Här är skillnaderna mellan Stubb och Haavisto: Olika syn på Åland, kärnvapen och könsneutral värnplikt

Alexander Stubb och Pekka Haavisto tycker olika i flera försvarsfrågor.

Under presidentkampanjen hittills har det varit svårt att se stora skillnader i de nio presidentkandidaternas linje för utrikes- och säkerhetspolitik. Tittar man närmare på hur de två slutkandidaterna Pekka Haavisto (obunden, stöds av De Gröna) och Alexander Stubb (Saml) svarat ser man ändå skillnader i flera försvarsfrågor. Framför allt i fråga om Ålands demilitarisering, kärnvapen på finsk mark och könsneutral värnplikt svarar Stubb och Haavisto olika.

Stubb säger ja till kärnvapen, Haavisto nej

En tydlig skillnad finns i frågan om vad Natomedlemskapet innebär för kärnvapen på finsk mark. På frågan ”Finland bör tillåta kärnvapen på sitt territorium” i Yles valkompass svarar Stubb ”ja”, medan Haavisto svarar ”nej”.

”Kärnvapenavskräckning är en central del av det förebyggande skydd som Nato erbjuder även Finland”, motiverar Stubb i sitt öppna svar i valkompassen.

”Jag tycker inte att vi ska utesluta något delområde på förhand. Vi har anslutit oss till Nato utan begränsande förhandsvillkor. Transporter genom Finland är inte samma sak som permanent placering”, fortsätter Stubb.

Haavisto har en annan syn.

– Alliansen har inget behov av att flytta sina kärnvapen från deras permanenta lagringsställen. Som ett av Natos gränsländer kommer inga kärnvapen att placeras i Finland, skriver Haavisto i sitt öppna svar i valkompassen.

Haavisto skriver att både Finlands Natoförhandlingar och DCA-avtalet om försvarssamarbete med USA grundas på Finlands nuvarande lag om kärnenergi som säger att det är förbjudet att införa kärnladdningar till Finland. Haavisto påpekar också att Natos mål är en kärnvapenfri värld och att Finland aktivt ska jobba för det.

Mera: Efter en spännande valkväll söker nu över en miljon väljare sin nya kandidat

Stubb ger vagare svar om soldater på Åland

På frågan ”Finland bör basera soldater på Åland” svarar Pekka Haavisto nej, medan Alexander Stubb inte ger ett svar.

”Om det görs förändringar i Ålands status bör dessa beslut ha stöd från ålänningarna. President Niinistö har lyft fram den internationella rättsliga synvinkeln i frågor som berör Åland. Det är viktigt att Finland i sin verksamhet följer internationella avtal”, skriver Haavisto som motivering i valkompassen.

Stubb skriver i sitt öppna svar i valkompassen att frågan om Ålands demilitarisering inte kan besvaras med ett ja eller ett nej.

”Demilitariseringen är förknippad med en internationell rättslig helhet, och där räcker det inte att Finland i nuläget eventuellt vill förändra den rådande situationen. Under vår Nato-medlemskapsprocess har Ålands status inte varit något problem för våra allierade, och Finland har inget omedelbart behov av att börja göra det till ett problem. Diskussionen om att avskaffa Ålands demilitarisering kan givetvis föras, men det måste ske i lugn och ro, tillsammans med ålänningarna och våra allierade,” skriver Stubb.

Uppbåd för alla, men inte värnplikt

47 s

Stubb och Haavisto ser olika på könsneutral värnplikt - Spela upp på Arenan

Också i frågan om värnplikten ska gälla alla, oberoende av kön, har Alexander Stubb och Pekka Haavisto olika betoningar. Båda understöder tanken om uppbåd för alla, vilket också finns som mål i regeringsprogrammet och föreslogs i en parlamentarisk arbetsgrupp för ett par år sen.

Båda kandidater påpekar också att det inte finns resurser för hela årskursen att göra militärtjänstgöring.

Haavistos lösning på det är att införa uppbåd för hela årskursen, och sedan erbjuda också en utbildning som inte är militär.

”Ett bra steg framåt skulle vara att genom gemensamma uppbåd erbjuda hela årskullen en utbildningsperiod som består av till exempel skydd för civilbefolkningen och första hjälpen. Vi vet hur viktiga sådana färdigheter är i konflikter”, skriver Haavisto i sitt öppna svar.

Alexander Stubb hoppas att uppbåd för alla skulle uppmuntra fler kvinnor att göra militärtjänstgöring. Han påpekar att en övergång till könsneutral tjänstgöring utan andra förändringar skulle innebära en övergång till selektiv tjänstgöring.

– Då skulle något värdefullt gå förlorat: att alla tjänstgör i samma rad, oavsett bakgrund. Jag är öppen för en diskussion om värnpliktens utveckling, men diskussionen måste ske i lugn och ro och med hänsyn till bredare sociala behov och konsekvenser. Här måste man framskrida ett steg i taget, skriver Stubb.

Olika syn på Natotrupper från andra länder

I flera av frågorna om försvar tycker Alexander Stubb och Pekka Haavisto till synes rätt lika, men betonar olika saker. På frågan om trupper från andra Natoländer bör placeras permanent i Finland svarar båda att det för tillfället inte är realistiskt eller finns något behov av att det sker. De har ändå klart olika syn på saken.

”För närvarande ser jag inget behov för permanent stationering av trupper. Det är viktigt att överväga alla Natofunktioner ur olika synpunkter, speciellt med tanke på effektivitet, ändamålsenlighet och försvar. När Natos egna strukturer och funktioner utvecklas bör Finland delta i diskussionerna, särskilt när det gäller lägen och funktioner”, skriver Pekka Haavisto i sitt öppna svar.

Hos Stubb är tonen annorlunda.

”De allierades trupper är välkomna till Finland. De är ett bevis på att vi hör till den starkaste försvarsalliansen i världen, där alla parter hjälper varandra. Det är dock inte realistiskt att ett stort antal permanenta trupper skulle placeras i Finland. Det primära ansvaret för att försvara Finlands territorium, även inom Nato, ligger på Finland självt.”