Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Bioavfallet hittar inte rätt – avfallshanteringschefen: ”Tragisk statistik”

Matrester i en metallskål.
Bildtext Den första plockanalysen visar att småhushåll i Vasa inte sorterar bioavfall på rätt sätt.
Bild: Joel Peltonen / Yle

I snart ett halvår har alla, med några få undantag, hushåll på Stormossens område sorterat bioavfall. Ändå ökar inte mängderna avfall vid biogasanläggningen nämnvärt.

När det blev obligatoriskt för de flesta hushåll att sortera bioavfall fanns det förväntningar på större mängder avfall till biogasanläggningen. Men så blev det inte. Enligt den färskaste plockanalysen, som gjorts bland småhushåll i Vasa, finns fortfarande för mycket bioavfall i det brännbara avfallet.

I det brännbara avfallet från småhus som meddelat att de använder kompost finns fortfarande 41,5 procent bioavfall. Hos de som använder kärl för bioavfallet är andelen bioavfall i det brännbara avfallet 24 procent.

Utmanande för nybörjarna

På Stormossens område finns i dag uppskattningsvis 9 000 registrerade värmekomposter. Innan sortering av bioavfall blev obligatoriskt fanns det på området 2 500 komposter. Det stora intresset för att kompostera överraskade Vasaregionens avfallsnämnd.

Den kalla vintern bjöd dock på utmanande förhållanden för nybörjarna.

– En del har kontaktat oss när komposten frusit under vintern och det är helt förståeligt för det har varit en superkall vinter. Tumregeln är att om komposten matas regelbundet så borde den inte frysa, men det har varit kallt så jag tror att en stor andel av komposterna har frusit. Det är inte hela världen, de tinar upp förr eller senare, säger avfallshanteringschef Camilla Enell-Öst.

Problemet med de frusna kompostorerna är att de med tiden blir överfulla. En del hushåll har meddelat att de önskar sortera bioavfallet i separat kärl under vintern och använder därmed komposten enbart under sommarhalvåret.

– Det är den rätta åtgärden om man märker att komposten inte fungerar, säger Enell-Öst.

Vintertid är tömningsintervallen för bioavfallet en gång i månaden. En tömning kostar 8,52 euro per gång inklusive moms.

Kvinna med neutralt leende står i en korridor.
Bildtext – Vi måste fundera över om vi kan ha kompostering som ett alternativ i fortsättningen om det fortsätter så här, säger Camilla Enell-Öst.
Bild: Anne Teir-Siltanen

”Katastrofala siffror”

Det är inte längre ett alternativ att lägga bioavfallet i det brännbara avfallet, påminner Enell-Öst.

– Det ser inte så bra ut statistiskt sett ännu, tyvärr. Vi hoppas att det var den här vintern och att det var ”nytt” (med bioinsamling, red anm.) som gjorde att mängden bioavfall fortsättningsvis var så hög i det brännbara avfallet. Vi hoppas att det här ska gå i en bättre riktning. Folk måste bli bättre på att kompostera sitt bioavfall. Om man komposterar ska man på riktigt lägga bioavfallet i sin kompost, säger Enell-Öst.

Enell-Öst vill inte dra för drastiska slutsatser av plockanalysen som gjorts i slutet av februari, men hon konstaterar att man i framtiden behöver se över komposteringsalternativet om situationen inte förbättras. Hon säger att det vore mycket synd att inte låta kompostering vara ett alternativ eftersom det finns många som verkligen brinner för att kompostera och vill göra det.

– Väldigt tragisk är statistiken. Men det var en första plockanalys under vinterperioden så vi hoppas att nästa plockanalys visar finare resultat.

Kompostgranskaren knackar på

Från och med den 1 april börjar en kompostgranskare att jobba på området. Tanken är att granskaren ska hinna med att kontrollera många komposter på området.

– De som får ett besök av kompostgranskaren får ett brev hemskickat ungefär två veckor innan kompostgranskningen. Kompostgranskningar görs i alla våra kommuner.

Spade lutar mot grönt kompostkärl
Bildtext Att ha en kompost på gården räcker inte för kompostgranskaren.
Bild: Kim Blfield / Yle

Även tidigare har man utfört kompostgranskningar, men den nyanställda kompostgranskaren är ett svar på den ökade mängden komposter. Kompostgranskaren åker ut för att kontrollera att komposten finns, är ändamålsenlig och delar dessutom ut goda råd.

– Dessutom ska det synas att komposten är i användning. Det ska synas att man tagit den i bruk.

Stormossen hoppas att trenden vänder

På miljöavdelningen har man med förvåning tagit emot resultatet av plockanalysen. Samtidigt vill man ännu inte dra för stora slutsatser av den.

Stormossen planerar som bäst en tredje biogasreaktor. Det finns en växande efterfrågan på biogas och därmed också ett intresse för att hushållen ska sortera rätt. Hittills har andelen bioavfall ökat ”endast marginellt” och någon ökad mängd producerad biogas är det inte fråga om. Inte än i alla fall.

– En liten ökning ser man, men den är inte så tydlig. Som man ser i den första provtagningen – det kunde sorteras bättre, säger miljöchef Johanna Penttinen-Källroos

Vad är en rimlig tid för att se en förändring?

– Absolut senast om ett år borde vi se en förbättring av det här. Klart det tar en stund att bilda sig en vana att sortera, säger miljöingenjör Emelia Holmström.

Räcker biogasen till i dag?

– Vi bli tvungna att komplettera lite. Vi köper in biogas, säger Penttinen-Källroos.

Även om det finns mycket att förbättra gällandet bioavfallet glädjer man sig över att förpackningar i allt större grad sorteras korrekt.

Morotsskal, äppelskal, rester av en lime
Bildtext Ett år är rimlig tid för att förvänta sig att folk ändrar sina sorteringsvanor, säger miljöingenjör Emelia Holmström.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle