”Vi sov på offentliga toaletter” – hemlösa Billy och Lena tog sig bort från Helsingfors gator

När den smällkalla vintern slår klorna i Helsingfors, söker hemlösa skydd i stadens härbärgen. Föreningen Vailla Vakinaista Asuntoa oroar sig för att antalet bostadslösa ska öka.

– Man blir nervös när kvällen närmar sig, hur fan ska man bo nu då, frågar Lena Juvonen med tårar i ögonen.

För fyra månader sedan var hon hemlös utan ett ställe att ta vägen. Nu sitter hon på en säng inne i värmen på Sanduddsgatans servicecentral. Hon och maken Billy Lindqvist har fått flytta in i varsitt rum i väntan på en stödbostad. Och trots att de hellre skulle dela rum med varandra, är de lättade över att de är borta från gatan.

Innan flytten till Sanduddsgatan tillbringade de nätterna på offentliga toaletter, i trappuppgångar och i köpcentrum. De levde på att panta flaskor, blev utkastade av ordningsvakter och tiggde cigarretter av förbipasserande.

Juvonens röst spricker när hon berättar om livet ute på gatan. Hon upprepar flera gånger:

– Det är inte alls kul.

– Vi brukade sova på handikapptoaletterna och var tvungna att vakna och låsa om dörren varje halvtimme så ingen annan skulle komma in, säger Lindqvist.

Svårt att hitta byxor som passar

Enligt Billy Lindqvist var det värsta att de inte kunde ta hand om hygienen och duscha sig på flera dagar.

Hur klarar man sig ute i kylan?

– Man får gå till ställen där man får gratis lunch och varma kläder, sovsäckar och filtar. Vi tillbringade tiden inne på tågstationer, i köpcentrum eller med att åka tåg och spårvagn utan att betala.

Kläderna han fick och fortfarande får från härbärgen är ofta i fel storlek och för kvinnor.

– Det skulle behövas jackor, vinterkängor och byxor. Det är jättesvårt att hitta byxor som passar, säger Lindqvist och uppmanar folk att skänka kläder och sovsäckar till ställen där man inkvarterar hemlösa.

Billy Lindqvist är orolig för dem som är kvar ute i kylan.

– När man själv sitter här i värmen, så tänker man tillbaka på dem som är där ute. Flera sådana här ställen borde öppna upp. Så vi kan få in dem.

Han passar på att berömma personalen på Sanduddsgatan servicecentral.

– De förstår oss, för de möter oss, säger han.

Han ger landets beslutsfattare lägre betyg. Han tycker att politikerna skulle kunna prova på att bo på gatan.

– Om de ska förstå vad det handlar om så bör de leva med oss en tid – utan pengar och kreditkort.

Drömmen om ett bättre liv i Finland ledde till ett liv på gatan

I ett annat rum i samma korridor bor Tharu. I det lilla rummet finns ett skrivbord, en dator, ett skåp och en säng. Tharu, som egentligen heter något annat, sätter sig på sängen och berättar att han gärna ställer upp på intervju för att berätta om sin situation. Men han gör det anonymt, eftersom han inte vill att familjen i Nepal ska få reda på att han är hemlös.

– Det är viktigt att folk vet hur det är och att det finns ställen där man kan få hjälp, säger han.

Tharu levde tre år på Helsingfors gator, innan han fick ett rum på Sanduddsgatan. Under de tre åren sov han i olika härbärgen. Men han var tvungen att ge sig ut på gatorna varje morgon.

– Under pandemin var det hemskt, för då var allting stängt. Men annars tillbringade jag oftast min tid i biblioteken och på ställen där man får gratis lunch.

Oro för kompisarna

Många av Tharus papperslösa vänner är fortfarande kvar på gatan.

– Det finns många där ute som behöver hjälp, säger han.

Han förklarar att de hemlösa är unga killar i 20-årsåldern. De är från Afrika eller Asien och många av dem har varit hemlösa i över fyra år. Han förklarar att de, precis som han själv, drömde om ett bättre liv i Finland.

– De har kommit hit för att jobba eller studera. Jag studerade också när jag kom hit.

Tharu anser att det är tragiskt att människors liv går till spillo på grund av långsam byråkrati. Själv väntar han på att få uppehållstillstånd i Finland så att han sedan kan börja jobba.

Färre hemlösa – men mörkertalet är stort

Det är lunchdags på Sanduddsgatans servicecentral och det bildas en liten kö i matsalen. Socialarbetare Anniina Kalmari och instruktören Juha Tanner passar på att visa Svenska Yle runt i servicecentralen. Kalmari blir stoppad av en ung man som behöver hjälp med något.

– Vi fixar det om en stund.

Kalmari förklarar att centret erbjuder en rad olika tjänster som nödinkvartering, tillfälligt boende, läkar- och socialtjänster, mat, dusch-, tvätt- och bastumöjligheter.

Finland har lyckats minska på bostadslösheten i snabb takt. Enligt statistiken fanns det lite över 3500 hemlösa i Finland 2023. För cirka fem år sedan var motsvarande siffra omkring 7000.

Men när utländska medier hyllar den lyckade Finlandsmodellen, är Juvonen och Lindqvist mer tveksamma.

– Jag tror att det finns femtio till sextio procent mer hemlösa än vad siffrorna säger, gissar Lindqvist.

Det här bekräftar också personalen på Sanduddsgatans servicecentral och föreningen Vailla Vakinaista Asuntoa. Det är bland annat kvinnor och papperslösa som är en del av mörkertalet.

– Det tar längre tid för kvinnor att söka hjälp. De bor hos vänner och bekanta och risken för att de blir utnyttjade är stor, säger Kalmari och tillägger att antalet hemlösa kvinnor har ökat.

Fler bostadslösa i framtiden?

Trots att bostadslösheten minskat i rasande takt, är man på föreningen Vailla Vakinaista Asuntoa orolig över regeringens nedskärningar.

– Det kommer att drabba de svagaste i samhället och med stor sannolikhet ökar mängden hemlösa i landet, säger Erja Morottaja på Vailla Vakinaista Asuntoa.

Hon tror att regeringens beslut att skära ned på utkomststöd och bostadsbidrag kommer att leda till obetalda hyror och vräkningar.

Hon påpekar att regeringens åtgärder kommer att öka ojämlikheten och fattigdomen.

– Samma grupp människor drabbas återigen hårdast.

Mera stödbostäder

På Sandudds servicecentral springer klienter ut och in på tobak, någon vilar på golvet och andra tittar på tv eller läser tidningen. Servicecentralen fungerar som tillfällig lösning för många hemlösa, men ingen ska bosätta sig där.

Kalmari betonar att det behövs fler stödbostäder i mindre enheter för att hjälpa bostadslösa.

– I de stora enheterna förekommer våld och drogmissbruk. Det är lätt att hamna på gatan igen när man lever under sådana förhållanden.

Tanner håller med och berättar att det inte är helt ovanligt att samma klient som en gång fått en egen lägenhet plötsligt dyker upp på deras enhet igen.

– Vi är nästan lite vidskepliga och vågar inte nämna en före detta klients namn, eftersom vi är rädda att hen dyker upp här bakom dörren igen, fortsätter Kalmari.

Den 8-9 februari ordnas en demonstration mot regeringens nedskärningar. Organisatörerna kommer att övernatta i tält på Medborgartorget och de utmanar riksdagsledamöter och Helsingfors beslutsfattare att övernatta med dem.