Finland skickar fartyg och Hornetplan på Natouppdrag utomlands – går inte att utesluta direkta militära hot

Finland deltar för första gången i Natos fredstida uppdrag under våren och sommaren. Uppdragen beskrivs inte som särskilt farliga, men hotbilden kan förändras snabbt, enligt statsrådets redogörelse.

– De här uppdragen är en viktig del av Natos grundläggande struktur, som bygger på att alla medlemsländer förbereder sig på att stöda varandra, sa försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) då han presenterade statsrådets redogörelse om Natouppdragen på onsdag.

Regeringen beslöt i början av februari att Finland deltar i Natos fredstida uppdrag år 2024 med enheter från flygvapnet och marinen. Motiveringarna och en beskrivning av uppdragen finns i en redogörelse, som statsrådet har gett till riksdagen.

”Deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid hör till de allierades verksamhet och är en viktig del av utvecklingen av Finlands verksamhetsprofil särskilt i början av Natomedlemskapet”, står det i redogörelsen.

Militära hotnivån låg i Östersjön

Ett av marinens minjaktsfartyg i Katanpää-klassen ska ingå i en av Natos permanenta minbekämpningsenheter (Standing Nato Mine Countermeasures Group 1) på Östersjön, från den 1 april till och med den 31 maj.

Minröjningsenheten är en av Natos fyra insatsstyrkor till havs, som ligger i hög beredskap året runt. Medlemsländerna turas om att ställa sina fartyg till förfogande.

Minbekämpningsenhetens viktigaste uppgift är att röja gamla sjöminor. Fartygen deltar också i olika övningar och bidrar till att utveckla minröjningstaktiken.

Den här verksamheten är enligt redogörelsen inte utsatt för något särskilt hot, och det direkta militära hotet i Östersjöområdet uppges för närvarande vara på låg nivå.

”Underrättelsehotet mot verksamheten är emellertid konstant och på hög nivå”, heter det i redogörelsen.

Minbekämpningsenhetens chef uppgav i höstas för Svenska Yle att den ryska militären oavbrutet försöker hålla koll på Natos fartyg på Östersjön och ta reda på vad de sysslar med.

Provokationer möjliga över Svarta havet

Flygvapnet medverkar med upp till åtta Hornet-jaktplan i Natos Air Shielding-verksamhet i Rumänien, Bulgarien och på Svarta havet från den 3 juni till och med den 31 juli. Det handlar om patrullerings- och övningsuppdrag, främst i samarbete med det brittiska flygvapnet.

Hornetplanen stationeras vid en flygbas nära Constanta i sydöstra Rumänien. Omkring 70–100 av flygvapnets piloter och andra anställda deltar i uppdraget.

”Deltagandet i Air Shielding-verksamheten kommer att konkret påvisa Finlands beredskap att bemöta de sydligare medlemsstaternas oro för säkerheten med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina”, står det i redogörelsen.

Enligt redogörelsen kommer patrulleringsuppdragen att genomföras endast i havsområden med låg risk och inom Natoländernas territorium.

”Att det förekommer provokationer i samband med uppdragen är möjligt, om än osannolikt”, enligt redogörelsen.

”I ett säkerhetsläge som eventuellt ännu kan komma att skärpas kan man inte utesluta direkta militära hot mot Natos minröjningsstyrka eller mot de styrkor som utför Air Shielding-uppgifter”, står det vidare.

Försvarsmakten kan dra tillbaka styrkan från uppdraget, om Hornetplanen behövs med tanke på Finlands nationella försvar.

Samstämmig debatt i riksdagen

Då riksdagen debatterade redogörelsen och Natouppdragen på onsdag hördes inga vidare invändningar. Partigrupperna var i sina anföranden långt överens om uppdragens natur och nyttan med dem.

– Som nybliven Natomedlem är det viktigt att visa att vi ställer upp och tar ansvar, sa Jani Kokko (SDP).

Finland deltar inte i det här skedet i Natos flygövervakning över Baltikum (Baltic Air Policing). Att skicka armétrupper på Natouppdrag utomlands är inte heller aktuellt nu, men Centerns Hanna Räsänen uttryckte en förhoppning om att det blir verklighet en dag.

Vänsterförbundets Merja Kyllönen kom å sin sida med en påminnelse om att Finland bör upprätthålla ett nära samarbete med de nordiska länderna, slå vakt om mänskliga rättigheter och verka för kärnvapennedrustning.