Kårkaféerna i Åbo fyller femtio år – fiskpinnar och pyttipanna är fortfarande stora favoriter bland studerandena
Tusentals studerande har under årens lopp ätit på någon av Åbo Akademis Studentkårs lunchrestauranger. Även om Kårkaféerna hela tiden satsar på att förnya sig, så är det fortfarande fiskpinnarna som får studerandena att köa ända ut på gatan.
I år är det 50 år sedan Kårkaféerna grundades, och mycket har hänt sedan dess. 1973 serverades studentlunch endast på Kåren, men det fanns caféverksamhet i Gadolinia. I dag har Kårkaféerna fyra olika lunchrestauranger, och serverar tusentals studerande dagligen.
Även om bolaget Kafe Gadolinia Kb grundades först 1973, så har studerandena i Åbo kunnat äta lunch mycket längre än så. Lunch- och kaffeservering började i Kårhuset redan på 1920-talet, och då var det en husmor som var ansvarig för att ordna mat åt studerande.
Den första opinionsundersökningen gällande maten på Kåren gjordes redan 1953. Enligt undersökningen tyckte 90 procent att maten var acceptabel, 22 procent tyckte att maten var god, och 11 procent tyckte inte att maten var god.
Kårkaféerna undersöker fortfarande varje år vad studenterna vill ha och vad de tycker om. Susanna Häyry, vd för Kårkaféerna, berättar att man försöker vara lyhörd när det gäller studerandenas önskemål.
– Gott bröd, salladsbuffé, och hållbar mat är det som efterfrågas. Vi märker att studenterna både vill ha det traditionella och det moderna. På 1950-talet var favoriträtten pyttipanna, och det ligger fortfarande högt på topplistan.
Häyry säger att antalet kunder vid Kårkaféerna i dag bara fortsätter att öka.
– Det kan säkert ha att göra med att många nu har upptäckt hur bra studentlunchen faktiskt är, när mycket annat är dyrt. Det här är grunden för studentvälfärden.
Förutom lunch gör Kårkaféerna också mycket annat. Man jobbar till exempel mycket med catering och olika evenemang, som konferenser och fester.
– Evenemangen har blivit mycket uppskattade, och den här delen av verksamheten har vuxit. Efter pandemin har vi till och med sett en renässans när det gäller just evenemang, säger Häyry.
Dyra råvaror hör till dagens utmaningar
Anne Peltonen, restaurangchef på Kåren, har många års erfarenhet av att servera hungriga studerande. Hon började jobba för Kårkaféerna 2008, men redan under studietiden jobbade hon som inhoppare.
Peltonen säger att hon märker att Kårkaféerna spelar en stor roll i studerandenas vardag.
– Eftersom studiestödet inte är särskilt högt är det bra att studenterna kan få åtminstone det här till ett förmånligt pris. Det är också viktigt att få en paus från studierna, antingen ensam eller med sina kompisar.
Det kan vara en svår ekvation att lyckas få ihop mat som är god, näringsrik och billig. Då matpriserna har stigit, blir det här ännu svårare, enligt Peltonen. Hon tycker ändå att maten har blivit mycket godare under årens lopp.
– Det har varit mycket räknande och funderande. Det har inte blivit lättare.
Peltonen berättar att till exempel mängden nötkött som serveras har minskat vid Kåren, även om det inte varit ett direkt medvetet val. Det här beror inte bara på att nötkött är dyrt, utan också på att studerandena ofta väljer vegetariskt.
– Våra studenter är väldigt medvetna, och vi måste följa med trenderna. Men trots att det är populärt med vegetariskt så har vi kö ända ut när vi serverar fiskpinnar. När vi har lasagne blir det också lång kö.
Anne Peltonen har många minnen från Kåren, och hon nämner till exempel några av alla konserter som ordnades i slutet av 90-talet. Kårens roll har såklart förändrats en del under åren, och i dag används festsalen också av många andra än studerandena.
– Vår sal är perfekt för stora fester, och nuförtiden har vi fest här nästan varje fredag och lördag. Varje dag händer det någonting på Kåren, säger Peltonen.
Berätta i kommentarsfältet - vad har du för minnen från Åbos kårkaféer?