Ida Alanen Trio spås en ljus framtid inom jazzen: Det är skrämmande men belönande att visa vem man är genom sin musik
Ida Alanen Trios musik undersöker gränslandet mellan dröm och vakenhet och bygger på frihet och inspiration. Som barn skrev medlemmarna låtar, övade flitigt och spelade Meshuggah-covers.
När en människa drömmer känns drömmen sann. Hur kan då en människa säkert veta att hennes liv, att verkligheten, inte är en lång dröm?
Det här så kallade drömargumentet återkommer i olika former filosofiskt och konstnärligt tänkande genom historien.
Främst känt är det från rationalisten René Descartes filosofi där han argumenterar för att sinnena är bedrägliga och slår fast att det enda han inte kan tvivla på är att det finns ett jag som tänker: Cogito ergo sum – jag tänker, alltså finns jag.
Någon anhängare av Descartes är de inte, men drömmarnas gåtfullhet finns också inbakade i Ida Alanen Trios debutalbum Awake Asleep, utgivet på ett norskt bolag som satsar på nordisk jazz, och är en nyckel till albumet som mötts av fin kritik både hemma och utomlands.
Live handlar trions musik om att skapa en bubbla där de tillsammans med publiken kan känna sig trygga och lugna – Musikdokumentär tar dig med på konsert, bakrumshäng och avslöjar lite om improvisationens hemligheter:
Jazzlöftet Ida Alanen Trios musik kommer ur gränslandet mellan dröm och verklighet
Bakom musiken hittar man Benjamin Nylund från Terjärv, Jonathan Bäckström från Jeussen och Ida Alanen från Helsingfors. De spås en fin framtid inom den finländska jazzen.
– Vi hade all tid i världen, minns Alanen, om hur trion startade under coronapandemin utan något klart mål.
Nylund berättar att han som ung spelade låtar av metallbandet Meshuggah, och genom att spela mycket hittade sitt uttryck.
Också Bäckström växte in i jazzen stegvis och berättar att det tagit sin tid att hitta sitt eget uttryckssätt.
– Jag har spelat alla möjliga stilar och lyckats snäva in mig på jazz och fri improvisation.
Alanen växte upp med musik omkring sig och märkte i gymnasieåldern hur givande det var att spela tillsammans med andra. Efter pop och jazz studier i Helsingfors studerar hon nu på konservatoriet i Amsterdam.
Improvisation och närvaro är förutsättningar för att den musik som trion gör skall vara fri och samtidigt sticka ut i en livskraftig inhemsk jazzscen.
Alanen berättar att det var skrämmande men belönande att våga låta Jonathan och Benjamin ta del av den musik hon skrivit.
– Jag var blyg, så det tog lite tid att göra det.
Livemusik handlar om att forma gemenskap
Nylund och Bäckström flyttar på ett trumset genom att dra en matta på Bar Rica i Åbo. Det är den sista anhalten i en liten turné som också omfattar Jakobstad och Helsingfors.
Rött och blått ljus lyser upp tegelväggen i den bortre änden av baren. Ett par timmar senare kommer det vara fullsatt.
Innan spelningen sitter de backstage, i ett rum i källaren. Det finns rör i taket, betong och obestämda grejer i hörnet.
Valet att vara musiker har kommit organiskt för alla tre, men det innebär en livsstil där resorna kan bli långa och där man får jobba hårt för sitt uppehälle och för att utvecklas.
Att hitta människor som man kan skapa något nytt och spännande tillsammans med är viktigt. I trions fall handlar liveupplevelsen om att forma ett varmt sammanhang för alla i lokalen.
– Det är en bubbla vi skapar med musiken, alla som lyssnar är med oss och vi kan göra vad vi vill i den trygghet vi har som en trio, berättar Alanen.
Trion spelar vackert, melankoliskt. Trummornas rytmer är som mjuka smekningar och basens toner liknar krusningar på en lugn vattenyta.
– Det är en bra konsert om alla är koncentrerade och lyssnar, fast vi har ett intro på en låt som är väldigt tyst, fyller Nylund i.
Spelningen på Rica påminner om det mänskliga behovet av gemenskap: tryggheten som formas av musik och publik är en kontrast till hur vi ofta lever med människor omkring oss utan att någonting är sammanbindande.
Drömmen och natten speglas i musiken
Ida Alanen Trios musik är reflekterande, nästan filmisk, kommer ur gränsland, ofta mellan vakenhet och sömn och handlar om att uttrycka undanglidande erfarenheter.
Låten Yö Kaivopuistossa utgår från att Alanen såg en man stå på en klippa i Brunnsparken i Helsingfors en natt, och han såg ut som en staty. En annan låt utgår från en skulptur av en antik herdepojke på ett museum i Berlin som såg ut att kunna vakna när som helst.
Ida Alanen skriver sin musik utgående från dylika upplevelser, eller arbetar med en teknik där hon komponerar utgående från abstrakta bilder.
På konvolutet till albumet finns akrylfigurer i rött och blått av konstnären Melek Mazici som korrelerar med stämningen på albumet.
Natten är en kulturhistoriskt betydelsefull plats, där frågan om vad en människa är kommer till sin spets.
Filosofen Friedrich Nietzsche förknippade natten men människans djuriska sida, i kulturhistorien finns den kvinnliga vampyren som symboliskt åderlåter mannen på livskraft och hos Sigmund Freuds kan drömmarna avslöja förträngda önskemål och begär.
Awake Asleep tangerar dessa traditioner, formar sig i det hypnagogiska tillståndet mellan vakenhet och sömn, och Alanen använde själv drömmens kreativitet när hon skrev musiken.
Om hon hade problem med delar av kompositionen kunde hon ibland sova på en idé.
– Jag märkte att jag hittar saker när jag drömmer.
Jazz är kommunikation
Nylund spelar med ett lätt leende på läpparna, Alanens händer glider mjukt över tangenterna och Bäckström lutar mot sin kontrabas, trion kommunicerar med knappt synbara gester. Musiken formar sig sömlöst.
– Att spela tillsammans är nästan som att andas, det är väldigt lätt, det är hela tiden kommunikation i den här trion anser Bäckström.
Alanen som skrivit låtarna är också påverkad av den finländska naturen och musiken.
– Det vi lyssnar på skapar de musiker vi blir. Naturen är viktig för mig, en viktig del av den jag är och det kommer ut i min musik.
Hör dokumentären om Ida Alanen Trio och hur uppmärksamhet, drömmar och improvisation möts i deras musik:
' /%3E%3C/svg%3E)
