Rekordmånga svenskar tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll: ”Jag är ganska pessimistisk”

Färre än en av tio svenskar anser att utvecklingen i landet går åt rätt håll. En rekordstor andel av befolkningen tycker istället att landet har fel kurs. Vi frågade några göteborgare hur de ser på framtiden.

Det är dystra staplar som dyker upp på skärmen bakom professor Annika Bergström.

Hon är professor i journalistik och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet och presenterar institutets senaste mätning.

Institutet mäter varje år i en stor undersökning hur svenskar ser på olika frågor. Bland annat hur man ser på utvecklingen i landet.

– Vi slår rekordet från 2022. Vi har rekordhöga siffror för att det går åt fel håll, säger Bergström.

Institutet har mätt synen på utvecklingen i Sverige sedan 2012. I 2023 års undersökning anser endast nio procent att utvecklingen i landet går åt rätt håll.

Hör vad några göteborgare anser om utvecklingen i landet i videon ovan.

”Ganska förväntat”

Enligt Annika Bergström är den negativa trenden inte överraskande.

Trots att man i undersökningen inte frågar exakt vad svenskarna är missnöjda med tror Bergström att det handlar om aktuella samhällsfrågor.

– Det handlar kanske om brottsutvecklingen, utvecklingen av ekonomin, priser och inflation, säger hon.

Annika Bergström anser att rekordresultatet inte är överraskande.

– Det är ganska förväntat, givet den utveckling vi haft. Det är ju också ett resultat av hur media har rapporterat om dom här sakerna, säger hon.

Svag krona stärker eurostödet

SOM-institutet mäter inte endast hur svenskarna ser på utvecklingen i landet utan även flera andra frågor. Bland annat visar år 2023 mätningen att förtroendet för Nato har minskat något under den utdragna processen.

Dessutom visar mätningen att stödet för att Sverige ska införa euron som valuta har ökat markant. Det här efter att den svenska kronan varit svag under en längre period.

– Stödet har ökat från nästan 16 procent 2022 till ungefär 30 procent 2023. Det är nästan en fördubbling av stödet för att införa euron som valuta i Sverige, säger Markus Johansson, forskare vid Göteborgs universitet.

Johanson säger att man ska tolka siffrorna som en reaktion på den ekonomiska utvecklingen i landet och inte minst den svaga kronkursen.

– Det har en påverkan på människor, man ser att man får mindre för kronorna än vad man tidigare fått, säger Johanson.