Lovisas finanser i bättre skick än väntat – ekonomidirektören: ”En avvärjningsseger”

Det blev kvar mer pengar i kassakistan för Lovisa än man hade trott. Bokslutet för 2023 visar ett överskott på cirka 2,4 miljoner euro.

– Vi blev positivt överraskade över sommarstugetomterna som Lovisa har sålt de senaste åren. Den vägen fick vi nästan 2,5 miljoner euro mer i intäkter än budgeterat, säger ekonomidirektör Fredrik Böhme.

En annan trevlig överraskning var att man fick in mer skattepengar än väntat, av både vanliga Lovisabor och företagen som verkar i kommunen.

– Även om arbetslösheten stigit något under 2023 så har kommunalskatteintäkterna ökat kraftigt, till och med mer än budgeterat. Dessutom har vi samfundsskatten som år efter år verkar överraska oss positivt. Det är förstås mycket tack vare Fortums goda resultat, säger Böhme.

Samfundsskatteintäkterna som finns med i bokslutet för 2023 hänför sig till skatteåren 2020 och 2021.

Att det går dåligt för Lovisaföretaget Loval, som brukat betala mycket i samfundsskatt, syns i intäkterna först en bit in i framtiden. Komponenttillverkaren inledde nyss omställningsförhandlingar där upp till 150 personer kan mista sina jobb.

– Det är nog en stor grej för Lovisa. Men jag vill ändå föra fram att vi är jätteberoende av Fortum. Loval till trots är nog Fortum den överlägset största spelaren när det gäller samfundsskatteintäkter för Lovisa, säger Böhme.

Kommande rättegång äter ur budgeten

Kostnaderna för stadens verksamhet blev 3,7 miljoner mer än budgeterat. Det beror till stor del på att staden lagt åt sidan 2,6 miljoner euro för en eventuell rättegång mot patientsystemsbolaget Apotti.

Mera: Apotti kräver Lovisa på nästan fyra miljoner euro – staden vägrar betala för patientdatasystem den aldrig fick

Staden vägrade betala bruksavgifterna för Apotti eftersom man aldrig kunde ta i bruk programmet. Apotti sköt fram starten gång på gång tills välfärdsområdet tog vid och kontraktet flyttades över dit. Nu betalar istället välfärdsområdet för ett system de inte använder.

– Utan den här avsättningen på 2,6 miljoner euro så skulle vi kunna visa upp ett resultat på dryga fem miljoner. Det är jätteledsamt, men enligt försiktighetsprincipen är vi tvungna att göra avsättningen i bokslutet, även om vi förstås ännu tror på att vi vinner det här fallet, säger Böhme.

Lovisa fick cirka 11,1 miljoner euro i statsandelar, vilket är drygt 0,7 miljoner euro mindre än budgeterat.

I fjol investerade staden drygt 6 miljoner euro. Det största enskilda investeringsprojektet var infrastrukturen för bostadsområdet Drottningstranden som byggdes med 2,1 miljoner euro.

Invånarantalet i Lovisa fortsätter sjunka. Vid slutet av året 2023 fanns det 14 458 Lovisabor. 88 personer föddes och 244 dog under 2023. Antalet personer som flyttade till Lovisa 2023 var 45 fler än antalet personer som stack. Den positiva siffran beror på invandring.

Bättre resultat också i år

Även 2024 ser ut att bli bättre än förväntat. Det budgeterade underskottet ser ut att förbättras med runt 1,2 miljoner. Det betyder att Lovisa skulle gå ungefär 2,3 miljoner euro på minus istället för 3,5 miljoner.

Det här beror delvis på att staden får en större andel av samfundsskatterna än beräknat, vilket skulle öka intäkterna med en miljon.

Dessutom har det Kymmenedalens El gjort ett bra resultat 2023 på dryga 30 miljoner euro. Eftersom staden är den största aktieägaren så räknar Böhme med att man får omkring 600 000 euro mer i vinstutdelning än beräknat, sammanlagt dryga två miljoner euro.

Rätt riktning

Social- och hälsovårdstjänsterna gick över från kommunerna till välfärdsområdena i januari 2023. Därför går det inte att jämföra boksluten 2022 och 2023 med varandra.

– 2023 var det första året efter välfärdsområdesreformen. Det har varit många osäkerhetsfaktorer men jag ser det goda resultatet som en avvärjningsseger, säger Böhme.

Enligt Böhme har staden jobbat målmedvetet med att hitta sätt att få in pengar i framtiden. Efter att social- och hälsovården flyttades över till välfärdsområdena blev bildningssidan den största av stadens sektorer.

– Efter välfärdsområdesreformen är vi så att säga en bildningsorganisation, via skolor och daghem. Faktum är att vi den vägen har en hård kostnadsstruktur och vi får inte intäkter som rent och skärt ska täcka dem. Vi försöker tänka utanför lådan och jag tycker vi har kommit bra i gång, säger Böhme.

Ett sätt är att satsa på solpanelsparker som skulle ge staden intäkter i form av fastighetsskatt.

– Jag har verkligen ingen orsak att vara pessimist. Jag måste ärligt säga att vi helt klart går åt rätt riktning.