Ett starkt Ryssland är på krigsstigen – historiker: De här länderna ser Putin som sina
Ett starkt Ryssland med en auktoritär ledare som beger sig ut på krigsstigen i Europa. Så ser det ut år 2024, men vi har också sett det förr.
Risken för en rysk militär seger i Ukraina har ökat, anser experter. Det här skulle få enorma konsekvenser för hela Europa, och inte minst för Finlands med vårt utsatta läge som granne till den ryska björnen.
Vi har pratat med Johanna Wassholm som forskar i Nordens och Rysslands historia vid Åbo Akademi för att ta reda på vad vi kan lära oss av historien när det gäller rysk expansion – och vad den säger om läget just nu i Ukraina och Östeuropa.
– Ryssland är ett land där gränserna har levt hela tiden, och expansion har skett i olika riktningar under olika tider, säger Wassholm.
Vilka länder sneglar Putin på?
För att förstå vilka länder Putin vill kontrollera så måste man gå tillbaka til 1700-talet. Då når Ryssland ut till först Östersjön och senare Svarta havet i och med erövringen av Krim 1783. Det här lägger till stora delar grunden för den ryska intressesfären idag, menar Johanna Wassholm.
Det handlar om olika nivåer. Den allra intimaste intressesfären, det som kallas den ryska världen, bygger på det ryska språket och den ortodoxa tron.
– Där är Putins och den ryska regimens tolkning att Ukraina och Belarus kan existera som någon slags regionala varieteter i den ryska världen, men de kan inte existera som självständiga stater. De har ingen historisk rätt att göra det.
I den ryska propagandan sägs det att det inte är ukrainarna själva som kommit på att de vill vara självständiga, utan att det är något som har skapats utifrån – historiskt utav polackerna – för att skilja Ukraina från Ryssland.
– Man struntar i internationella fördrag. Det handlar om nationen, säger Wassholm.
Synen på Finland: ”Luddig”
Till följande intressesfär hör områden som har tillhört det ryska imperiet och Sovjetunionen. Här finns det ingen etnisk dimension, men man ser ändå att Ryssland har en viss rätt att bestämma över de här områdena.
Hit hör baltstaterna, länder i Kaukasien och Centralasien – men också Finland, eftersom vi var en del av det ryska imperiet.
Men Finland skiljer sig från exempelvis de baltiska staterna på det sättet att Finland inte hörde till Sovjetunionen, och att vi inte har någon betydande rysk minoritet som Ryssland ser som sin rätt att skydda ifall de behandlas illa.
– I den här intressesfären är det betydligt luddigare att veta vad Putin egentligen menar. Men i alla fall är det klart att man har en viss rätt över dessa områden.
Den tredje intressesfären omfattar de postkommunistiska länderna som Putin ser som en buffert mot väst.
Enligt Wassholm är det ett centralt tema i den ryska retoriken att man utgår från 90-talet då Sovjetunionen hade fallit sönder och man hävdar att väst lovar att Nato inte kommer att expandera. Men sen gör NATO det.
– Och när till och med Ukraina, som tillhör den ryska världen, uttrycker att man vill tillhöra väst, då anser man att det har gått för långt. Väst har tvingat oss att anfalla Ukraina.
Det är Ryssland mot världen, då Putin skriver historien
Främst är det genom triumfer och nederlag som den ryska historieskrivningen bör analyseras, menar Johanna Wassholm. Det är också här man kan dra en röd tråd från gamla dagar fram till Putins krig i Ukraina.
När det gäller det segerrika Ryssland som Putin så gärna vill blicka tillbaka på i sina tal, så kan man enligt Wassholm lyfta fram tre krig eller konflikter som särskilt viktiga för den expansionistiska ryska identiteten.
– I alla fallen handlar det om en situation där Ryssland har varit allvarligt hotat, men som sen har slutat i att nationen har enat sig och med stora uppoffringar uppnått en seger, säger Wassholm
Den stora oredan
Här går vi tillbaka till början av 1600-talet då Rurikdynastin saknar en självklar tronarvinge, vilket ledde till ett inbördeskrig. Polackerna vill blanda sig i och sätta en egen tsar på tronen, vilket ledde till att en allmogehär tågade in i Moskva för att kasta ut polacken och ena nationen.
Ledarna för hären, Minin och Pozjarskij, står staty mitt på Röda torget i Moskva, vilket visar hur viktig händelsen är i det ryska medvetandet.
– Härifrån förklaras också en del av hatet mellan Polen och Ryssland, säger Wassholm.
Napoleons återtåg
Året är 1812 och ryssarna tvingar Napoleon på reträtt efter att han för en kort stund ockuperat huvudstaden Moskva. De ryska trupperna jagar sedan Napoleon ända till Paris.
– Det här är ett väldigt viktig skede som format den ryska patriotismen. Adeln, som tidigare varit franskinfluerad insåg att de också är ryssar, säger Wassholm.
Andra världskriget
I Ryssland kallar man kriget mot Napoleon för det fosterländska kriget, men det ”stora fosterländska kriget” är andra världskriget. Det viktigaste kriget.
Segern mot Nazityskland utgör idag grundbulten för den ryska militaristiska identiteten.
Alla de här segrarna har gjort patriotismen väldigt stark i Ryssland, och visar också på att den starkas makt och expansion är något bra, menar Wassholm.
Motgångarna som format den ryska självbilden
Nederlagen är lika viktiga som triumferna när man vill förstå den ryska identiteten. Om ett krig har gått åt pipan så har det i Ryssland ofta lett till antingen en insikt i att landet behöver reform, eller till totalt kaos.
Som exempel på nederlag lyfter Wassholm fram Krimkriget på 1860-talet, Rysk-Japanska kriget 1904-1905, Revolutionen 1917 och Sovjetunionens kollaps 1991.
Ett sårat Ryssland är inte att leka med – och som en röd tråd kan man se att nederlagen ofta följts av perioder av auktoritärt styre och en strävan att utvidga riket.
– En svag ledare är lika med kaos. Man kan tänka att det är orsaken till att så få idag uttrycker sitt missnöje med Putin.
– Man är helt enkelt är rädda för det som kan hända den dagen han inte mera finns, säger Wassholm.
Putin skapade ordning i kaos
Sovjets sönderfall är ett bra exempel på en händelse som betraktas olika i Ryssland och väst.
Det handlar om en hel statsstruktur som rasar ihop utan något att ersätta det med på kort sikt, vilket slutar med att väldigt många får det mycket sämre än vad de hade haft.
Det finns inte heller någon ekonomisk struktur, vilket ledde till uppkomsten av oligarkerna som roffar åt sig enorma rikedomar. Maffian får väldigt stor makt.
– Och det här är ju det som ryssarna ser när de tänker på 90-talet, medan man i väst ganska naivt tänkte: Vad bra. Nu blir ni demokratiska.
– Men om du har haft ett någorlunda värdigt liv, en pensionär som har jobbat hårt i 40 år och plötsligt sitter på gatan och tigger. Då är det inte demokrati man tänker på.
– I det skedet vill man bara ha tillbaka någon slags värdighet, och att någon sätter ordning på det här landet.
Och Putin skapade de facto ordning i kaos, fortsätter Wassholm.
– Han ökade den relativa välfärden för ryssarna, fick ekonomin in på någon slags riktning, och gjorde det framför allt säkrare. Förstås med baktanken att ta åt sig så mycket makt som möjligt.
' /%3E%3C/svg%3E)
