Christer Finne har hållit koll på vädret i över 30 år: ”Man kan konstatera att det har blivit blötare”
Sedan november 1988 har jordbrukaren Christer Finne i Solf i Korsholm dokumenterat vädret, på vintern mäter han snö- och tjäldjup och snövikt för Miljöcentralen, dessutom skriver han upp temperatur, nederbörd och väderlek.
Finne tar fram en hög med häften och papper och börjar titta i siffrorna.
– Här kan man konstatera att när det gäller tjäldjup är det intressant för jordbrukare, det påverkar ju vårbrukets start. I år ser det ut att bli en tidig vår om blott snön smälter, för vi har lite tjäle i år. Det rör sig bara om 15-20 centimeter på åkermark och i skogen finns det nästan ingen tjäle alls. Trots att vi har haft en ganska kall vinter med kalla temperaturer i januari har inte tjälen gått ner tack vare att det har varit så mycket snö som har isolerat.
När Finne ser i sina anteckningar är det nederbörden som sticker ut och den har ökat. Åren 1966 till 1999 kom det i medeltal 540 millimeter nederbörd per år. Som jämförelse plockar han fram perioden från 1999 till 2003.
– Då låg vi på 570 millimeter, så det hade inte ökat så mycket. Men de här sista fem åren, från 2019 till 2023, så har jag mätt 706 mm som medeltal.
De senaste fem åren har nederbörden ökat
Finne berättar att 2020 var ett nederbördsrikt år, med över 900 millimeter.
– Man kan konstatera att det har blivit blötare. Kanske från 2000 och framåt kan man säga att det som har ökat är nederbördsmängden.
Enligt Finne har nederbörden på vintern ökat mest. Om sommarens väder säger Finne att perioderna med samma väder har blivit längre.
– Tidigare var det ofta två dagar sol och så var det en dag regn och så var det två dagar sol och så var det en dag regn. Men nu är det oftast så att om en vädertyp pågår under veckors tid så vill det lätt vara att den fastnar och kan vara i fem, sex veckor. Det är ju olyckligt om det blir så väldigt långa och varaktiga perioder med samma sorts väder.
Hur påverkar det här ditt jobb att det har blivit blötare?
– Det är klart att förändrade vädervillkor gör att man måste anpassa sig. Det är viktigt att hålla dräneringen i skick och under torra perioder så skulle det vara bra att man har tillräckligt med bevattningsvatten. Någon typ av magasinering av bevattningsvatten är en sak som jag funderar på för att kunna trygga vattentillgången sommartid.
Skadedjuren ökar
Medeltemperaturen i Finland har stigit med cirka två grader sedan slutet av 1800-talet. Enligt Finne har inte jordbruket påverkats av det.
– I Finland så har vi ju inte direkt lidit av klimatförändringen. Varmare väder är ju till nytta för odlingarna. Men tyvärr är det så att dagslängden är den samma. Det var en tid när de pratade om att det skulle bli varmare och man började fantisera om att vi kommer att kunna odla majs och vin.
Men det ska nog ske en växtförädling för att vi ska kunna utnyttja sommaren på ett annat vis än vad vi gör idag.
Enligt Finne är det ingen speciell gröda som blir svårare att odla i ett varmare och fuktigare klimat, men däremot ökar risken för svampangrepp.
– Och skadedjuren ökar och vi kan få nya skadedjur. Det märkte jag vid årets skogsavverkningar att granbarkborren börjar göra intåg i skogen.
Artikeln korrigerad 16.3 kl.12.50. Årtalet i det andra stycket var fel, 1996 skulle vara 1966.