandar olika former av svenska, finska, engelska och singalesiska. Här går du verkligen ”all in” och skriver i hög grad ur Constances perspektiv med långa inre monologer till exempel. Texten är väldigt rytmisk och melodisk – hur har du jobbat med språket?
– Jag tycker att rytm är viktigt. Det är inte givet att det finns rytm i romaner, eftersom romaner ofta är mer intrigdrivna. Men i det här fallet skriver jag ur Constances perspektiv.
– Svenskan är lite olika beroende på tidsplan. År 1983 är svenskan korrekt, och det handlar om att Constance inte har några ord. Hon har inte så mycket att säga till berättaren, du-et i romanen. Ibland hamnar Constance och berättaren i ett slags dragkamp där Constance försöker beskriva någonting på ett sätt och berättaren på ett annat sätt.
– Jag har jobbat otroligt intuitivt. Språkdräkten är en kalkerad bild av hur min mamma pratar. Jag har inte intervjuat henne, det är inte en ordagrann transkribering. Men språkdräkten är mycket min mamma. När jag kört fast har jag bara suttit tyst och tänkt på hur min mamma låter. Sedan handlade det om att avgöra hur mycket Constance man egentligen står ut med. Hon tar lätt över.
– Vad gäller finskan finns det ett maktförhållande där. Och singalesiskan, ja. Jag kan inte singalesiska, så man ska inte läsa det som ett korrekt språk. Det var inte så svårt att få språket att fungera. Det var kanske till och med det lättaste.
Om du skulle beskriva din bok som ett väderfenomen. Vad skulle det då vara?
– Oj, det var en svår fråga! Jag tror nästan att jag skulle beskriva den som någon form av sommarstorm. Innan det börjar regna sveper det alltid in kall luft. Det är både uppfriskande, spännande och skrämmande. Och sen kan det också vara jättemysigt. Jag säger sommarstorm, ja.
Lyssna på hela intervjun med Adrian Perera:
Adrian Perera om Alla mänskorna ha problemen nominerad till Svenska Yles litteraturpris 2023
Läsarjuryn: ”Invandraren ska vara duktig och tacksam!”
När läsarjuryn slår sig ner i radiostudion för att prata om Adrian Pereras roman kommer diskussionen att handla om allt från att uppoffra sig för andra, om behovet av ett språk för att kunna utveckla sina socioemotionella färdigheter, om kulturkrockar och konflikter, om att känna sig hemma i det brutna språket, till tropen om den duktiga, beskedliga och tacksamma invandraren.
Med vilka väderfenomen skulle läsarjuryn beskriva Alla mänskorna ha problemen?
Lyssna på läsarjuryns diskussion:
"Invandraren ska vara duktig och tacksam!" - läsarjuryn läser Adrian Pereras roman Alla mänskorna ha problemen
Läsarjuryns diskussioner
Intervjuer med författarna och läsarjuryns diskussioner publiceras på Arenan och sänds i Yle Vega Kulturkväll enligt följande:
måndag 11.12 Adrian Perera
Under perioden 18–31.12.2023 kommer publiken att kunna rösta på sin favorit bland de fem nominerade verken på Svenska Yles webb:
Den 11 januari 2024 klockan 18 avslöjas vem som tilldelas Svenska Yles litteraturpris. Prisceremonin går av stapeln på Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors och direktsänds på Arenan.
Har du läst Alla mänskorna ha problemen? Vad tyckte du om boken? Berätta i kommentarsfältet.