Vilka av regeringens planerade förändringar på arbetsmarknaden är svårast att svälja? Så här svarar finländarna
Första sjukdagen utan lön är den av regeringens planer som många finländare känner mest aversion mot, visar en enkät som Yle låtit göra.
De senaste veckorna har kantats av politiska strejker, då arbetsmarknadsorganisationerna motsatt sig regeringens planerade försämringar på arbetsmarknaden och i den sociala tryggheten.
Också medborgarna har svårt att acceptera kommande reformer, visar en enkät av Yle och Taloustutkimus.
En tredjedel av dem som svarat på enkäten säger att förslaget om att den första sjukfrånvarodagen skulle vara lönefri är svårast att svälja.
Enligt regeringsprogrammet skulle den första dagen av arbetstagarens sjukfrånvaro ske på egen bekostnad, ifall man inte kommit överens om något annat.
Planerna på att slopa barntillägget i utkomstskyddet för arbetslösa och avlägsna skyddsandelen på 300 euro, som träder i kraft redan i april, hör också till förändringar som finländarna har nästan lika svårt att acceptera.
Hittills har arbetslösa personer fått ett barntillägg på 150 till 285 euro i månaden för barn under 18 år. Skyddsandelen är i sin tur den summa man får tjäna utan att detta påverkar arbetslöshetsersättningens storlek.
Dessa av regeringens planer väcker störst motstånd bland finländarna
I enkäten fick de svarande nämna en eller två reformer som de har svårast att godkänna. Procentandelarna syftar på hur många procent av de svarande som nämnt reformen i fråga.
Ingen lön för den första sjukdagen, om inte man avtalat om annat i kollektiv- eller arbetsavtalet 34 %
Avlägsnandet av barntillägget i utkomstskyddet för arbetslösa och slopandet av skyddsandelen på 300 euro 33 %
Lättare att säga upp anställda utan vägande skäl 30 %
En exportdriven arbetsmarknadsmodell, som innebär att riksförlikningsmannen inte kan avtala om löner som överskrider den allmänna linjen 20 %
Slopandet av vuxenutbildningsstödet 16 %
Begränsandet av politiska strejker till högst en dag 15 %
Gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen 12 %
Möjlighet att teckna ettåriga tidsbundna kontrakt utan orsak 11 %
Möjlighet att ingå lokala avtal vid alla företag 8 %
En höjning av böterna för olagliga strejker 2 %
Källa: Yle Uutiset / Taloustutkimus. Svaren samlades in under perioden 15–16.2.2024. Felmarginalen är 3 procent åt vardera hållet. 1 128 svarande.
Forskare: Vittnar om att finländarna är medvetna om sina rättigheter
Att göra det lättare för arbetsgivaren att säga upp anställda utan vägande skäl hör till de reformer som finländarna har svårast att acceptera.
Nuförtiden krävs en saklig och vägande orsak.
– Enkätresultaten visar att försämringarna i arbetstagarnas ställning och i anställningsvillkoren upplevs som de mest negativa förändringarna, säger äldre universitetslektor Markku Sippola vid Helsingfors universitet.
Han menar att dessa reformer är nära förknippade med anställdas och arbetslösas vardag.
Sippola bedömer att resultaten också vittnar om att finländarna är medvetna om sina rättigheter. Han påpekar också att det inte varit möjligt att räkna ut hur en första oavlönad sjukdag och lättare uppsägningar kommer att påverka sysselsättningen.
En första del av enkätresultaten publicerades i helgen, där 63 procent av finländarna uppgav sig vara missnöjda eller rätt missnöjda med regeringens planerade arbetslivsreformer.
Lättast att godta en höjning av böterna för olagliga strejker
Lättast – eller minst svåra att acceptera – var de strejkrelaterade reformerna, så som höjningen av böterna för olagliga strejker och begränsandet av politiska strejker till högst en dag.
Sippola tolkar resultatet som att finländarna nödvändigtvis inte stöder dessa åtgärder utan helt enkelt valt de minst smärtsamma av dåliga alternativ.
– Ändå ger det någon slags signal om att människor har lättare att avstå från dessa saker, om det är ett nollsummespel som gäller och något måste ryka.
I enkätens första del uppgav 58 procent av finländarna att de godkänner fackförbundens strejkåtgärder i protest mot reformerna. Enligt Sippola tyder det här på att stödet för politiska strejker är rätt starkt.
Dessa av regeringens reformer är lättast att godta
I enkäten fick de svarande nämna en eller två reformer som är lättast eller minst svåra godkänna.
En höjning av böterna för olagliga strejker 30 %
Begränsandet av politiska strejker till högst en dag 29 %
Gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen 21 %
Slopandet av vuxenutbildningsstödet 19 %
Möjlighet att ingå lokala avtal vid alla företag 18 %
Ingen lön för den första sjukdagen, om inte man avtalat om annat i kollektiv- eller arbetsavtalet 16 %
Möjlighet att teckna ettåriga tidsbundna kontrakt utan orsak 13 %
Lättare att säga upp anställda utan vägande skäl 12 %
En exportdriven arbetsmarknadsmodell, som innebär att riksförlikningsmannen inte kan avtala om löner som överskrider den allmänna linjen 10 %
Avlägsnandet av barntillägget i utkomstskyddet för arbetslösa och slopandet av skyddsandelen på 300 euro 6 %
Källa: Yle Uutiset / Taloustutkimus. Svaren samlades in under perioden 15–16.2.2024. Felmarginalen är 3 procent åt vardera hållet. 1 128 svarande.
En gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen går att acceptera
Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen fanns tredje på listan över arbetsmarknadsåtgärder som finländarna kunde godta.
– Uppenbarligen ser människor att åtgärden kan ha en inverkan på sysselsättningen, säger Sippola.
Han överraskas inte av att den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen, som skulle förhindra riksförlikningsmannen från att göra medlingsförslag som överskrider den allmänna linjen, är svår att godta.
– Med bondförnuft kan man dra slutsatsen att vård- och servicebranschen inte kommer ur sin lönegrop om en arbetstvist hamnar på riksförlikningsmannens bord.
Finländarna stöder en kombination av nedskärningar och skattehöjningar
Regeringen planerar massiva anpassningar för att balansera statsekonomin.
Förutom de sex miljarder i inbesparingar som regeringen redan kommit överens om kommer regeringen att ta beslut om tilläggsbesparingar under vårens budgetförhandlingar. Statsminister Petteri Orpo har tillsvidare inte tagit ställning till det exakta beloppet, men under statsministerns frågetimme i helgen sade han att det handlar om inbesparingar i miljardklassen.
På frågan om hur regeringen borde gå till väga för att vända Finlands ekonomi svarar de flesta – nästan 50 procent – att de anser att regeringen både borde göra nedskärningar och höja skatterna.
Så här gjordes undersökningen
Undersökningen gjordes av Taloustutkimus på uppdrag av Yle. Materialet samlades in under perioden 15–16.2.2024.
Deltagarna, över 18-åriga slumpmässigt utvalda invånare i Fastlandsfinland, gav sina svar via en internetpanel.
Enkäten besvarades av 1 128 personer med jämn representation bland olika åldrar, kön och orter.
Felmarginalen är 3 procent åt vardera hållet.
Texten är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel ”Kysyimme, mitkä hallituksen ajamista työmarkkinatoimista ovat suomalaisille kovin pala – katso lista”, skriven av Anne Orjala och översatt av Mikaela Remes.