Så här väljs kvotflyktingarna som får komma till Finland – de är betydligt färre i år
Riksdagen har bestämt att Finland kommer att ta emot 500 kvotflyktingar år 2024. Det är ungefär hälften mindre jämfört med år 2023, då Finland tog emot 1050 flyktingar.
Mirka Eirola, expert inom flyktingfrågor vid Inrikesministeriet, berättar att valet av kvotflyktingar är en process som involverar många sakkunniga – från flera olika myndigheter.
– Valet av kvotflyktingar involverar Migrationsverkets experter, skyddspolisens experter och även integrationsexperter från kommunerna och välfärdsområdena, förklarar Eirola.
Ett halvt århundrade av kvotflyktingar till Finland
Eirola berättar att det i år är 50 år sedan Finland började ta emot kvotflyktingar, alltså flyktingar i en speciellt utsatt position.
– Under den pågående regeringsperioden fokuserar regeringens asylpolitik särskilt på barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar. Det kommer att återspeglas i valet av kvotflyktingarna, förklarar Eirola.
Under den föregående regeringsperioden var kvoterna betydligt större, och rörde sig i genomsnitt runt 1000 personer per år.
– Antalet kvotflyktingar och vilka nationaliteter som väljs ut, det är politiska beslut. Nu har regeringen gått in för att minska på antalet, vilket ju är en trend i många länder just nu. Sverige har till exempel i sitt regeringsprogram minskat antalet kvotflyktingar. Tidigare tog de emot 5000, nu tar de emot 900.
Kvotflyktingar från Venezuela en ny vändning för Finland
De flesta kvotflyktingarna som kommer till Finland är från länder som Finland redan tidigare tagit emot flyktingar ifrån.
– 2024 tar vi emot syriska flyktingar från Turkiet, afghaner från Iran, kongoleser från Rwanda, och sedan har vi en liten kvot för flyktingar som evakuerats från Libyen till Rwanda, säger Eirola
Nästa år tar Finland också emot kvotflyktingar från Venezuela, vilket är en ny utveckling. Det är inte ofta Finland fått ta emot flyktingar från Sydamerika.
– Läget i Venezuela är väldigt skört just nu. Den politiska situationen är ganska kaotisk och samhället är bräckligt. Det råder brist på mat, rent vatten, mediciner och sjukvård. Miljoner venezuelaner har flytt landet och sökt skydd i grannländerna. Nu ska också Finland ta emot en del venezuelanska kvotflyktingar från Peru, förklarar Eirola.
Språket är en viktig del för att möjliggöra lyckad integration
Under hösten var det många som sökte asyl vid någon av gränsövergångarna längs östgränsen.
Många av de asylsökande talar arabiska, vilket har synliggjort en brist på den språkliga kunskap som Migrationsverket skulle behöva för att snabbt kunna behandla asylansökningar.
Enligt Eirola är en bidragande orsak bakom resursbristen att kraven på tolkarna vid Migrationsverket är väldigt höga. Asylsökningsprocessen är invecklad, och då krävs lysande kunskaper i flera språk.
– Migrationsverkets asylsamtal har på grund av ärendenas natur höga kvalitetskrav både för finska och för det språk som tolkas, vilket i någon mån begränsar tillgången till tolkar. Så varierar förstås också utbudet på tolkar mycket mellan olika språk, säger Eirola.
Kvotflyktingarna väljs ut av FN:s flyktingkommissariat
Kvotflyktingar är personer som fått flyktingstatus av FN:s flyktingorgan UNHCR som sedan föreslår dem som kvotflyktingar till Finland.
Kvotflyktingarna kan komma varifrån som helst i världen. I motsats till vanliga flyktingar placeras kvotflyktingar inte på flyktingförläggningar, utan får direkt bosätta sig i någon kommun där det finns plats.
Globalt sett beräknar FN att det finns cirka 2,4 miljoner personer i behov av asyl 2024. Verkligheten är att endast en bråkdel av dem kommer att tas emot som kvotflyktingar.
– I år har EU-länder tagit emot totalt 29 000 människor. Och det verkar som att det ligger på ungefär samma nivå för nästa år. Också USA och Kanada tar emot mycket kvotflyktingar. Globalt sett tar länder emot under 100 000 kvotflyktingar, vilket är en bråkdel av de behov av vidarebosättning som UNHCR kartlagt, förklarar Eirola.