Stor efterfrågan på ukrainare inom vården i Österbotten: ”Jag tror de har en fin framtid i Finland”
Tio ukrainska nyutbildadae omsorgassistenter fyller ett behov på vårdenheter. Ett projekt att snabbutbilda vuxna banar också väg för fortsatta vårdstudier.
Det var både skratt och tårar då den första kullen ukrainska omsorgsassistenter fick sina diplom på Campus Allegro på tisdag. Utbildningen har både gett inblick i vårdbranschen och bäddat för fortsatta studier för majoriteten av kursdeltagarna.
Det är Yrkesakademin i Österbotten som sett hur utbud och efterfrågan inom vårdsektorn kan mötas med hjälp av ukrainska flyktingar. För ett drygt år sedan inledde 13 ukrainare utbildningen till omsorgsassistenter.
Idag har merparten av dom sommarjobb och läroavtal vid sidan om sina fortsatta vårdstudier. Samtidigt har kursen både hjälp dom lära sig svenska och få en inblick i yrken inom vården.
– Det har varit roligt och intressant. Det var ett nytt yrke för mig, för i Ukraina har vi inte samma utbildning. Jag har fått svar på varför ni i Finland har så långt liv - för det är så bra vård för gamla människor, säger Nataliia Mykhoilova, som är en av de studerande.
Under studietiden har hon också jobbat inom hemvården och på en sjukhusavdelning. Efter sommaren kommer hon vid sidan av ett lärlingsavtal också att fortsätta studera vård.
Både profession och språk
Hennes studiekompis Liubov Dubrovina har också siktet inställt på vårdstudier i Pedersöre från och med nästa termin. Hon har en bakgrund som akutvårdare och ambulansförare. Hon har också jobbat inom brandväsendet, så vårdsektorn var mycket bekant.
– Men jag har fått lära mig om aktiviteter för äldre, som sittjumpa och olika slags gymnastik, säger Dubrovina.
För henne har språket varit en utmaning, men hon säger att hon lär sig nytt varje dag.
– Men närpesdialekt är väldigt svårt, säger hon och skrattar.
Även om de studerande har lärt sig mycket svenska under kursåret, är finskan ett större problem.
– Jag förstår patienterna och de förstår mig. Men det är bra att kollegorna också har så bra tålamod. Det svåra är att patientsystemen är på finska, säger Nataliia Mykhoilova och får medhåll av Liubov Dubrovina.
Var de kommer att finnas om fem år är svårt att säga. Båda hoppas att kriget ska ta slut och de ska kunna återvända hem, men eftersom allt är så osäkert kring hemlandets framtid, satsar de nu på utbildningen här och att jobba inom vården.
Växande trend
Hela idén med att ordna kortare utbildning för vuxna som redan har en utbildning i bagaget är en trend man på Yrkesakademin ser att blir allt vanligare. Även från statligt håll uppmuntrar man läroinrättningarna till att ordna kompetenshöjande utbildningar som inte omfattar en hel examen från början till slut.
I stället satsar man på nischade utbildningar som lämpar sig för de olika sektorerna, för att fylla ett behov av personal.
– Allt mer handlar det om att serva med korta snabba utbildningar som ska trygga behoven som finns på arbetsmarknaden, säger Anne Levonen som är rektor för YA.
Bland annat företag inom elektronikbranschen satsar på nyetableringar och har brist på personal. Det kan ofta handla om branschbytare.
– Då ska vi inte tänka alla gånger att vuxna eller dom med ett yrke ska börja studera från början, utan istället erbjuda snabba, korta utbildningar som ska erbjuda som behörigheter för arbetslivet.
Många kommer att jobba och studera parallellt- och de är eftertraktade.
Anne Levonen, rektor för YA
På Yrkesakademin har man allt mer siktat in sig på nyanlända finländare som kan komma in i arbetslivet för att trygga tillgången på behörig personal. Ett exempel är just vården och den kurs som avslutas nu.
– Så till vida att de stannar kvar i Finland, vilket många av dom planerat, så har de arbete. Majoriteten av den här gruppen kommer att fortsätta studera. De har redan avklarat en tredjedel av närvårdarexamen. Många kommer att jobba och studera parallellt. Och de är eftertraktade. Och med den motivation de har, tror jag de har en fin framtid i Finland, säger Anne Levonen.