UPI: Dags för Finland att engagera sig i Natos kärnvapenpolitik

Finland måste börja tänka på Natos kärnvapenpolitik som en del av vår egen utrikes- och säkerhetspolitik, anser en forskargrupp vid Utrikespolitiska institutet.

Natos kollektiva försvar bygger i sista hand på kärnvapenavskräckning och som Natomedlem borde Finland därför staka ut sin linje i kärnvapenfrågan, anser forskarna.

Bråttom är det inte, men det är viktigt att bygga upp det som i USA kallas nuclear IQ, betonar ledande forskare Matti Pesu vid UPI.

– Vi har diskuterat mycket med Natotjänstemän. De anser att kunskapsnivån i Finland inte är dålig, men det finns utrymme för förbättring. Vi borde diskutera vad Finland borde göra ur ett militärt perspektiv, säger han.

Känslig fråga inför presidentvalet

Ur Natos perspektiv är det militär logik som gäller: så länge det finns kärnvapen i världen måste Nato också ha sådana, annars kan man bli utsatt för påtryckning från fientliga kärnvapenmakter.

Finland har länge haft en restriktiv linje. Det är fortfarande förbjudet att förvara eller ens transportera kärnvapen på finländskt territorium.

Kärnvapenfrågan är samtidigt aktuell med tanke på presidentvalet. Pekka Haavisto vill ha förbudet kvar, medan Alexander Stubb är beredd att häva det.

”Vi har anslutit oss till Nato utan begränsande förhandsvillkor. Transporter genom Finland är inte samma sak som permanent placering”, skriver Stubb i Yles valkompass.

Beredning bakom stängda dörrar

Det viktigaste är hur Finland engagerar sig i de Natoorgan som utformar alliansens kärnvapendoktrin, särskilt Nuclear Planning Group (NPG) som har det övergripande ansvaret.

Tidigare försvarsminister Antti Kaikkonen (C) deltog i ett av NPG-gruppens möten i samband med Natos försvarsministermöte i juni i fjol. Vad som diskuterades under mötet kan Kaikkonen inte berätta, allt är hemligstämplat.

Då Finland blev medlem i Nato försäkrade Kaikkonen att Finland inte hade för avsikt att lagra kärnvapen på finländskt territorium, och att Nato inte heller hade sådana planer.

Forskarna vid UPI påpekar att alla kursändringar i Natos eller de enskilda medlemsländernas kärnvapenpolitik kräver en utförlig behandling i NPG-gruppen och de kommittéer som arbetar i anslutning till den. Sådana kursändringar görs inte över en snabblunch.

Kaikkonen: Viktigt att Finland kan bidra

Petteri Orpos regering har för avsikt att driva en aktiv Natopolitik och där ingår att delta i NPG-möten, men några mer konkreta målsättningar finns inte i regeringsprogrammet.

Antti Kaikkonen, som numera är medlem i riksdagens utrikesutskott, anser för egen del att Finland bör kunna bidra på något plan till Natos olika kärnvapenövningar i framtiden.

En tydlig strategisk kursändring som UPI-forskarna lyfter fram skulle vara att låta utrusta Flygvapnets nya F-35-jaktplan för att bära amerikanska B61-kärnvapen. Kaikkonen betecknar det som en överdrift.

– Jag ser inga sådana behov just nu i alla fall, sådana egenskaper var inte aktuella då vi beställde F-35-planen, säger Kaikkonen.